Fredag....igen... och är det inte solen som lyser där uppe?

Var det inte måndag i går?...typ...
Veckorna bara rusar förbi. Men inte mig emot, att det är fredag direkt efter måndag menar jag.
I kväll kommer mina söner hit för vi skall käka på Ragusa.
Det blir en slags hejdå-middag/morsdagsmiddag.
Ludde flyttar ju på söndag och på morsdag är varken jag eller Jonny hemma i stan så vi gör två flugor på smällen i kväll istället.
Men först en solig dag på arbetet.
Nu börjar de avundsjuka kommentarerna igen:
 -Åå, vad skönt ni har det här på förskolan,
-Står du här i solen och gottar dig,
-Men nu blir du ju brun och fin...osv.
Alltid samma varje vår och försommar.
Det är sällan någon säger:
- tänk vad ni är tåliga som går ut varje dag i hällregn, drivis och snö.
-Ska ni verkligen gå ut i dag när det blåser småspik och regnar på tvärsen?
Hade jag mitt yrke för det vackra vädrets skull så har jag valt fel, vill jag bara säga.
Då skulle jag ha valt att vara reseledare till Playa Del Sol, eller något annat resmål.
Barnskötare i Uppsala skall man inte välja om det är solen man är ute efter.

Nu är mitt kaffe slut så nu skall jag cykla iväg och öppna förskolan, igen.
Det faller på min lott varje onsdag och varannan fredag. Det är trögt när klockan ringer, men det är rätt skönt att få sluta tidigt istället.
Men man är rätt trött på kvällen när man kliver upp så förgjordat tidigt.
I går arbetade jag dessutom till klockan 19.30 så det känns som om jag bara åkte hem och sov i går.
Men nu är det fredag och nu skall jag vila i två dagar. Det blir skönt.
Bye Bye!

Idétorka

Har inte skrivit blogg på ett par dagar. Jag har fått skrivkramp, tror jag.
Hur jag än funderar så kan jag inte hitta på någonting att skriva om.
Jag kan skriva att jag har kvällsmöte och grattis syrran som fick sitt hus i Lit, eller hejja Måns Zelmerlöv som skall tävla i andra semifinalen i kväll.
Jag kan skriva om att jag har separationsångest för att Ludde flyttar från stan på söndag eller att jag tycker det skall bli skoj att ha familjemiddag på Ragusa i morgon och en schlagerfest på lördag.
Jag kan ta före och efterbilder på min balkong när jag städat och satt fina blommor där.
Men ingenting känns varken roligt eller viktigt att skriva om.
Helt ointressant för er att läsa om.
jag har känt så här förr och det är när jag känner så här som jag funderar på att lägga ner bloggandet, Men så känns det lite trist också eftersom jag har skrivit i så många år.
I augusti är det 9 år sedan jag började blogga på familjeliv.se och sedan började jag på webblogg.se i mars 2007 och flyttade till sist hit på Blogger.com i september 2011.
När jag går tillbaks och läser så är det verkligen en tidsresa i mitt liv och det är roligt att ha kvar.
Man ser på killarna att det gått nio år, de var så små när jag startade.
Men nu har jag som sagt fått skrivkramp igen. Inget jag skriver känns varken roligt eller intressant.
Jag undrar om det är för den där novellen som jag skickade in till Tidningen SKRIVA?
Jag är nervös och tills jag har fått någon feedback på den så kan jag inte skriva något annat, inte ens ett litet blogginlägg.
Men tappa inte bort mig i cyberrymden för känner jag ig själv rätt så kommer jag snart tillbaks.
Jag har skrivit i hela mitt liv och jag tror inte att jag kommer sluta nu.

Femal Balans

Det är medicinen som skall rädda livet på mig (och min familj).

Jag åt den förut men glömde bort den efter ett tag.

300kr för 60 små piller.

Nu måste jag börja igen för det här går inte,

Fick gå hem från jobbet igår med både feber och huvudvärk.

Allt bara för att hormonerna far runt i min kropp, som loppor på en lusig gris.

Det är bara hälsokost men jag tyckte det hjälpte förra gången så nu gör jag ett nytt försök.

Något måste jag göra för så här dåligt orkar jag inte må varje månad till skiten är över.

Klimakteriekossa

Man får kavla upp ärmarna ...
...och fokusera, så här på måndagsmorgon.
Man har en tuff vecka framför sig.
Inga halvdagar eller klämdagar att se fram emot.
Fem dagar, köra järnet och ett kvällsmöte.
Ont i kroppen efter helgens häckbravader har jag också och ännu ondare i mitt redan onda knä.
Det tar att stå på huk och luta sig på knät i åtta timmar.
Det är det här jag menar när jag skriver att jag inte kan ha någon fritid. Jag kan jobba(knappt) och that´s it!
Jag kan inte promenera på min fritid, inte hålla på med trädgårdsarbete, inte cykla för långt.
Jag kan jobba(knappt) och sedan sitta i soffan all min lediga tid, om min kropp skall hålla.
Ska jag ha det så här?
Det verkar ju inte riktigt klokt.
Herregud, lite trädgårdsarbete borde man väl få hålla på med utan att man måste sjukskriva sig efteråt!
Vi får väl se hur det går med mitt knä i veckan. Jag haltar väl till jobbet och tar dagen som den kommer.
Vilken tur att jag börjat käka min medicin igen, annars skulle jag vara HELT körd nu.

En massa jävla kärringfasoner håller jag på med på nätterna också. Svettas som en gris från det jag somnar tills jag vaknar.
Jag vrider och vänder mig, stönar och stånkar, vaknar och somnar hela nätterna. Inte varje natt, som tur är, men alldeles för ofta för att jag skall må bra av det.
Det finns ett ord för det: KLIMAKTERIEKOSSA, tror jag nog att det är.
Herregud vad gammal man är!
Det finns medicin att få men det kommer jag aldrig att ta. Det var den hormonmedicinen som morsan utvecklade bröstcancer av, så jag svettas hellre hela nätterna än det.
Men jobbigt är det, det kan jag inte förneka.
Ont i händer, armar, ben och rygg samt svettas som en gris hela natten.
Försök att sova då du!
Sedan upp på morgonen och ha energi för att klara en hel arbetsdag på förskola.
Inte undra på att man nästan kroknar.
Nä, nu måste jag ta tag i min morgon och käka lite frulle, duscha och göra mellanmål. Skönt att ha sovmorgon på måndagar i allafall.
Ha de!

Städdag

I dag har vi vårstädning här i Hållen.

Det regnar ute och vi fick ner hela häcken  i går.

Nu är det 14 dagar till jag kommer upp nästa gång och då kommer jag med gäster.

Roligt att komma hit när det är nystädat och vårfint.

Inte för att jag älskar att städa men jag tycker om att ha rent omkring mig.

Jonny sköter dammtorkningen och jag tar golven.

Nystrukna gardiner och duk i köket.

Rosor i köksfönstret.

Härlig sommarkänsla.

Dagsverke

I dag har vi planterat 30 meter Syrénhäck . 90 plantor och 650 liter jord.

Helt slut i kroppen nu.

Men vilken underbar dag vi har haft.

Solen har skinit från en molnfri himmel och vi har båda varit på ett strålande humör.

Att solen tagit syns på mina rosiga kinder.

Trädgården har visat sig från sin bästa sida i vårsolen.

Jag bara älskar de röda gullvivorna som växer överallt.

Nu skall vi käka Janssons och mysa i vårt underbara hus på landet.

Härligare än så här kan man knappast ha det.

 

Upp å jobba

I dag är nästan alla lediga utom jag.
Det känns trögt att ta sig upp ur sängen och åka i väg när gubben får ligga kvar och snusa i sängen.
Länge skall jag jobba också. Stänga förskolan.
Men sedan åker vi till Hållen.
Härligt!
I morgon skall vi gräva ner en 32 meter lång syrénhäck. Vi har köpt 110 plantor och 800 L jord.
Vi har är ett gediget arbete framför oss. Nu hoppas vi bara på att det inte skall regna och att det går lätt att gräva.
Man skall gräva ca 50 cm djupt och vi hoppas verkligen på att det inte bara är grus och sten under gräsmattan.
Både jag och Jonny har ju ont. Han i sin relativt nyopererade arm och jag i mina händer.
Det blir som när en lam leder en blind.
Men vi har bara denna helg på oss att fixa häcken om den skall komma upp innan semestern.
13 och 14 Juni är vi också lediga men då tänkte vi möblera om lite inomhus. Fixa nya sängar och göra i ordning i källaren.
Kalendern är fullspäckad nu fram till semestern. Då har vi inget planerat och det skall bli jätteskönt.
Det skall bli härligt att jobba lite med kroppen i helgen också. Att gräva ett 32 m långt dike som är 50*50 cm djupt och brett. Hur svårt kan det vara?
Nästa vår kanske vi har en fin syrénhäck med lila vackra Bondsyréner mellan oss och grannen. Det kommer att vara jättevackert.
Plus att vi får det lite mer avdelat och insynsskyddat.

Ahh!
Man kan nästa känna doften.