söndag 31 juli 2022

Presidentens tal till Jämtland

I går höll Jämtlands nya president (Eva Röse) sitt första tal till Republiken.
Hade gärna varit där och lyssnat. 




Presidentens tal till folket 2022

Vad bra det gick. Värdigt sa dom. En pangentré sa dom. Jo tack.

Efter tre års väntan – det här. Det enda folk har pratat om också. Hur ska hon toppa Ewert? Allt är ju redan gjort. Elefanter och Zeppelinare. Giraffer och månlandare. Han gjorde det ju inte lätt för mig det är en sak som är klar. Jag bad om en brinnande vagn dragen av varg och björn men det var något med tvåmetersregeln tydligen. Och älgkalven Eva i Orrviken är för liten för att rida på så det föll platt. Den här fallskärmen skulle lösas ut var det sagt, men det kan ju vara ett sabotage också.

Det figurerar en del rykten om hur jag egentligen blev vald. Det här med att jag kuppat in mig som stockholmare med sommarstuga i Jämtland som enda alibi. Stuga? Om det ändå var så väl. Det är snarare ett vindskydd.

Ja och att processen inte gått rätt till…men så är det väl med presidentval? Ja ja, vi ska börja snart men först vill jag passa på att dementera en del rykten.

Nej, jag har inte bergtagit lillprins Tornving på Åreskutan. Jag har inget med hans försvinnande att göra.

Jag har inte stängt in Annika Norlin i Hoverbergsgrottan.

Och det var inte jag som kedjade fast Lassgård i Frösötornet. Nej, det var inte det! Det var någon som var lik mig. Och för övrigt mår alla tre bra – nu.

Ja… det verkar inte ha varit lätt hörni.

Det är ingen enkel process att utse ny president i Republiken. Det blev ju lite som Hunger Games korsat med ett påveval.

Men när den vita röken stiger ur huggarkojan på Jamtli vet man att en ny president är vald och att Republiken kliver in i den nya tideräkningen.

Är ni beredda?

Ljuva jamtar!

Härliga härjedalingar!

Rekorderliga ravundingar!

Sagolika samer!

Trofasta trönder!

Modiga medmänniskor!

Nu är vi här till slut.

Tänk ändå att jag få stå här med er i sommarnatten.

Att vi får samlas.

Jag har aldrig någonsin sett så många fina, färgstarka, multifunktionella skaljackor på ett och samma ställe. Det är ju smått otroligt att vi alla har tagit oss hit med tanke på hur svårt det har varit med transporterna. Trots tågstopp i Gällö, bussar som aldrig kommer och elledningar som ligger som trassliga garnnystan längs vägarna. Vägarna ja - jag lovar er att jag försökte fixa ett bättre alternativ till Strömsundsbron men det blev inte helt klart till i dag. Det får bli omtag. Det ska bli ordning.

Vi har nätt och jämt kämpat oss igenom ett virus när det kom en variant till och en till och en till. Och just när man fått sin 23:e spruta så kommer det ett vidrigt virus till. Och nej jag pratar inte om apkopporna, även om det är snarlikt. Jag pratar om en maktgalen, livshatande jävel i öst. Jag pratar om krig och de krafter som vill söndra och förstöra det som är grunden till att vi finns till.

Fan ta er alla as som vill hota människor till tystnad.

Vi vill kunna samlas på öppna platser utan rädsla - och här är vi nu.

Som myskoxen Brutus har vi vandrat ensamma och letat efter det vi saknat mest. Och precis som Brutus har vi nu hittat rätt till slut. Till flocken.

Länge nog har vi väntat. Länge nog har vi längtat och länge nog har vi uthärdat frånvaron av varandra, kulturen och festivalen. Men Republiken håller inga avstånd.

I natt sträcker vi oss mot varandra och mot stjärnorna.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Min föregångares fotspår hade en tydlig riktning – och jag lovar att hålla kursen men även att trampa upp nya stigar för att hålla humanismens, toleransens och civilkuragets fana högt. Och givetvis systrar och bröder - Jämtställdheten!

Och naturligtvis ska jag aldrig heller ge upp kampen för effektivare myggfönster, låga elpriser och billigare skotermattor.

”Alla som vill är jämtar i hjärtat” sa Ewert. Och visst sträcker sig Republiken långt utanför länsgränser. Förbi påhittade, påtvingade och förminskande gränser.

Men Republiken ska inte vara gränslös. Jag uppmanar er, medborgare, att stå upp för era egna gränser men inte låta rädsla stänga andra ute.

Som ny president lovar jag att fortsätta upprätthålla relationerna med omvärlden och andra nationers ledare. En del av dem måste verkligen styras upp.

Maktgalna despoter som vill diktera våra villkor.

De hade ju kunnat stå här med oss i natt. Under stjärnorna denna korta stund vi har på jorden. Putin hade kunnat sitta barbröstad på någons axlar för att se bättre och lyssnat på Fricky. Bolsonaro hade kanske delat en älgwrap med Assad i Badhusparken och Erdogan iförd glitterkajal och spandex hade kunnat tindra mot Ola Salo. De hade kunnat välja livet. Men rädsla gör folk små.

Och detta måste vi tala om – om hur rädslan sliter oss ifrån varandra och att det är just vad mörkermakterna vill.

I USA river högsta domstolen upp grundlagar. Eller ”dumstollen” som Ewert skulle ha sagt. Förbjud aborter men tillåt mer vapen. Värna dom ofödda men inte dom levande. Ut med kunskapen ur skolorna och in med religionen. Huvvaligen. Vi backar ju in i framtiden.

Men jag lovar att Republikens Jamtelag ALDRIG går att bryta upp.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Många av er har varit oroliga - hur ska det gå att leda Republiken utan skägg? Hur ska du kunna föra vår talan, du som aldrig strypt en björn med dina bara händer? Du som aldrig krupit sträckan Storulvån-Blåhammaren naken mitt i vintern med en kniv mellan tänderna?

Ja hörrni, hur ska detta gå? Jag tänker mig så här: det kanske är på tiden. Jag tänker att det kommer gå alldeles utmärkt. För mitt perspektiv är ju knappast nytt i Jämtland. Det fanns ju redan hos Alma Renborg som stred för kvinnlig rösträtt i 1900-talets början. Det fanns hos Berta Hansson som brände gröten på spisen med flit för att slippa bli hemmafru. Det fanns hos alla de samiska kvinnor som förmedlat arvet vidare till nästa generation. Och det fanns i min barndoms böcker av Katarina Taikon.

Perspektivet är knappast nytt men vi kan inte ta det för givet. Vi har kommit en liten bit men inte så långt som många verkar tro. Vi kan absolut inte luta oss tillbaka för allt vi tar för givet kan inom bråkdelen av en sekund tas ifrån oss.

Därför: slå inte allt ifrån dig. Tänk inte att det bara handlar om andra. Du vet ju att det förekommer förtryck och orättvisor. Du vet att klimatkrisen är verklig och att mäns våld mot kvinnor pågår dygnet runt. Att unga pojkar här i Republiken och världen runt växer upp med skeva mansideal. Vad gör du med den informationen? Inget? Något? Vi ska ju visa vägen och vi måste göra det TILLSAMMANS. Med uråldriga berg under fötterna och Vintergatan över våra huvuden ska vi sträcka oss uppåt mot varandra. Kraften i ett vi är obändig. Vår uppgift i Republiken är att tända facklorna och hålla dom brinnande. Vi ska vara en motståndsarmé av kärlek och ljus i dessa tider.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Vi kan inte låta populism och kappvändare visa vägen.

Det blåser hårt i världen. Så pass att till och med vindkraftverken går sönder. Republiken måste stärka sitt försvar. Och då menar jag inte någon armé, nej vi måste i första hand skydda oss mot Nordvästanvinden. Vi ska vara lika motståndskraftiga som gavlarna på Norderön. Vi ska ta varje fight!

Det talas om inflation och inte bara när det gäller priset på messmör. Vi har inflation i ministrar som sitter i vår regering. Ingen visste hur många.

Så jag har räknat efter… tro det eller ej - vi har genom tiderna utsett 103 ministrar.

Så nu har jag fattat mina första beslut.

Härmed upplöser jag och entledigar samtliga sittande, stående och i övrigt utsedda regeringar i Republiken. Samtidigt utnämner jag alla tidigare ledamöter till hedersministrar på livstid.

En ny regering kommer jag inte att utse omedelbart. Jag tänker fundera ett tag, allt har sin tid och vi jämtar stressar inte. Ni kan tänka er att Magdalena Andersson blev otroligt avundsjuk när jag berättade det. Jaja, hon har ju också fått en älg uppkallad efter sig så det är ju alltid något…

Jag vill tacka alla er som skrivit till mig, sänt hälsningar och kommit fram på gator och torg landet runt. Tack till dig som skickade ett foodorabud med kams och tunnbröd. Tack till dig som erbjöd dig att virka in mitt porträtt i Överhogdalsbonaden. Och här med beviljar jag dessutom alla bygglovsansökningar som skickats till mig. Grattis. Lycka till!

Tack också för alla förslag som strömmat in angående temat för mitt tal. Jag hinner inte gå igenom allt ikväll så jag passar på att riva av några snabbt så har jag i alla fall nämnt dem: Sveriges Natoansökan, slukhålet i Åre, klimatkrisen, vattenbristen i Döda Fallet, pilotstrejken, bristen på jämtländsk representation i Naked Attraction, förbudet mot medtaget godis på bio samt återinförande av hedemål i skolundervisningen.

Tack snälla för insiktsfulla och samhällsbärande förslag. Men i slutändan är det jag själv som bestämmer. Däremot har jag utsett ett antal särskilda sändebud som jag tänker ta hjälp av i viktiga frågor i våra relationer med övriga världen. Eftersom vi som vanligt är närmast oslagbara i idrottens värld kommer jag i år att hämta mina utnämningar därifrån.

Mitt första sändebud kommer att hjälpa mig med den eviga kampen för bättre vägar och järnvägar i vår del av landet. En person som orkar hålla i när det ser som mörkast ut och som kan ta hem segern i sista sekunden:

ÖIKs tränare Kjell-Åke ”Kjella” Andersson.

Mitt andra sändebud ska ta tag i hastighetsbegränsningarna. Då behövs det någon som kan förklara hur man kör fort och säkert också på vinterföre.

Då blir guldmedaljören Ebba Årsjö mitt självklara val.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Många önskemål har också strömmat in om vilka mina första beslut som president ska vara. Tyvärr, inte ens jag kan förändra ÖFK’s matchstatistik eller fånga in 5 000 förrymda regnbågslaxar. Och nej, jag vet inte när Eastern Palace öppnar igen. Men jag har lyckats rädda träbjörnen i Sveg från att rivas. Och jag kan glädja er alla att Republiken tagit över byggrätten på Gustav den Tredjes Torg. Nu byggs ett kombinerat kultur- och parkeringshus med en särskild arena för en avatarshow som ju är lite i ropet nu. De närmaste tio åren kommer den att hylla alla tiders största band i Republiken. Arenans namn blir Hoven Droven - Drive in.

Tänk er! Tre meter höga avatarer och ett gigantiskt hologram av Kjell-Erik Erikssons skinnväst. Fy fan vad mäktigt!

På tal om kultur - det ryktas om en ny tv-serie som heter ”Cheferna på Östersundshem” -men är inte det ett plagiat? Lite väl likt Fångarna på Fortet, med celler och allt? Och de där gubbarna är bättre på att tala i gåtor än Fader Fouras. Nåväl. Det där vet jag inte så mycket om men en sak vet jag: en riktig jämte är omutbar.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Vad vackra ni är där ni står och viftar med era flaggor. Blått som den stora, blåa himlen, vitt som de snöklädda, vita fjällen och grönt som de gröna ängarna och skogarna.

Det är nu vi ska påminna varandra om paragraf 9 i Jamtelagen:

”Du ska vårda och försköna den bit av jorden som du ett ögonblick fått att förvalta åt de ofödda.”

Det där var ju Ewerts ord. Och bland alla fantastiska hälsningar jag fått är ett brev alldeles särskilt. Det var det det som han, likt alla presidenter, lämnat efter sig till sin efterträdare. Jag har väntat med att öppna det. Men nu är det dags.

Det är tydligen bara en mening: ”Några goda råd kan du glömma, det här klarar du bäst själv. Men! Om de tjatar på dig och vill ha ner dig i en kanon. Säg absolut nej – och skriv in det i kontraktet. Det gjorde jag.”

Tänk att vi får uppleva en lördagsnatt på Yran igen! Musik, trängsel, kärlek. Tänk så fantastiskt att vi befinner oss på en plats på jorden där detta är möjligt. Där det enda problemet just nu kanske är hur vi ska komma hem när det nu inte finns några nattbussar. Men i isåfall ses vi ju bara Raggarstatoil och delar en mosbricka i gryningen.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Ingenting är som sommarnätterna i Republiken. Ingenting är finare än människor som samlas för att fira livet. Här står vi nu. Du där som är nykär. Du som saknar någon som inte är här. Du som oroar dig för någon du älskar. Du som ska bli morfar. Du som står på tröskeln till vuxenvärlden och vacklar. Du som fått ett tungt besked. Du som vill ha ett jobb. Du som bara vill vara fri och älska vem du vill. Du som just flyttat hit. Du som just kommit ut. Du som känner sig otillräcklig och du som bär på hemligheter. Du som bara vill känna livet i dig. Du fina fina människa. Du är inte ensam.

Jag är så stolt, ödmjuk och tacksam över att få vara er president. Vi har ju bara börjat, vi har en lång väg att gå. Och nej, det bästa har inte hänt än…

Leve folket.

Leve mod, civilkurage och jävlar anamma!

Leve Jamtland!

Leve Republiken!


lördag 30 juli 2022

Semester del 3

För en vecka sedan åkte vi upp till Jämtland. Med vi menar jag då jag, Jonny, Calle och Agnes.
Vårt första stopp var på Gimårasten utanför Bräcke.
Där stannade vi för att vi hade hört att deras mat var så fantastiskt god. Å det var den kan jag säga.
Jag åt en älgburgare med cheese’n bacon. Dra åt helvete vad gott!! Alla andra hamburgerhak kan stänga ner nu med detsamma!
Gimårasten är ingen Ställplats, utan bara en vanlig parkering. Men sån’ t struntar Jonny i. Han skäms aldrig. Han gjorde världens camp där på asfalten🫣



Så var det dags för Boltonfesten på lördagen.
Den klarade vi av med bravur trots att det bjöds på Mora Nisse hela tiden (MoraNisse=likör 43, blåbärssoppa och grädde).


På söndagen åkte vi vidare från Halåsen in till Östersund. Där åt vi lunch på Stråket, men när vi väntat i nästan 50 minuter på maten så gick Jonny och sa till. Det visade sig att de tappat bort våran bong så köket hade aldrig börjat med maten. Ingen ursäkt eller en extra bira eller någon kompensation. Så jävla dåligt när vi köpt mat för flera hundra. Bara Jonnys skaldjursplatå kostade över 600 spänn. Så surt!

Nåja! Livet går vidare och på kvällen hade vi bord ute på Tivars på Norderön. 
Men det var också en besvikelse. Där fick vi också vänta på både mat och dryck. Dessutom så var inte maten speciellt god. Hade kunnat göra både fisk, skaldjur och kött bättre själv.
Tråkigt!
Men vi hade en mysig kväll och vi sov gott trots att vi bodde bara 500 meter från Stråket i vår husbil

Utsikten från husbilen, över Storsjön och Frösön.

Nu är det måndag och vi är bjudna på lunch hemma hos Eivor och Seve. De bjöd på en fantastiskt god trerätters lunch. Till efterrätt fick vi jordgubbar och grädde. Jämtländska jordgubbar 🍓❤️




Efter lunchen packade vi ihop, lämnade Östersund och åkte till Arvesund. Där fick vi upp förtältet och kunde sitta som kungar och spela spel trots regn och rusk.

Killarna kunde fiska å Jonny fick en harr.


På tisdagen åkte vi till Åre och Buustamon.
Där hade vi bokat både spa och middag.





Den maten och servicen var det inget fel på däremot. De var supertrevliga och gästvänliga. De tog emot oss med öppna armar trots att vi kom och bodde i husbilen, stod på deras parkering istället för på hotellet. Men vi snålade inte heller med att äta och dricka. Det var fantastiskt god mat och det märktes att de är en white guide restaurang.
På onsdagen skiljdes våra vägar åt och jag och Jonny började vår resa neröver.
Våra planer var att åka till Storsjö kapell och sedan vidare neröver Härjedalen, men det var så kallt och ruskigt i fjällvärlden så vi tänkte om när vi vaknade i Åre med regn, storm och bara 5°C.
Vi åkte tillbaks till Östersund och fortsatte mot Stugun.
Den kvällen sov vi på en supereliten camping utanför Bispgården.



Nästa dag landade vi utanför Härnösand i Barsviken.
Där har Knuts svärföräldrar sin stuga.
Wow! Vilket härligt ställe och vilket mottagande med god mat och dryck och härliga samtal.
Efter några dagar i den Jämtländska kylan var det skönt med lite sommar och sol igen.







I går bar det av hemåt igen. Vi mellanlandade i Hållen för att hämta min bil men sedan fortsatte vi hem till stan. Det var skönt att komma hem och sova i vår sköna säng. Vi har inte bott hemma sedan torsdagen före midsommar så det var verkligen skönt att landa här i går. 

Nu dröjer det några veckor innan vi åker ut med Charlie igen. I dag skall han plockas ur och städas och ikväll vill jag promenera in till stan och sätta mig på en uteservering. Jag har saknat Muppsala.
Borta bra men hemma bäst!






söndag 24 juli 2022

Boltonfesten

Så är årets Boltonfest avklarad.
Roligt var det, fint väder hade vi. 
Utsikten är ”to die for” här uppe hos Nils och Marielle i Halåsen. 
Den som int’ trivs hen, jet ju vä i olag! Som man säger här uppe.

Vi pratade på bra hela natten med alla glada människor som kom.












Lite oklart vilka som vann i kubb. Jag slog ner kungen i första omgången så jag gav upp, så mycket vet jag.

Två tappra gossar framåt småtimmarna.














söndag 17 juli 2022

Den polerade ”sanningen”

Jag läser mycket om hur vi visar upp oss på sociala medier. Härliga semesterbilder med bara glada miner. Härliga och nystädade hem. God mat på vackert porslin och dyra fina saker.
Vissa människor mår jättedåligt av att hela tiden bli matade med hur bra och härligt andra har det i sina liv.
Själva sitter de med bråkiga barn i en lägenhet, för att man inte har råd att åka på semester. Disken hopar sig i köket och tvätten ligger i små högar i alla rum.
Inredningen är hopplock av ärvda saker och man försöker göra fint med de saker man har.
Då är det lätt att känna sig liten och värdelös.
Detta tycker jag är så hemskt. Man ska inte jämföra sig med andra, utan tänka på vad som är bra i mitt liv just nu. Jag har varit där, varit den där människan med det där stökiga hemmet, med de där tvätthögarna och disken som aldrig tar slut. Hon som inte hade råd att inreda hemmet så som jag ville, utan fick göra vad jag kunde med det jag hade. Då är det svårt att inte jämföra sig med andra, att se vad jag faktiskt har, utan att fokusera på allt som jag INTE har…
Nu tänker jag på hur JAG framställer MITT liv på Instagram, Facebook och här på min blogg? Klart att jag visar en lite polerad yta. Springer kanske inte runt och tar kort på dammråttor och disk, skriver inte i bloggen om när vi bråkar och är sura. Vem vill läsa om sån’t? 
Men jag försöker att inte styla för mycket när jag fotar. Vill ju också visa hur det ser ut och hur vi har det på riktigt. Min blogg heter ju ”min dagbok som du får tjuvläsa” och jag vill ju att det skall kännas så för dig som läser och då vill jag ju inte polera för mycket.
Så för att visa min icke polerade yta så ger jag er lite inredningsbilder på hur det ser ut inne hos mig just nu. 




Åsså avslutar jag med en totalt ostylad bild av mig själv….


Kanske kan jag få någon där ute att må lite bättre med själv. Ingen har ett perfekt hem och ett perfekt liv. Jag önskar mig tillbaks till det liv jag hade när vi bodde i en hyresrätt, utan sommarstuga och husbil. När vi hade lite pengar och fick vrida på vartenda öre. Det var på den tiden när vi fortfarande var fem i familjen och jag var lyckligt ovetande om vad som skulle hända några år senare. 

lördag 16 juli 2022

Semester del 2

Har ju glömt att skriva om andra delen av vår husbilssemester, så här kommer den.
Efter en mysig kväll med god mat i Gränna så fortsatte vi vår färd genom Småland och landade hos Jonnys moster i Tranås.
Vi körde alla småvägar vi hittade, så nu har vi sett varenda Ryd och Hult i hela Småland, tror jag.
Väl framme hos släkten i deras stuga vid sjön Sommen så åt vi en god middag tillsammans och nästa dag började med det traditionella morgondoppet och en lyxig frukost på deras altan.




Hundarna njöt i fulla drag av att slippa sina koppel, och av att få springa lös. Det var som att släppa ut två kvigor på grönbete när vi kom fram till stugan. Men bada ville de inte göra, de njöt i solen på bryggan istället.


Efter ett dygn i detta paradis fortsatte vi upp till Trosa.
Där mötte vi syster och svåger på deras resa ner mot Italien.
Vi fick en mysig kväll tillsammans på Trosa Camping och havsbad.
Vi åt middag på ”Algoth på Udden” och satt sedan och pratade utanför husbilen till en stund in på natten.


Vaknade i Trosa på söndagsmorgonen och åkte till sista stoppet på vår semester, nämligen till Anna och Anders på Stenskär.
Vi blev bjudna på en härlig middag och lite roliga lekar, bla trädgårdsgolf.



I 14 dagar var vi borta och om en vecka åker vi ut igen. Då åker vi upp till Jämtland i några dagar.









torsdag 7 juli 2022

Semester del 1

Nu har vi varit ute med husbilen i 10 dagar.
Vi kom inte dit vi först tänkte, men vi kom på andra platser i Sverige istället,
Det var precis så vi ville att det skulle bli, ta dagen som den kommer och inte vara så jäkla uppstyrda och planerade hela tiden.
Vi har haft både sol och regn på vår resa, men mest sol. Vi är ju riktiga badkrukor både jag och Jonny, men ett och annat dopp har det blivit i både sjö och i hav.
Vi började förra måndagen med att åka till Mariefred.


Sedan åkte vi vidare till Vimmerby och träffade Petronella och hennes lilla familj.


Efter Vimmerby åkte vi ut till kusten och badade i havet vid Timmernabben.


Nästa skutt blev till Kristianopel, också vid havet. Såå mysigt ställe. Där blåste det så mycket att ingen av oss hade lust att bada. Men vi tog små promenader med hundarna och åt på de olika restaurangerna. 




Efter några dagar i Kristianopel åkte vi väster ut och hamnade på Sjöstugans camping i Älmhult.

I morse lämnade vi Älmhult och landade här i Gränna.



I morgon åker vi vidare…