torsdag 4 februari 2016

Det gäller att vara om sig och kring sig.

Den här veckan har jag kollat upp vilka försäkringar jag har.
Alltså vilka sjukförsäkringar som gäller nu när jag är sjukskriven så här länge.
Det visade sig att jag är försäkrad på Folksam genom mitt fack och att jag hade den tilläggsförsäkring som jag behövde (kors i taket). Det blir i alla fall några pengar varje månad i från 90:e sjukskrivningsdagen.
Nu har jag skickat in en ansökan till AFA också. Det är en försäkring som alla, som arbetar i kommunen, har.
Min chef trodde att det bara gällde dem som har fått en klassificerad arbetsskada, men så ringde en fd arbetskamrat till mig och sa att det inte behövde vara så.
Därför gick jag in på AFA:s hemsida i går och gjorde en ansökan. Man kan u inte annat än att få nej va?
Det kostar ju inget att prova. Det rör sig inte om några våldsamma summor, varken från AFA eller Folksam, men eftersom jag går ca 6000 kr back varje månad när jag går sjukskriven så är varje liten peng välkommen.
Men man måste fixa och fråga själv. Det är inget försäkringsbolag som ringer upp dig och säger:- Hej! Du har 10 000 kr att hämta här hos oss.
Nä, ringa, mejla och trixa får man göra själv.
Det gäller att vara om sig och kring sig, om man skall få något i sig och på sig, som min far skulle ha sagt.
Nu drar jag på jobbet och kopierar sjukintyg.
I dag kommer gubben hem!



onsdag 3 februari 2016

Förmiddagsdejt

I dag skall jag träffa fina Frida på Gränby.
Hon skall hjälpa mig med en grej, men det är en hemlis.
Om några veckor kan jag berätta vad det är/var.
Lite Henrygos ser jag också fram emot och kanske en mumsig lunch.
I bland behöver man ungdomars hjälp med saker och ting.
Om man vill att det skall vara fräscht och modernt så är det bästa att fråga någon som vet.
I detta fallet får det bli Frida.
Vi skall träffas klockan tio så jag har tid för lite mer kaffe och en god frukost.


tisdag 2 februari 2016

Längtar efter dig

Att Jonny åker bort några dagar gör ingenting.
Det är inte så att vi måste umgås 24/7 året runt. Vi klarar oss bra utan varandra också.
Åtminstone i några dagar.
Men när det börjar gå uppe mot två veckor så börjar det bli tråkigt här hemma. Jag har ju nog trist som det är redan.
I dag har jag tittat på första säsongen av Bröllop vid första ögonkastet ( 8 avsnitt ggr 43 minuter).
Sedan duschade jag och åkte på jobbet.
Åkte sedan till Gränby och köpte en liten påse godis, hämtade Ludde på plugget och åkte hem och satte mig i soffan igen. Kollade på första avsnittet av 30 grader i februri och sedan ett avsnitt av Trinny och Susana stylar om Sverige. Sedan satte jag mig vid datorn och fixade mig ett medlemskort på SF biograferna och efter det gjorde jag en makaronipudding, som nu står i ugnen.
Upplyftande liv va?
Inte undra på att jag längtar efter gubben inte.
Några dagar får han vara borta men när det börjar gå upp emot tio dagar eller mer då är det faktiskt inte roligt längre.
Alla tycker att han har ett så glamoröst och lyxigt jobb. Han verkar mest längta hem verkar det som.
Nu lyckades han fixa hem sig två dagar tidigare än beräknat. Kommer alltså hem på torsdag i stället för på lördag.
Det gillar jag!

Sovit på saken

I dag känns väl allt lite bättre än i går.
Det kom ett par tårar när min son hörde av sig på messenger i morse, men annars känns det bättre.
Skönt när någon hör av sig, skönt att veta att någon bryr sig.
Ludde var också lite extra rar mot mig i går kväll och Jonny ringde två gånger från USA.
Min familj finns alltid här för mig.
Utan dem skulle jag inte finnas.
Jag älskar er!

måndag 1 februari 2016

Astrid <3

Astrid Lindgren sa alltid så kloka saker,
Detta är bland det bästa, tycker jag.

Duktig flicka!

I dag tog jag mig i kragen och ringde Ortopedkliniken.
När jag gråtit färdig efter deras upplyftande besked så ringde jag Folksam. Å kors i taket!
Jag hade den tilläggsförsäkring jag behövde för att få lite extrapengar i allt elände.
Pengar är ju alltid lite plåster på såren.
Äntligen kom jag ihåg att beställa nytt ICA-kort också. Eftersom det gamla har blivit avmagnetiserat och inte funkar att ta ut handtag med längre.
Jobbigt att handla på gammalt hederligt vis varje gång.
Man vill ju se vad man handlar för, och slippa stå i kö och betala.
Tre saker som jag tog tag i, i dag.
Duktig flicka.
I morgon ringer jag försäkringskassan och hör om och hur och när jag blir utförsäkrad.
Nu kommer jag ju inte tillbaks till jobbet i höst som jag först trodde.
Jäkla skit!
Det är inte lätt att vara människa inte. Man skall vara frisk för att orka vara sjuk.
Det skall gudarna veta.



Sex månader

Jag var en duktig flicka och ringde upp ortopedmottagningen i dag.
En jättetrevlig sköterska ringde upp mig efter bara några minuter och förklarade situationen.
De ligger efter med alla operationer på ortopeden just nu. Allra mest ligger de efter med knäoperationerna.
Istället för två månader vårdgaranti så har de nu ändrat till sex månader.
Jag var hos läkaren den 3 december och så får jag räkna sex månader framåt. I början på juni kan jag kanske få en operation. I alla fall före sommaren, sa hon, för då har vi stängt.
Hur det känns?
Ja, vad säger man?
Skjut mig!
På Försäkringskassan säger de att jag blir utförsäkrad den 17 augusti. Men innan dess är jag ju inte tillbaks i arbetslivet så vi får väl se vad som händer med det då.
Nä, detta var verkligen ett bakslag.
Jag är så himla ledsen nu.