onsdag 31 oktober 2018
Så längesedan och ändå inte
I dag är det trettio år sedan detta foto togs. Två dagar innan han föds tar Jonny detta foto på mig, hemma i vår lägenhet på Kyrkogatan 9c i Tierp.
Jag är stolt och nervös. Jonny tycker att jag är så fin men själv känner jag mig tjock och ful. Jag har aldrig gillat den här bilden, men nu tycker jag att den är jättefin.
Jag har precis flyttat från mitt älskade Östersund och jag skall snart få barn med en kille som jag känt i endast ett år och tre månader.
Jag har skickat kaffesump till en kvinna i Sundsvall så jag vet att jag skall få en liten flicka, och hon skall heta Linn.
Det jag inte vet är att där i magen ligger det en liten pojke och hans pappa bestämmer att han skall heta Knut.
Världens sötaste Knut kommer om två dagar. Den 2 November kl 22.17 föds han.
Tänk att det är trettio är sedan.
tisdag 30 oktober 2018
Magsjuk och hungrig
måndag 8 oktober 2018
Surströmmingsskiva
söndag 30 september 2018
Körig söndag
tisdag 25 september 2018
Status quo
måndag 24 september 2018
Krönika från UNT
KRÖNIKA
Kommer ni ihåg de gamla matematiska gåtorna där en man med en varg, en get och ett kålhuvud ska ta sig över en flod och bara kan ta med sig en sak åt gången i båten?
Jacke Sjödin
19:00 | 2018-09-16
Jag kommer att tänka på sådana gåtor när jag betraktar det politiska läge som råder i riket. Och jag undrar hur de ska lösa det hela. Finns det inte någon kompetent yrkeskår som kan kliva in och hjälpa dem? Låssmederna kanske, med tanke på det låsta läge som råder? Ventilationsteknikerna kanske, med tanke på att de verkligen tycks behöva rensa luften där inne?
Fast om jag fick bestämma, skulle jag skicka in specialstyrkan bestående av den yrkeskår som jag beundrar allra mest i vårt samhälle – förskollärarna! Eller dagisfröknarna som de kallas i folkmun. De har alltid varit mina största idoler. Dels för att de klarar av mästerstycket att på två vuxna fixa en grupp på 18 fyraåringar (när vi fick vårt första barn och alltså var två vuxna på ett barn, ansåg jag oss vara gravt underbemannade), men framför allt för den fantastiska smidighet med vilken fröknarna glider in från sidan och löser konflikter, mäklar fred, löser upp grupperingar, tröstar och får de mest bittra opponenter att börja samarbeta.
Jag menar förstås på intet vis att rikspolitiken är som ett dagis. Nej, nej, nej! Jag menar bara att låsningen partierna emellan påminner väldigt mycket om de segdragna konflikter och grupperingar med käbbel, prestige, taktik och rävspel som ofta uppstår i grupper bland våra yngsta medborgare när det gäller vem som ska hänga med vem och vilka som får vara med i olika gäng och inte. Och att vi ju har en hel yrkeskår som är experter på just sådant.
De kan scenarion av den här typen:
Stefan hängde tidigare mycket med Gustav, Isabella och Jonas. Men nu vill Stefan hellre hänga med Annie och Jan. Men de vill inte hänga med Stefan så länge han hänger med Jonas. Och Stefan tänker inte hänga med Jan och Annie så länge de hänger med Ulf och Ebba. Om inte Ulf och Ebba får vara med tänker inte Jan och Annie hänga med Stefan. Jimmie vill gärna hänga lite med Ulf och Ebba, men Ulf vill inte hänga med Jimmie utan helst ha Ebba för sig själv. Ulf och Ebba hänger också gärna med Annie och Jan. Fast inte om de hänger med Stefan. Annie och Jan är de mest populära för stunden. Ingen vill hänga med Jimmie, så han står i farstun och surar. Gustav och Isabella sitter bortglömda i ett hörn och ritar med en kolbit. Stefan kan snart tänka sig att hänga med vem fanken som helst, utom med Jimmie. Jimmie vill fortfarande hänga med Ulf och Ebba, men om Ulf och Ebba hänger med Jimmie så skippar Annie och Jan helt och hållet Ulf och Ebba och börjar hänga med Stefan, så länge han inte hänger med Jonas.
Och så vidare.
Förskollärare i alla städer, förenen eder och lös knuten!
onsdag 19 september 2018
Längesedan
Nytt, nytt, nytt.... som om jag kan shoppa mig lycklig....