Det tar sig

Det börjar bli beboeligt här hemma nu sedan Ludwig flyttade.
Trivs bra med mitt nya vardagsrumsbord och snart är arbetshörnan i gästrummet färdig.
Jag har fortfarande inte hittat någon bra gästsäng så jag fortsätter att leta. Jag vill ha en 120 bred säng framför fönstret. En fin och helst med gavel.
Jag tänkte inte springa och köpa en ny säng utan jag skall försöka hitta en på Blocket eller nå´t.
Man kan hitta fina begagnade sängar om man letar lite.
Du kanske har en säng som står och skräpar någonstans?

I morgon är det måndag igen, en ny vecka som innehåller både cytostatika, julfest, advent och annat smått och gott.
Livets berg och dalbana skulle man kunna säga.
Söndagen går mot sitt slut och jag tänker tillbringa veckans sista timmar i soffan med en kopp te.
God kväll!

Jazzlördag med hårdrock

Träffade fina kusiner på Katalin i går.

Vi lyssnade på jazzhyllning till Hasse och Tage.

Sedan åt vi middag på Frenchi.

När kusinerna åkt hem till Stockholm gick jag och Jonny vidare till Level.

Där var det något helt annat än jazz i högtalarna.

Där träffade vi några av våra ungdomar och några vänner.

Kom inte i säng förrän på småtimmarna.

Tack alla inblandade för en härlig lördag.

Stressad

Vaknade i morse och kände mig illamående.

Drack en kopp kaffe och kräktes.

Vet inte om jag är magsjuk eller om det är psykiskt?

Måste ställa in två utvecklingssamtal i dag. Blir stressad av att jag inte finns på jobbet. Blir stressad av att aldrig må riktigt bra.

Vad har hänt med mig?

Jag som alltid är stark och orkar. Jag som står pall och alltid går vidare.

Jag känner inte igen mig.

Jag är så svag och vek nu för tiden.

Pallar inget, blir sjuk hela tiden.

Djävla Försäkringskassan som inte godtar min läkares sjukskrivning. 

Har i alla fall löst problemet med vår omöblerade lägenhet.

Hittade ett snyggt bord på EM i förrgår.

Flyttade in sidebordet in till sovrummet så blev det mer plats i vardagsrummet.

Nu fattas bara sänggavel med sängbord och en arbetshörna i gästrummet.

Köksmöblerna får vi ta så småningom.

De vi har får duga så länge.

Jag har verkligen ingen aning??

Nu sitter vi här i vår lägenhet som är delvis möblerad.

Var och tittade på nya möbler i dag men vi har ingen aning om vad vi vill köpa.

Vilket vardsgsrumsbord skall vi ha?

Det märks att trä är på ingång igen för det finns nästan bara träbord att köpa. Är jag redo för det? Det känns ju så 90-tal....

Skall vi köpa vita köksmöbler? Då blir ju allt vitt här inne.

Skall vi spara ekbordet och bara köpa nya stolar? Men det är ju så stort, vi ville ju ha ett mindre bord.

Skall vi köpa ett vitt, runt bord och ha kvar de gamla gröna stolarna? Blir det snyggt med ett vitt, nytt bord och gamla 1800-tals stolar med hög rygg?

Vilken sänggavel vill vi ha? Skall sängborden stå på golvet eller hänga på väggen?

Hur skall vi inreda gästrummet? Vilken skrivbord skall vi ha? Vilken gästsäng blir bäst?

Gaaah!

Jag blir tokig!

Kan inte någon vänlig själ komma hit och bestämma åt oss?

Var är Ernst när man behöver honom?

Jag har ingen smak, vet inte vad jag vill och vad jag tycker är snyggt.

Vet inte vad som är inne och vad som är ute.

Hjälp!!

Ont

Efter en helg med lite vila och mycket att göra beslutade sig mina knän att lägga av i går.

Städa hela lördagen och springa runt hela söndagen gjorde att värken kom som ett brev på posten i natt,

Nu sitter jag i soffan och knaprar Citodon och kollar på Sex and the city.

Tyvärr blir mitt arbete och mina kollegor lidande när jag inte lyssnar på min kropp, utan kör på ändå.

Jag har blivit mycket bättre på att ta det lugnt men ibland blir det fel när man vill vara snäll.

Det är en svår balansgång det här med att ha kronisk värk. Man kan inte vila sig i form, man skall röra på sig. Men när man rör för mycket så upptäcker man inte det förrän det är för sent.

Då kommer värken och det är inget msn kan göra mer än att rida ut stormen.

Sitta med benet högt till svullnad och värk har lagt sig.

Det ser för djävligt ut här hemma sedan Ludde flyttade. Han och Knut fick ta varsitt bokskåp så nu har vi böcker i hela lägenheten.

Inget vardagsrumsbord har vi heller för det fick Knut ta, sängborden fick Ludde så nu är det bara för oss att köpa nytt.

Flytt en femtioåring och en söndag.

I går gick flytten för två av mina söner.

Knut flyttade till sin nya lya och Ludwig flyttade in i hans gamla.

Med god hjälp av familj och vänner gick allt geschwint.

Mellan 9-14 höll de på och sedan var det dags för flyttpizza.

Jag var i Knuts gamla lägenhet och städade med Ida hela dagen.

Kom hem straxt före kl 16 och kl 18 bar det iväg på femtioårsfest till Victoria.

Det var en redig fest som kändes i både kropp och knopp i dag.

Tack Victoria❤️

Söndagen har jag tillbringat på Rusta, Mio och IKEA.

Sönerna handlade men själv kom jag hem tomhänt.

Ovanligt, må jag säga.

Nu är jag precis hemkommen från Knut. Jag har hjälp honom att få upp gardiner och tavlor.

Vi pratade och skrattade, han bjöd på kaffe och jag trivdes.

Det är roligare att vara där än att fixa iordning här hemma.

I dag är det tjugofem år sedan min far gick bort.

Det känns både kortare och längre tid än så.

Saknar honom.

Några tappra få

Min läsekrets har krympt sedan jag slutade dela min blogg på Facebook, men så är det.

Ni är några tappra få som fortfarande följer mig, och det är jag tacksam över.

De andra kanske också hittar tillbaks så småningom.

Jag hoppas det.

Jag fortsätter att skriva så får vi se vad som händer.

Jag fick fin feedback av en kollega i dag. Hon sa att hon gillar att läsa min blogg och att hon blir glad när hon ser att jag skrivit ett nytt inlägg.

Det tackar jag för.

I morgon blir det skumpa. 

Jag återkommer med bilder och varför i morgon.

God natt!

Jag har så dålig humor.

Jag vet!!!

Men varje gång jag ser den här bilden så dör jag av skratt. Jag behöver bara tänka på den när jag känner mig nere så garvar jag inombords.

Är det bara jag?

De e mycket nu...

Det är mycket på jobbet och det är mycket här hemma.

På lördag går killarnas flytt och innan dess är det mycket att göra.

Jag är trött när jag kommer hem på kvällarna och i kväll är jag extra trött efter nästan tolv timmar på jobbet.

Det står grejer överallt här hemma och inte nog med det så slog jag ner en hög ljuslykta i fönstret i dag när jag kom hem.

Jag kom hem från jobbet vid 19-tiden. Hungrig och trött.

Med en suck såg jag att diskbänken var full med disk, trots att maskinen var halvfull med smutsig disk.

Jag plockade i den och körde igång.

Värmde rester och skulle precis sätta mig och käka, när jag upptäckte att mitt wi-fi inte var inkopplat.

Gick bort till fönstret och vred lampan så att jag skulle se bättre.

TJONG!!!

Jag smällde till lyktan som stod i fönstret så att den flög omkull, gick i tusen bitar och miljoner små stenar flög ut över golvet, fotöljen, mattan, stickkorgen, fotpallen... 

suck!

Måste äta så jag struntade i allt och käkade innan jag fick tillbringa trettio minuter med att städa.

PRECIS sådant man inte orkar med när man kommer hem.

Jag blev så sur.

Tur att ingen annan var hemma och hörde hur jag svor och skrek.

Ja, det är mycket nu.

Hittade en soffa till Knut i går. Den blir fin i hans nya lägenhet.

Mardrömmar

När jag äter värktabletter på kvällen, får jag mardrömmar på natten.

Detta hände mig i natt.

Vaknade kallsvettig av att jag ”hörde” ljud vid sängen och såg hemska bilder i huvudet.

Rena skräckfilmen.

Fick lov att väcka Jonny och hålla hans hans under täcket tills jag kunde somna om igen.

Allt känns så verkligt när man drömmer och sedan vaknar mitt i natten.

Nu, på morgonen, några timmar senare känns det bara underligt att jag blev så rädd.

Nästan pinsamt att jag väckte Jonny, men han tyckte bara att jag var gullig, säger han.

Kommer inte ens ihåg vad jag drömde, bara att det var en otäck bebis inblandad. En bebis med stora, svarta ögon och ett hånflin. Huuuuga!

Ja, inte vet jag om jag är mycket piggare i dag än i går, inte.

Inte efter den här skräcknatten.

Typiskt! Jag som lade mig tidigt för att vakna upp utvilad och pigg i dag.

Tröttelitröttast!

Har varit helt slut i dag.

Slut som artist, slut som människa.

Borde gå och sova nu så att jag känner mig piggare i morgon.

Det är svårt att vara på jobbet när ögonen nästa faller ihop av trötthet hela tiden.

I morgon måste vi börja rensa här hemma.

På lördag går flyttlasset för både Knut och Ludde och vi har lovat dem varsitt av våra bokskåp.

Då måste de tömmas först och detta måste jag/vi börja med i morgon.

Då måste jag orka, vara pigg....

Jag är så trött hela tiden.

God Natt

Fars dag.

I dag är det fars dag.

Konstaterade, när jag satt på Dragon Palace i kväll, att det är tjugofem år sedan jag träffade min far för sista gången,

Farsdag 1992 var sista gången vi träffades.

Det var söndagen den 8 november och 11/2 vecka senare, den 19 november gick han bort.

Saknar honom och mamma ibland så att det gör ont i bröstet.

Önskar så att de hade fått vara med oss och att de skulle fått träffa mina barn.

Pappa hade älskat att vara med oss alla.

Jag är så avundsjuka på er som har kvar era gamla föräldrar.

Jag var alldeles för ung när jag förlorade mina.

I dag gick vi ut och åt med våra barn. Calle och Agnes var saknade men vi fick med oss Lars och Linda i stället.

En god middag på Dragon Palace.

Mysig helg...

... som tar slut alldeles för fort.

Tjejerna kom till Hållen straxt efter kl 19 i fredags.

Vi åt middag och surrade, men det blev ganska tidigt sänggående.

Du vet ju hur det är på fredagskvällarna.

Lördagsmorgonen startade vi med frukost och melodikrysset.

I går hällregnade det hela dagen så jag stoppade in alla i bilen och tog dem på en tur till Presentboden i Skärplinge.

Där har de en hel del smått och gott. Jag köpte ljus och en fönsterlykta. De andra köpte pynt, tallrikar, tomtar och en massa annat.

Sedan åkte vi tillbaks hem och käkade tapas och drack öl på loftet.

Efter ett par timmar där uppe gick vi in och lagade middag tillsammans.

Sedan blev del samtal till mitt i natten.

Nu vankas det frukost till Så mycket bättre.

Tanttjejer

I morgon får jag besök i Hållen.

Jag arbetar till kl 15.00, sedan åker jag och handlar och hoppas att komma i väg vid 16-tiden upp till stugan.

Tjejtanterna kommer vid 19-tiden om allt går som planerat.

Jag förbereder för käk och till de kommer och sedan hoppas jag på en härlig, lugn och rolig helg.

Jag är glad att de hörde av sig och att de vill komma till mig.

Mer om vad som händer och lite bilder kommer så småningom.

Jag längtar till i morgon <3

I dag köpte vi en ny kaffemaskin. Lite mindre än den vi hade men det var sjysst pris så vi slog till.

En ny Apple TV blev det också.

Nu kan jag ta med den gamla till Hållen.

Fem timmar

Det är för lite sömn att bara få sova i fem timmar.

Det är som att John Blund hoppar över mig nu för tiden,

I natt somnade jag efter kl 01.00 och larmet gick 06.15.

Nu är jag supertrött.

Huuuuga!

En dusch och en kopp kaffe kanske gör att man piggnar till?

Sedan sex timmar på jobbet. 

Det känns bra att arbeta 75%, för kroppen. För plånboken är det uruselt.

Har inte fått ut en heltidslön sedan våren 2015.

Tur man har en gubbe som tjänar lite pengar.

Appropå pengar, i dag blir det inköp av en ny kaffemaskin. Vi klarar oss inte utan en sådan.

Nymalda bönor rakt ner i en kopp.

Så får det bli!

Önskar dig en bra torsdag förresten.

Tjingeling!

Köpa å köpa

Så har kaffemaskinen pajat, samt strykjärnet i Hållen.

Nya köksmöbler vill jag ha, de vi har passar inte här längre.

När Ludde flyttar skall vi renovera gästrummet och inreda det som ett kontor/ gästrum.

Då behövs det nya möbler.

Vi har fortfarande inte renoverat klart köket, där behövs det både kakel och annat.

Hur skall vi hinna?

När skall vi orka?

Köpa å köpa.

Aldrig blir man klar.

Allt som hänger över en.

Det dåliga samvetet, pengarna.

Skit på en brödbit, skulle en gammal bagare som jag känner, säga.

Ja, sån’t funderar jag över en kväll som denna.

Kolla! Nu är teet slut också. Skit....

Hur många inlägg per dag?

I tio år och åtta månader har jag skrivit blogg.

Jag skrev mellan 1-7 inlägg per dag till Ludde blev sjuk.

När jag märkte att allt handlade om cancer tappade jag lusten att blogga.

Den senaste tiden har jag max gjort två inlägg per vecka men nu känner jag hur skrivlusten kommer tillbaks igen.

Det kommer antagligen bli mycket cancersnack i fortsättningen med, men jag skall försöka skriva om annat också.

Jag lovar!

Kul att så många läser min blogg och jag hoppas att många kikar in trots att jag inte delar på Facebook längre.

Om du undrar varför jag inte gör det längre så beror det på att halva mina inlägg kan läsas på fejjan utan att man klickar på länken, och jag vill inte att man skall tvingas läsa om mig utan att vilja det själv.

Facebook får också tillgång till alla bilder som jag lägger upp på bloggen om jag länkar.

Många har också tydligt visat att de är trötta på mig och allt mitt klagande så därför vill jag endast skriva för de som verkligen vill läsa.

Ni som har mig på Instagram har länken hit till bloggen på min instagramsida och kan lätta klicka hit dig via den.

Nu hoppas jag att du fortsätter att följa mig och jag lovar att blogga minst en gång om dagen framöver.

Deal?

Näst bäst

Det bästa resultatet på Luddes röngen vore ju att tumörerna krympte och till slut försvann.

Det näst bästa resultatet är att de inte har vuxit och att de inte har spridit sig.

Där är vi nu.

Phu!

Ludde fortsätter sin behandling tre gånger till och sedan utvärderas den efter nyår.

Anspänningen till detta möte med hans läkare är enorm. Jag och Jonny har bara fisit ihop i varsitt hörn just nu.

Huvudvärken kom som ett brev på posten och jag känner mig helt slut.

Kunde knappt sova i natt trots att jag tog en sömntablett.

Tankarna snurrade så fort att jag nästan blev yr där jag låg i sängen i natt.

Jag vill inte att min älskade son skall vara sjuk. Hur mycket orkar man egentligen?

I dag skall jag vila och i morgon fortsätter vardagen igen.

Upp och ner, hit och dit.

Jag är gammal och trött (å lite vindtyrig).

Svar

I morgon kommer svaren på röntgen.

Det är svårt att vänta.

Jag vet vilken ångest jag kommer att ha när jag tar den där djävla hissdjäveln upp till onkologhelvetet i morgonbitti.

Men det är bara att bita ihop och vara stark.

Vi har ju inget val.

Detta är vår vardag nu. 

Halloweenfest på lördagen och onkologen på tisdagen.

Upp och ner som en djävla berg och dalbana.

Nä, nu jäklar...

...måste jag ta tag i mig själv igen.

Jag måste börja äta lite bättre.

Ingen diet eller så, men bättre bara.

Äta frukost, äta på bestämda tider, dra ner på sockret.

Allt det där som alla vet, men som jag inte följer just nu.

En liten promenad då och då skulle inte heller skada.

En liten promenad varje dag skulle jag må bra av.

Ta tag i mig själv, lyfta upp mig ur det här hålet som jag ligger och kvävs i.

Det skulle jag må bra av.

Jag vet ju det.

Hur svårt kan det vara?

Makalös Halloweenfest

I fredags åkte vi ner hit till Skåne för att gå på fest.

Resan gick bra, lite trafik genom Stockholm, inte så många stopp på vägen.

Totalt tog resan 6 1/2 timme.

Lördagen tillbringade vi i Malmö med turistande, shopping och lunch på Texas Longhorn.

Sedan bar det i väg ”hem” för att göra sig iordning för kvällen spökfest på Storegård.

Å wow! Vilken fest alltså. Det var utan konkurrens den bästa Halloweenfest jag varit på.

60 personer i ett gammalt stall, eller uthus. Dekorerat till tänderna med läskigheter.

Döda gubbar, spöken, zombies, gravstenar, skelett mm mm.

Grilla mat ute på stora grillar och sedan var det dags för spökvandring.

Shit! Vad läskigt.

Zombie i trädgården, en död nunna i stallet, en galen man med motorsåg som jagade oss mellan träden.

Ja, jag blev rädd!

Tack Annika och Johan och alla andra inblandade för att vi fick komma på er fest och tack för att ni ordade värsta hotellet till oss bara några hundra meter från festlokalen.

Nästa gång är det vår tur att bjuda tillbaks.