Lite av varje

Förra veckan hade vi semester och bodde i Hållen. Vi höststädade lite ute och julpyntade inne. Däremellan drack och åt vi gott samt tog ett bad och en bastu.

I lördags åkte vi hem och gick på lokal med härliga människor.

I söndags hade vi en lat dag hemma men jag fick ändå upp både advent och jul här på Ångkvarnsgatan. 

Ja, jag vet att det är tidigt med gran men jag orkar inte hålla på att släpa julkartonger upp och ner i källaren flera ggr både här och i Hållen. Därför gör jag allt med detsamma. Det är ändå mysigast med julpyntet före jul. Efter jul vill jag bara bort med det så fort som möjligt.

I går, måndag jobbade jag på bussen. En härlig dag i trollskogen i Fjällnora blev det.

I går var det också sexton år sedan brorsan lämnade oss. Tiden går, som sagt. Han skulle ha fyllt 63 år på måndag, men blev endast 47. Livet är inte rättvist någonstans. 

I dag är jag ledig. Tvättar lite och skall snart iväg och träna hos min fysioterapeut. Det känns alltid motigt innan jag gett mig iväg, men jag är alltid så nöjd efteråt.

Tog nyss hundarna på en regnig promenad i sina nya regnjackor. Eller de är inte så nya, men jag klippte av bakdelen på dem i morse och det gjorde att de faktisk kunde gå i dem utan att bakbenen fastnade i kläderna. Katla har alltid lite lättare att röra sig i sina kläder, My hatar verkligen kläder och står mest och gnäller när de är på. Men med dessa regnjackor så gick hon faktiskt ett varv runt kvarteret, om än motvilligt och väldigt, väldigt sakta.

Ikväll skall jag göra hel kyckling i airfryer för första gången. Lade den i marinad i går och hoppas på ett mumsigt resultat till middag.

Önskar dig en skön tisdag!!!

Sista kvällen på Hörnet

I alla fall med nuvarande ägare. 

Kul hade vi med shots och bra musik. Tack Anette och Bo för att ni släpade hem oss från Hållen.

Vädret

Det enda vi kan vara säkra på är att vi får väder. Sedan kan vi inte göra någonting åt VILKET slags väder vi får. Därför tycker jag att människor lägger ner alldeles för mycket energi på att klaga på just vädret.

Klaga på något som vi inte kan påverka eller förändra låter som slöseri med den egna energin. Lägg den på något som du faktiskt KAN påverka istället, tycker jag.

Öppnar Facebook i dag och möts av en massa människor som klagar på just vädret. 

Dumt, tycker jag.

Så! Nu har jag lagt ner energi på att klaga på något som jag inte heller kan på verka.

Häpp!!

Säga vad man vill om snön, men vackert är det i alla fall.

Men säg det som varar för evigt.

Lagom till första advent så är allt borta. Som om regn och slask är bättre än snö?? Det tycker inte jag i alla fall.

Men nog om detta, i dag åker vi in till Gävle och köper en julgran. Jul kommer det att bli ändå, med eller utan snö? Det får vi se?!

Gekås Ullared tur i retur

På ett och ett halvt dygn gjorde vi Ullared. Vi handlade kläder och julklappar och annat smått och gott för mer än vad vi skulle.

Jonny gissade på att vi handlat 75 artiklar, det slutade på 150.

Jonny provar jackor… (inte den som han sedan köpte)

Efter nästan sex timmar inne i varuhuset var vi nöjda.

Vi åt middag och sedan åkte vi till hotellet i Borås.

Vi var många som ville shoppa i går och alla hotell och stugor i närheten var uppbokade så Borås fick det bli.

I morse åt vi en härlig hotellfrukost och sedan bar det av hemåt igen.

Det utlovade ”snökaoset” såg vi inte mycket av.

Noll grader och snöblandat regn när vi kom in mot Stockholm. Inget som inte vår fyrhjulsdrift med vintersulor inte klarade av.

Nu är vi hemma och plockar upp allt som vi köpt.

Tex 

Nya lampor tillvardagsrummsfönstret.

Mysdress

Svart klänning fr Pernilla Wahlgren

Jag vill tacka Anita och Mats& Ulrika för era bidrag till Refugee Uppsala.

De familjer som får alla saker som ni bidragit med kommer bli lyckliga.

Trodde nog att fler människor skulle swisha en slant, men som tur var så var ni generösa och jag matchade era summor.

Då blev det ändå en bra slant att handla för.

Härlig helgen shoppandets tecken blev det. 

Ledig dag

I dag arbetar jag inte. Är ledig i dag och på torsdag den här veckan. Har tagit det lugnt hela morgonen. Tittat på serier, surfat, käkat frukost, bäddat och tagit hand om lite tvätt. 

Hundarna verkar känna på sig att det är lite ”kallt” ute (7°C), så de vill inte kliva ur sina sängar och gå på promenad. 

Jag har en läkartid kl 14.15 och innan dess ska jag promenera med hundarna, göra snyggt i köket, förbereda middagen (Calle och Agnes kommer).

Annars har jag inte så mycket på min agenda i dag och det är ju skönt. 

En grå tisdag i november och jag mår förhållandevis ganska bra. Ingen ångest och mina måsten är reducerade till vad jag själv kan styra över. 

Jag funderar mycket på det jag gjorde i söndags när jag handlade till Refugee Support Uppsala. Det kändes så jäkla bra och jag kommer absolut att handla fler ggr. 

Till helgen åker vi ju till Ullared och då kommer det absolut att handlas även till välgörenhet. 

Där finns det billiga hygienartiklar och annat som de ukrainska familjerna behöver.

Att arbeta ideellt vore absolut något för mig nu när jag har lite tid över till annat än arbete.

Detta är något som jag känner att jag brinner för och där jag kan göra skillnad.

Att hjälpa andra gör att jag inte gräver ner mig i min egen sorg.

Hjälp till du med!!

I morse fick jag reda på att  Refugee support i Uppsala fanns. Eller rättare sagt finns. 

En kompis delade ett inlägg på Facebook att de behöver stöd och hjälp.

Sagt och gjort. Jag och Jonny åkte och handlade de saker som de hade på sin lista. Inte allt, men mycket.

De håller till på Norrtäljegatan 9 a i Uppsala och när vi kom dit vid 11-tiden så var det fullt med människor i behov av hjälp.

Vi hade handlat bindor, tvättlappar, barnsalva, tvål, tvättmedel, bulgur, röda linser, solrosolja, tonfisk, makrill, hårdbröd, mjöl, godis till barnen, mm mm.

REFUGEE SUPPORT
Om du klickar på länken ovan så kommer du till hemsidan och där kan du se vad de behöver mest just nu. De finns även på Facebook. 

Om du inte har möjlighet att åka och handla så kan du swisha till föreningens ordförande. 

Maria Talajic’ Fredlund 0733960036, märk med Ukraina. 

Det var rörande att åka dit och lämna in påsarna. En kvinna tackade flera ggr och mina ögon fylldes med tårar. I Uppsala finns ca 600 Ukrainska flyktingar och nu har Migrationsverket slutat servera mat på sina boenden och därför är den ideella hjälpen ett måste för dessa människor.

Det känns så bra i hjärtat att vi gjorde detta. 

Femåringarna

I dag fyller mina tjejer fem år. Mina prinsessor, mina älsklingar.

Jag vet ärligt inte hur jag skulle klarat dessa tuffa och överjävliga år utan mina hundar.

My och Katla har fått mig att skratta, tvingat mig upp ur sängen och ut på promenader. De har något sjätte sinne när det gäller sorg för de liksom känner på sig när vi behöver extra närhet eller en liten puss.

De hjälper mig och Jonny när vardagen blir allt för jobbig. 

Mina fina tjejer betyder allt för mig. De är hela min värld ❤️❤️❤️❤️❤️

Grattis mina tjejer! Jag får lite panik över att ni blir äldre och vårt avsked kommer närmare och närmare. 

Mitt i veckan

Så kickar jag igång onsdag då. Känner mig lite mör i kroppen efter träningen i går. Sitter i köket med en kopp kaffe och är på väg till jobbet om bara en liten stund.

Hade lite svårt att sova i natt för mina fötter värker. Har liksom spring i bena fast i fötterna i bland. Det blir så om jag har gått mycket under dagen. Vet inte riktigt vad det beror på, men gissar att det är min artros som spökar för mig.

Efter jobbet skall jag åka med panten som tar upp hela bagageutrymmet. Skall testa panttumlaren på ICA MAXI Stenhagen.

Annars händer det inte så mycket i mitt liv just nu. Tränar ibland, jobbar ibland, lyssnar på mycket böcker där emellan.

Just nu håller jag på med den femte boken i Millenium serien.

Vill läsa femman och sexan innan sjuan släpps i december. Den är skriven av en av mina favoritförfattare Karin Smirnoff, så den ser jag fram emot.

Har köpt mig ett nytt pussel också. Detta är på 1500 bitar. Kunde inte låta bli när jag gick förbi och blev helt förälskad i motivet.

Ska börja med det i morgon när de varit här och städat så att inte det försvinner någon pusselbit för mig.

Såg att första snön kommit uppe i Östersund. Huuuga! Skrev jag på Ninas post. Det var ju dumt…. Som om detta regnade här nere är bättre då!? Nä, just det! Då har jag ju hellre snö.

Nu upp och iväg till en regnig förskokegård.

Häpp!!

Helgen är slut

Fredag till söndag går så jäkla fort varje vecka. Den enda skillnaden nu från förr är att jag inte har någon söndagsångest längre.

Även om de kanske ringer från jobbet i morgon bitti och frågar om jag kan jobba så är söndagsångesten borta med vinden.

Skön känsla!

I fredags var jag gräsänka när Jonny var och rockade i Stockholm.

I går fm var jag med min svärdotter och shoppade på Gränby Centrum.

Jag kom hem med nytt garn och ett nytt pussel, en ansiktsmist och ett par strumpbyxor.

På kvällen var vi bjudna till Bo och Kristina i Sollentuna.

Härlig middag och härliga samtal tillsammans med våra barn Carl och Agnes.

Nu väntar en mysig söndagskväll i tv-soffan.

Vi åt en sen lunch så det kanske blir en varm smörgås i kväll.

Det regnar ute så hundarna kommer inte vilja gå på kvällspromenad. Det finns inget som de avskyr så mycket som när det regnar.

My står bara och skakar så man får bära henne runt kvarteret.

Längtar efter Kristinas tiramisu från i går. Den var magiskt god.

Grattis Knut

Svaret

Rummet var ljust och vackert, så vackert som det nu kan vara på en hälsocentral. 
Jag satt där med bultande hjärta, även fast jag redan visste svaret. 

Bredvid mig satt en äldre kvinna med omodärna kläder. Ingen sa något på hela tiden vi satt där, vi tittade inte ens på varandra. 

Det var en tidig tisdagsmorgon klockan var bara straxt efter 8. Jag hade gått hemifrån tidigt ville inte gå hela dagen och våndas. Jag var dessutom lite osäker på var ingången var men det hade jag inte behövt vara så orolig för att inte hitta. Det stod skyltat med stora svarta bokstäver över ingången "ungdomsmottagning". 

Kvällen innan hade jag letat efter en lagom liten burk att lämna mitt urinprov i. Till slut hade jag hittat en gammal pillerburk som jag diskat ren. Jag ville ju inte komma med en för stor burk som inte skulle få plats i min väska.  Plötsligt mitt i våra tankar kom en vitklädd barnmorska in i väntrummet. - Ja då kan jag ta era prover sa hon med en mjuk stämma.

Jag började nervöst gräva i min väska efter den lilla pillerburken som var inlindad i toalettpapper. 
Kvinnan bredvid mig tog fram en stor syltburk till brädden fylld med urin det måste ha varit två liter i burken. 
Jag gav barnmorskan min lilla bruna pillerburk utan att säga något, jag kunde inte ens snegla på min granne då hade jag säker brustit ut i gapskratt inte så mycket för hennes jätte syltburk full med urin utan mer av nervositet tror jag. 

Det var ofattbart att det var jag som satt där i väntrummet, det kändes som jag var en skådespelare i en långfilm. Detta var inte verklighet kändes det som, jag ville nästan nypa mig i armen för att försäkra mig om att jag inte drömde. Jag visste inte om det var en trevlig dröm eller en mardröm. Jag ville ha ett negativt besked men ändå så visste jag att om beskedet var negativt så skulle jag bli besviken. 
Känslorna var mycket blandade. Mycket berodde ju på min pojkvän som jag älskade mycket men som inte skulle välkomna ett positivt besked. 

Jag behövde inte vänta särskilt länge på barnmorskan som stod i en dörr och ropade mitt namn. Jag reste mig snabbt upp och gick efter henne in i rummet. Kvinnan som suttit bredvid mig var borta jag hade inte märkt att hon gått. 

Inne i rummet så fick jag sätta mig på en stol, barnmorskan tittade på mig och sa med ett leende

 - Proverna visar positivt, du är gravid. Jag log över hela ansiktet och svarade - Fan också. 
Hon kom fram till mig och kramade mig, sedan sa hon.

- Detta verkar vara blandade känslor.

Jag kommer inte ihåg när jag gick därifrån eller hur jag kom ut på gatan bara att jag efter en stund gick och tittade på mig själv i skyltfönstren på stan.

Ja, så började allt en dag i mars för trettiofyra år och nio månader sedan.

Detta skrev jag till min blogg för femton år sedan.

Nu är det bara en fin liten berättelse, men då var det livsomvälvande.

I mars fick jag beskedet och i november kom du till världen, vår lilla Knut.

I dag fyller du 34 år och jag förstår ingenting? Var tog tiden vägen? 

Hur kan jag ha en son som är trettiofyra när jag bara själv bara är trettiofem?

Å nu lite bebisbilder 😍

Du blev verkligen hela vårt liv. Vår värld och vår sol. Så glad och rolig. Alla föll för din charm och de där stora, bruna ögonen. Det gör väl människor fortfarande antar jag.

Grattis igen min fina son. Jag ser fram emot kvällens födelsedagsmiddag.

Hoppla vad längesedan

Har liksom glömt att blogga på över en vecka. Det blir så jag bland. Livet travar på och inget intressant händer. Jag jobbar ibland och när jag är hemma så går dagarna fort ändå på något vis. Just nu sitter jag med ett ursvårt pussel på 1000 bitar och samtidigt lyssnar jag på böcker. Har precis avslutat ”Där kräftorna sjunger” och Björn Skifs memoarer ”Mitt liv som scengångare”. Den förstnämnde var en fantastiskt bra bok. Var nästan lite ledsen när den var slut. Björns bok var lite mer lättsmält men väldigt rolig och trevlig. Som ett gammalt Skifs fan så var det ju nästan ett måste att läsa den.  

Helgen som var åkte vi ut till Hållen. Vi jobbade på med trädgården och pysslade med olika saker. Vi grillade och bastade och hade det allmänt mysigt i solen. 

Jonny skruvade ihop en dynlåda och svor bara pyttelite…

Tyvärr har jag en tandvärk som lägger sordin på mitt liv. I morgon är det en vecka sedan jag ringde tandläkaren och hade smått panik, men det händer inget. Ingen har hört av sig. Jag har ont typ varannan dag i en visdomstand som de skall ta bort. Men den sitter då bängligt att de måste operera bort den. 

Jag avskyr tandvärk. 

God natt

😴