Ditt telefonnummer

I kväll raderade jag dig från min kontaktlista på telefonen.

Eftersom det bara gör ont när ditt namn kommer upp, tillsammans med den där bilden, den där härliga bilden som jag tog på dig på min 50-årsfest.

Du ser så glad och finurlig ut. Tre månader innan vi får reda på att du är sjuk. 

Men det gjorde ont att radera dig.

Vill du radera kontakten? Och jag tryckte på ja och grät. Det var jobbigare än jag trodde. Men du finns ju inte mer bara för att ditt namn står i min telefon, du kommer inte tillbaks bara för att jag inte raderar ditt nummer.

Men det gör så jävla ont. 

Så jävla ont...

Trevlig Lucia

Började med att titta på Luciafirandet från Gränna i morse. 

Det var fint och så, ... men.... inte var de lik söta som de små luciorna, nissarna, pepparkakorna, tärnorna, och tomtarna som jag mötte på jobbet lite senare.

Det är synd att jag inte får ta kort och visa för man dör sötdöden varje år.

Det var ett lyckat luciamingel. Alla verkade nöjda.... eller, nä... inte riktigt alla. Vissa av de yngre barnen gillar inte förändringar. Alla vuxna, var är mamma? Varför måste jag ha den här hatten på mig? Luciakronor som åker ner över ögonen och glitter som killar och sticks.

Vi har övat luciasånger i en månad och i dag vägrade nästan alla att sjunga.... haha, ja det är så det är när man har att göra med två-treåringar.

Det är ingen som kan bestämma över dem inte.

Jag började tidigare i morse, därför kunde jag också sluta tidigare. 

Jonny hade handlat så jag behövde bara åka hem och packa.

Nu sitter vi i varsin soffa i ett lite kylslaget hus på landet.

Maten är i kylen, åt gjorde vi i Tierp och hundarna har krupit in under varsin filt.

Sist det var fredag den 13 var i september, samma fredag som Ludwigs begravning.

Exakt tre månader sedan i dag alltså.

Tiden står stilla och rusar på samma gång.

En bild på mig när jag är Lucia för pappa och mamma någon gång i början på sjuttiotalet. Jag undrar vilka tankar som rör sig bakom de där bruna ögonen?

Julklappar

Nu har jag köpt tre julklappar, det tar sig!
Kanske hittar jag några fler i eftermiddag?
Jag gillar inte att köpa presenter om jag känner att jag måste. Julklappar skall komma från hjärtat och kännas bra att ge bort.
Jag hade lite panik förra veckan, men nu börjar jag komma på lite saker så jag kan känna mig lugn :)
Jag och Jonny skall på klappjakt på torsdag.
Hoppas att de flesta blir köpta då, för på fredag åker vi till Hållen och har tomteverkstad.
Det är roligt med julklappar, tycker jag.
Jag vill inte sluta med det.
Jag behöver inga själv, men jag älskar att ge bort.

Är katten inne eller ute?

Det har varit den stora frågan denna helg... haha!

Nä, jag bara skojar Anita <3

Jag har haft en supermysig helg i Jämtland,

Träffat syrran, träffat Eivor, träffat Moster Maggan, varit på julmarknad och varit på pub med syrrans kompisar.

Åkt buss från och till Lit

Käkat eldostburgare på Jamtli

Varit hos moster



På pub



Drack den godaste Irish Coffee jag någonsin druckit...

I dag körde jag hem i snöyran, men det gick bra. Nu är jag dödstrött, GOD NATT!!

Hos syrran

Kom upp till Jämtland i går eftermiddag. Det gick bra att köra. 

Hade en mysig kväll med syrran och Per.

God mat och massor med vin.

Här i Lit är det snö och någon minusgrad.

Vi är på väg att ta bussen in till stan och julmarknad på Jamtli.

I kväll är vi bjudna på middag hos Eivor och Sewe.

Vi skall ta en sväng förbi moster Maggan också.

Jul jul ”strålande” jul...

Försöker känna lite julmys. Det är trögt i år. Det var lättare att göra julfint i Hållen.

Här hemma i stan känns det väldigt jobbigt, det är som om Ludde finns i varje litet hörn.

Dessutom så hade Grinchen varit i min jullåda och dragit ut varenda batteri och förstört varje lampa. 

Inget elektriskt fungerade när jag skulle julpynta.

Varken julgransbelysning, slingor eller adventsljusstaken.

Nu har jag fått ett gång allt utom ett ljus i staken och det stör mig otroligt, måste fixa det i dag.

Bara en julklapp har jag köpt, jag dom brukar vara klar med klapparna vid den här tiden.

Jag hittar bara julklappar till Ludwig när jag letar runt på nätet.

Det känns så hemsk, så orättvist, så ledsamt att vi skall fira jul utan honom. Jag får dåligt samvete, som om det är mitt fel att han inte är här. En jättedum och fel känsla men jag kan inte göra något åt det. Det är så jag känner.

Nu ska jag snart gå till jobbet och lubba 6000 steg med mina stackars fötter.

Det är inte lätt att få igång kroppen efter en så lång frånvaro. Jag snittar ungefär 1000 steg i timmen på jobbet, plus alla böjningar man gör.

Känner mig helt ledbruten när jag kommer hem.

Men på ett sätt är det skönt också att få något annat att tänka på.

Kramen från mig till dig

75%

I dag börjar jag arbeta 75%.

Det känns lite nervöst, vet inte riktigt hur jag skall orka. Jag är ju helt slut efter bara fyra timmar på arbetet, och nu skall jag arbeta två timmar till.

Inte mår jag bra heller. Min hosta är fortfarande kvar och båda mina öron turas om att värka och ha lock.

Vi hade en mysig helg i Hållen då både Knut och Calle kom till oss. De hjälpte till att fixa julfint ute och vi spelade spel och lyssnade på julmusik.

Men hur mysigt vi än har så är det någon som fattas hela tiden.

I går när killarna åkt hem så var jag ledsen nästan hela tiden.

Det var en riktigt jobbig eftermiddag och kväll.

Men det är som att jag hela tiden måste vara starkare än jag är.

I dag går jag upp och skall arbeta 75% och jag vet ärligt inte hur det skall gå?

Sitter här med mitt kaffe efter en crappy natt och undrar hur dagen skall gå?

På jobbet försöker jag verkligen ge 100 procent när jag är där. I mitt jobb kan man inte ta det lugnt. Det är allt eller inget som gäller. Små barn skiter fullständigt i hur du mår. Kan man inte ge järnet så har man inget där att göra och det är därför som jag sitter här och är lite nervös nu.

Helst skulle jag vilja ta två Propavan, krypa in under täcket och sova hela dagen.