onsdag 6 september 2017

God Natt

Det har varit en lång och jobbig dag så nu tackar jag för mig.
Dessutom är jag sjuuuukt sötsugen och kunde ge min högra arm för en påse godis, men skall man bli sockerfri så skall man. Då är det bättre att gå och lägga sig.
Det går bra att skippa det mesta av kolhydraterna faktiskt!. Jag säger det mesta, eftersom det inte går att ta bort alla i mitt yrke. Jag äter ju fortfarande pedagogisk måltid med barnen så lite kolisar slinker det med. Som i dag t ex när det var fisk med frasigt täcke. Det var några cornflakes på fisken och det åt jag med lite gröna ärtor och bönor, men jag skippade potatisen och jag åt  inga mackor.
Till middag blev det en kycklingsallad med ägg och bacon.
Jag har sagt att jag skall unna mig lite godis när jag t ex går på bio. Haha, tänker du då. Det blir ju ofta det. Men det blir nog inte så ofta framöver eftersom jag jobbar nu.
Men nån bio då och då blir det nog och då skall jag unna mig biogodis, inte annars.
Inga goda fredagsfikor..... på ett tag i allafall.
Om jag ser att det börjar hända något med vikten så kanske jag blir peppad och inte vill ha något socker alls.
Jag är avundsjuk på alla er som inte tycker om socker och snabba kolhydrater för det är verkligen ett gift.
I morgon skall jag handla inför vår surströmmingsfest på lördag. Det blir ju mycket folk hela helgen så det är bäst att ladda upp ordentligt.
Jag längtar efter surströmming nu.
På lördag kommer det bli kolhydrater, inte i form av socker dock, utan i form av mandelpotatis, tunnbröd och snaps.
Nu skall jag svinga mig på puten så att ejderdunen yr, som min gamle far skulle ha saft.
God Natt!!







Fullspäckad dag, fullspäckad skalle

Börjar arbetet kl 08.00, arbetar till kl 14.00.
Fikadate med bästa grannen, som inte längre är granne.
15.30 tillbaka till arbetet för upp-packning av nya möbler till vår nyrenoverade avdelning.
17.30 - 19.30 APT.

Hela min dag är fullspäckad med olika saker. Lite overkligt att köra på "som vanligt" när sonen ligger på Ackis och får cytostatica varje dag hela veckan.
Han cyklar upp på förmiddagen och hem på eftermiddagen.
Han är hela tiden i mina tankar oavsett vad jag gör.
Det är svårt att vara helt fokuserad på arbetet, men jag försöker. Gud skall veta att jag försöker.
Det är svårast  på vilan, när tempot dras ner och de små liven ligger tysta på sina madrasser och snuttar och somnar, till melodierna från en avslappningsskiva.
Då är det lätt att tankarna far i väg,  dit där de inte skall vara.
Då är det svårt att inte bryta ihop, packa ihop mina grejer och ta bilen upp till sjukhuset.
Jag vet att han är vuxen och klarar sig bra själv men mitt mammahjärta vill vara hos honom varje stund av hans behandling.
Men nu är det "bara" tre dagar kvar. Sedan får vi vila i tre veckor innan nästa körning.





tisdag 5 september 2017

Trött, tröttare, tröttast...

Efter en skitnatt och en skitmorgon sitter jag nu här med en kopp kaffe på bordet och två stekta ägg i magen.
Hur skall man orka med en dag till, tänker man sådana här gånger. Men av någon underlig anledning så klarar man det mesta. Det kommer bli lunch, middag och kväll idag med.
Snart är det kväll och då ligger jag där mellan lakanen igen och känner -Japp! nu är ännu en dag avklarad.
Tänk vad man orkar och klarar va! Fast man ibland inte tror det.
Snart är det dags att ge sig iväg och det kommer gå så bra så.
Hahaha....hör du hur jag försöker peppa mig själv?
Men vissa mornar är så djävulskt tröga, då är man seg som sirap. Det känns som att jag sitter fast på stolen och inte orkar lyfta häcken.
Har du också sådana mornar?
 Detta är en tröttselfie.
Varsågod!


måndag 4 september 2017

Nu är det höst

Den första september började ju hösten "på riktigt" så att säga.
Inte bara för att den första höstmånaden började utan man märker det även ute. på träd och blommor.
Värmen är inte heller lika tryckande längre, utan luften börjar bli klarare, skönare att andas.
Kräftskivan har varit och på lördag går vår årliga surströmmingsfest av stapeln. Sedan är det bara att börja räkna ner till jul.
Nä, inte riktigt. Det är mycket som händer där emellan. Kicki och Lars kommer ner i slutet av september och då skall vi se Brolle JR på Cirkus i Stockholm.
Min kusin gifter sig i oktober och då blir det fint bröllop i Haninge.
Yngsta och äldsta sonen fyller år, 23 resp 29 år och det skall väl firas med både buller och bång.
Allt blandas med lite mindre skojiga cytostaticabehandlingar och annat jobbigt.
Det blir en vanlig men ovanlig höst med andra ord.
I dag börjar en ny vecka med både  jobb, APT och sonens nya behandlingar. Nu håller vi tummarna att denna medicin skall hjälpa bättre än den förra.
Jag vill åka på IKEA i veckan också. Har lite smågrejor att handla till helgen och så vill jag ta ner gardinerna i vardagsrummet och sätta upp en vit kappa istället.
Gardinerna jag har är jättefina men jag vill dölja det översta på fönstren och då är det ju en gardinkappa som gäller.
Ja, detta är mitt liv just nu. Allvarliga saker som blandas med helt oviktiga grejer. Allt snurrar runt skallen och blir till en salig röra till ljudet av min tinitus.
Jag önskar dig i allafall en bra måndag och så "ses" vi lite senare.




söndag 3 september 2017

Cornish Rex

Jag har precis fått reda på att det finns en kattras som de flesta kattallergikerna faktiskt tål och den heter Cornish Rex.
Jag har ju inte riktigt släppt tanken på att skaffa katt och jag tycker att det är så sorgligt att jag är allergisk.
Nu har jag kanske chans att få träffa sådana här katter så att jag kan kolla om jag tål dem eller inte.
Min första tanke när jag såg dem första gången var att de inte är söta.
Jag vill ju ha en stor och fluffig katt.
Inte en nakenkatt med hår på, stora spetsiga öron, grismage och läskiga ögon.
Men ju mer jag googlar och läser om den här rasen ju mer förälskad blir jag.
Den verkar supermysig och nu tycker jag att de är söta när jag kollar på bilderna.
Det enda kruxet är att de är svindyra.
Ca 20 000kr för en kattunge!!!
Då är det bäst att man kollat noga om man tål dem eller inte innan man köper.




Oh what a night!

Ja, det var ett kalas som heter duga.
Jisses! Vilken 50-års fest alltså...
Vi kom inte hem förrän arla morgonstund och det känns i både kropp och själ i dag.
Men det var det värt.
Så roligt att åka på fest och träffa nya trevliga bekantskaper.
Av nästan 100 personer så kände jag värdparet och några till men vad gör väl det när det kom så många andra trevliga människor.
Jag hoppade runt och pratade hela kvällen.
Inte en tråkig sekund fick jag.
Festar man så festar man och då festar man rejält :)

I dag var det meningen att jag skulle städa men jag tror jag struntar i det faktiskt.
Dammråttorna ligger nog och väntar ett par dagar till, tror jag.
Vilken tur att det är molnigt så att jag inte känner att jag måste gå ut. Jag trivs bra framför datorn i dag faktiskt.
Tack Roger och Marie för en rolig fest!!




lördag 2 september 2017

Här vilar inga halta löss

Eller hur säger man?
Jag är trött så att jag skulle kunna sova dygnet runt, men sova får jag kanske göra när jag blir gammal (ännu äldre).
I går hade jag sett fram emot en skön fredagskväll i soffan, sippamdes på ett glas vin.
Men istället blev det AW med man och son på Stationen och Bierhuis. (Jag var VÄLDIGT svårövertalad.....NOOOOT!)
På väg hem kl 22 träffade jag Malin på Stora Torget och så vips blev det en drink på Frenchi.
Kom hem vid 12-tiden och somnade sött.
Sov länge i dag. Ända till klockan 09.30.
Om tre timmar vankas det 50-årsfest i Alunda fast min kropp vill sova ännu lite till.
Jag får sova i morgon.
En lat söndag med film och hämtmat ser jag fram emot.
Jag borde städa men det får bli en annan dag, en annan vecka i ett annat liv.
Undrar vad jag skall ta på mig i kväll?
Alltid hittar jag väl någon trasa i garderoben........hoppas jag. Det vore ju förargligt annars.
Komma naken till Alunda.

Kolla! Jag har sparkat i gång min dator och webcam igen. 
Så skönt att blogga från datorn istället för mobilen. 
Jag har ju blivit halvblind det senaste året så jag skriver ju fel hela tiden på pyttetangenterna på telefonen.