onsdag 17 maj 2017

En cysta på levern

I dag skall sonen på ultraljudsundersökning av levern.
De hittade en liten jävla cysta på den när han röntgades förra veckan och nu måste man kolla upp så att det bara är en cysta och ingenting annat.
Färgen försvann från sonens ansikte när han läste kallelsen. Det är hemskt att stå bredvid och inte kunna göra något.
I går var jag på jobbet men något sa åt mig att åka hem till sonen i fall läkaren ringde.
Och mycket riktigt, när jag klev in genom dörren stod sonen med telefonen i örat och räckte den till mig.
-Det är läkaren och han vill prata, sa han med tårar i ögonen.
Jag trodde att jorden skulle rämna under mig, att mina ben skulle vika sig och att all luft i rummet försvann.
Men man klarar det, man klarar att stå i telefonen och ta  emot ett sånt hemskt besked.
Fast nu skall vi inte måla faan på väggen. Är det bara en cysta så är den ofarlig, sa läkaren i går.
Det är en cysta!
Det ÄR en cysta!!!

-men om...ifall...tänk om...
HÅLL KÄFTEN!!!!
 


2 kommentarer: