Semestervecka i Hållen

Varje höst försöker vi vara lediga några dagar i oktober för att stänga ner trädgården och förbereda för vinter här i Hållen. I år är hela oktober uppbokad med namngivning, Gran Canaria med syrran, kusinträff och ljusstöpning i Dalarna, så vi är här den här veckan istället. Vi började ledigheten med en mysfredag på altanen. Vi drack vin och slogs med mygg.

I lördags kom grannen och flyttade vår ved åt oss. Det tackar vi för.

Vi har en lång lista på en massa måsten som vi skall göra den här veckan, men så kom vi på (läs Maggan) att vi vill ha en diskmaskin här ute. Sagt och gjort: Jonny river köksbänken och Maggan köper en diskmaskin på Blocket.

 I dag målar jag under bänken och Jonny handlar grejer i Uppsala och hämtar maskinen i Sollentuna. 

Hundarna gör det de brukar göra här ute….

Mitt vackra barnbarn har fyllt tre månader, han kommer på fredag tillsammans med sina föräldrar.

Jag längtar💕

Jag säger som hans mormor: ” undrar vad som försigår i den där lilla skallen?”

Storsjöodjuret

Äntligen har mitt Storsjöodjur fått en plats hemma hos mig.

Brittas Betongbod i Jämtland har gjort det.

Såg ett hemma hos Nina och blev blixtförälskad. Efter lite spaningsarbete kom jag fram till vem som gjort det och tog kontakt med henne på Instagram. 

Fick välja färg själv och valde grön, blå och vit, precis som den Jämtländska flaggan.

Visst är det fint?

Sista turen för i år.

I fredags tog vi Charlie till en camping i Vaxholm.

Vi fick en mysig helg vid havet. Vi lagade all mat i husbilen för det fanns ingen öppen restaurang där vi bodde.

Vi hade kunnat promenera ett par km in till Vaxholm om vi hade velat, men vi hängde på campingen istället. 

Vi fick en härligt solig lördag hela dagen och vi satt vid husbilen och såg solen gå ner.

Vi hade inte kunnat få en mysigare avslutningstur med husbilen.

Hit kommer vi gärna tillbaks nästa sommar när det är högsäsong.

Vi får se om det blir någon mer tur med Charlie innan vi ställer av honom för vintern, men jag tror inte det. 

Hela hösten är uppbokad nu, ända fram till slutet av oktober. 

Det är höstvecka i Hållen med arbetshelg, namngivning för Alfred, syrran och jag skall åka till Gran Canaria och det blir en kusinträff när vi kommer hem.

Fullt ös medvetslös…

Men jag är tacksam för att vi fick den här helgen.

Visst ser det mysigt ut?!

IDOL och sand från Sahara

Dimman ligger tjock över Uppsala i dag. Läste att det är sand från Sahara som blåst in över Europa. Coolt!

Det utlovade soliga vädret och 25°C vet jag inte riktigt var det är? Men så har det ju varit hela sommaren, tycker jag. Inte en väderprognos som stämmer. 

En lugn dag blir det i dag. Väntar på paketleverans som skall komma mellan kl 10-13. 

Har hittat en leverantör av hundarnas torrfoder på nätet äntligen. Eftersom affären i Skärplinge lagt ner så hade vi ingenstans att köpa deras foder som de ätit hela livet. Vi är så nöjda med den maten eftersom den inte innehåller socker eller spannmål. Jag tror att det är därför som de har så bra tänder fortfarande. Ingen av tjejerna har behövt dra några tänder ännu och det är ganska ovanligt när det gäller Chihuahuor, för de brukar få dåliga tänder fort. Våra tjejer är snart sex år och de har ännu inga tandproblem, peppar peppar.

Måste åka och handla när hundmaten kommit. Känner mig matinspirerad och behöver handla lite råvaror till detta.

Nu skall jag kolla på veckans idol innan jag gör något över huvudtaget.

Önskar dig en bra måndag.

Kroppsaktivism forts…

Det väcker starka känslor, hos mig i alla fall. Att säga rakt ut att tjocka människor finns verkar vara något som provocerar.

Syrran föreslog att vi kunde skjuta tjockisar på stora torget varje lördag,  haha! Ja, det vore kanske en lösning på problemet.

När jag skriver att jag är Kroppsaktivist då menar jag inte att alla människor SKALL vara tjocka. Jag är ingen sk feeder, som tänder på feta människor. 

Jag vill inte vara tjock. Jag känner inte en enda tjock människa som vill bli mobbad och utsatt var man än kommer (nästan). Jag vet om riskerna med övervikt, tro mig. Jag skulle kunna doktorera i viktminskning och kaloriinnehåll på mat. 

Ge mig en tjockis och jag skulle kunna göra ett kost och träningsschema så att hen nådde sin målvikt innan jul. 

Men gör det på dig själv då, säger du…..

Jag orkar inte banta mer. Jag får svälta, äta så jävla få kalorier om dagen för att gå ner i vikt. Efter allt som varit i mitt liv de senaste åren så vill jag bara äta vanlig mat och försöka må lite, lite bra. Hitta tillbaks till glädjen att laga mat igen. 

Jag har slutat gå upp i vikt, har stått stilla i fyra år nu. Det är som att min kropp säger att här skall vi vara du och jag. 

Men allt detta engagemang handlar egentligen inte om mig själv. Jag skulle vara engagerad i detta även om jag var trådsmal, för jag tycker att alla människor måste få finnas och måste få synas. Jag tycker att BMI är en skitdålig måttstock som ingen borde använda sig av, allra minst vården. 

BMI säger ingenting om hur en människa mår eller hur frisk eller sjuk den är. 

BMI har aldrig varit mening att användas på individnivå. 

Jag har absolut inget negativt att säga om de som väljer att operera sig för att få ett slankare liv. Min bästa vän har gjort en sk sleeve och jag ser ju hur bra hon mår. Jag funderar hela tiden på att själv göra en, men jag vet ju också om människor där dessa operationer inte gått så bra så det är klart att man är rädd. 

Jag är ju inte heller sjuk så varför skall jag chansa nu när jag egentligen mår bra?! Lägga mig under kniven bara för att kunna köpa kläder på en vanlig affär. Mina tankar går hit och dit. Jag tänker också att när jag så sakta börjar må bättre och bättre och jag vågar ta steget att gå in på ett gym, så kanske min vikt börjar ändra sig och min kropp blir starkare. Jag har ju precis blivit farmor och det vill jag vara i många år framöver. 

Kroppsaktivism

Vad är det? 

Jag vet vad jag definierar i det ordet, men det gör visst inte alla.

Att tycka att alla kroppar skall få finnas och synas är otroligt kontroversiellt.

Att försöka ha en positiv syn på min egna kropp är något fult och hemskt. Är jag tjock så SKA jag hata mig själv. Jag skall göra allt för att bli smal och jag måste lyckas annars är jag lat, har dålig karaktär, förstår inte mitt eget bästa, är en belastning för vården och hela samhället. Alla tjocka människor är sjuka, vi lider av obecitas och kommer snart att dö i en hjärtinfarkt, cancer eller någon annan sjukdom som har med övervikt att göra.

Att smala människor också får hjärtinfarkt och cancer har inte med saken att göra. Stackars dem liksom, annat är det med överviktiga, vi får liksom lite skylla oss själva.

Jag som är tjock och frisk då?!! 

Jag har inte diabetes, äter inte blodtrycksmedicin eller någon annan medicin heller. Jag känner mig frisk i min tjocka kropp. Hur skall jag tänka då? Ska jag ändå gå runt och känna mig sjuk för att samhället säger att jag är det?

Jag följer många konton av kropppossitiva tjejer t ex Stina Wolter. Hennes bok ” Kriget mot kroppen” har fått mig att förstå mer om hur bantning förstör kroppen och hur jag vill behandla mig själv och min kropp.

Läs den!!!

Jag läser allt hat som hon och de andra får av alla troll där ute. Jag är imponerad över att de orkar fortsätta.

De enda de och vi andra tjocka vill är ju bara att få finnas till. Att inte behöva gömma oss på stranden och på badet, på restaurangen och på affären. Att tordas söka hjälp i vården utan att bli skammad av läkaren som skall hjälpa mig. Att jag söker för tinnitus och får höra att jag borde gå ner i vikt. Att inte få en operation för att det är farligt om man är överviktig, men en överviktsoperation går bra att göra. Det finns så mycket som är fel i hela den här debatten och jag blir ledsen varje gång det dyker upp troll som inte vet vad de pratar om. Jag möter människor runt mig hela tiden som inte förstår det här med kroppsaktivism, att det inte är bara att tänka kalorier in och kalorier ut. Har man gjort som jag och bantat hela sitt liv så är hela metabolismen förstörd. Jag måste bara försöka läka och försöka älska mig själv och min kropp för att kunna må bra igen.

Art_Sovin

På marknaden i lördags så sprang vi på Märith Sovin. En akvarellkonstnär från Grillby.

Vi köpte fyra akvareller av henne. Fyra Uppsala motiv som skall sitta i vår hall.

Hon har väldigt vackra tavlor. Titta gärna in på hennes hemsida: 

artsovin.se

Visst är de fina?

Känner du igen motiven?

Trattkantareller och mygg

Vi åkte ut i skogen för att kolla efter svamp.

Hittade en del trattkantareller men vi var tvungna att avbryta vår skogstur redan efter 45 minuter pga alla jävla myggjävlar.

Herregud! Har aldrig varit med om maken. 

Visst är det väl typiskt att det bästa svampåret på länge också skall vara det värsta myggåret i mannaminne?!?

Hittade en tomte i skogen också.

Hösten är här

Åtminstone första dagen på den första höstmånaden. 

Det känns bra, jag älskar hösten. 

Det var ett tag sedan jag skrev. Det har varit fullt upp, i allafall i min skalle, där trängs tankarna för det mesta. Vi flyttade hem efter vi hade haft vårt sista besök i Hållen. Goda vänner och familj på sur kräftskiva.

Det var skönt att flytta hem till stan igen. Jag har jobbat en del, eller typ varannan dag. Det är ju lite för de flesta men ganska mycket för mig.

Så har den där hemska veckan kommit och gått, den med alla hemska minnen och årsdagen av Ludwigs bortgång.

Den avslutades med en 50- årsfest med 70- tals tema. Jag ljuger om jag säger att jag var taggad att gå, men som nästan alltid när man inte har energin och peppen så blir det oftast som roligast.

Så förra veckan som var så ledsam avslutades med en hejdundrande rolig fest. Tack Marie för att du bjöd på den. Det behövde jag.

I dag är jag ledig för Jonny har åkt till Tullinge. Jag har lite ärenden att uträtta men inga tider att passa i dag. Jag har en tvätthög att ta hand om, en bunke med äpplen att rensa, jag skall hämta ut ett paket på utlämningsstället och jag skall åka till jobbet och skriva månadens tidrapportering.

I kväll tänkte jag förbereda lite fredagsmys till gubben kommer hem. 

I morgon var vi bortbjudna på kräftskiva men värdinnan blev sjuk så det är inställt. Vi skall gå på matmarknad här i vårt område istället, lyssna på musik och kanske ta en drink eller två på något ställe i närheten.

Vi har lånat ut Hållen till Knut med vänner, met blir skönt med en lugn helg i stan också. 

Jag vill ut i skogen och plocka svamp, men det kanske inte går pga alla mygg som invaderat. Det går knappt att gå på hundpromenader här mitt i stan utan att bli uppäten. Helt galet!!

Jag längtar till de svala krispiga höstdagarna när jag kan ta på mig kängor och jacka utan att svettas. Det är fortfarande nästan 20° varmt på dagarna så de flesta har fortfarande sommarkläder på. Så länge det är så här varm kommer inga mygg att försvinna.

Så hit med lite kyla och krisp.