88-06-04

För 32 år sedan förlovade vi oss. Jag var 21 år, Jonny nyss fyllda 22.

Vi var gravida med Knut och då tyckte vi att vi lika gärna kunde förlova oss också. 

Inte så romantiskt kanske, men dagen var det. Romantisk alltså.

Vi vaknade och klädde oss fina i blommig sommarklänning och kavaj. Vi åt löjromstoast till frukost/lunch.

Till middag gick vi till en av stans då bästa restauranger ”Kvarterskrogen”. En mysig restaurang på Storgatan i Östersund. Vi åt en trerätters och bytte ringar mellan huvudrätt och efterrätt.

På kvällen gick vi ut på krogen och träffade kompisar.

Jag minns det som igår❤️

Det blev så fint

Detta hade tagit hela sommaren för oss att få allt detta färdigt.

Två ton grus skottat och utspritt fram och runt och under verandan.

Den vitmålade grinden.

Pionen som nu får växa själv utan att slåss med gräs och runttomkringliggande buskars rotskott.

Den högtryckstvättade balkongen.

Den nya trappen upp till altangolvet.

Det nystädade förrådet.

Plus det nyklippta gräset och de trimmade kanterna och det lilla stengolvet framför loungegolvet.

Kontemplation vid havet

Är det något som ger kraft och återhämtning så är det en stund vid havet, på en klippa, tillsammans med de jag älskar och som älskar mig.

Att sitta och lyssna på havet och måsarna, känna lukten av salt och tång, titta på hur solen sänker sig i horisonten.

Detta borde alla få göra, alla som mår dåligt, alla som är ledsna.

Skogen och havet läker en trasig själ.

Hur mår du?

Den frågan får jag ofta och jag vet inte vad jag skall svara. 

Oftast svarar jag:-bra!

Fast det gör jag ju inte och den som frågar vet ju det också, att jag inte mår bra alltså. 

Men det finns ju flera grader i helvetet så jag kan må mer eller mindre dåligt.

I helgen mådde jag bra.... och dåligt. Det är supermysigt när mina fina är här hos mig, men det blir också tydligt att en person saknas.

Han skall också vara med på våra arbetshelger och det gör så ont att han inte är här.

Min mage krånglar och jag vet inte vad det är? Tror det är psykiskt jag.

Jag har ingen aptit och när jag äter mår jag illa. Ändå blir jag bara fetare och fetare. Försöker att inte bry mig, tänker att det snart kommer bli bättre, men det går trögt.

Det är svårt att leva ett rikt liv, vad nu det är? Jag tycker dagarna, veckorna och månaderna bara passerar utan att jag är med. Jag står bredvid och tittar på. Jag skulle vilja bli kapten på mitt eget skepp, men jag vet inte hur man gör? Det låter lite klyschigt men jag vet inte hur jag skall förklara. 

I dag är jag hemma från jobbet för min mage inte är som den ska, för att jag mår illa, för att jag är så trött, för att jag har huvudvärk, för att jag är ledsen och saknar min Ludwig. Min fina.

För två år sedan var du med oss. Jonny köpte en åkgräsklippare för din skull, så att du skulle orka jobba du med.

Du skulle ju klara detta bestämde vi ju! Livet är inte rättvist.

Och på frågan hur jag mår så svarar jag: - inte så bra, i dag....

Mors dag

I dag tänker jag på dig lilla mamma. Önskar jag kunde köpa dig en blomma, hälsa på dig, bjuda på fin middag eller äta en bit tårta med dig. På onsdag skulle du fyllt 82 år. En hissnande tanke.

Själv fick jag en fin morsdags-ros av mina söner. Den skall jag plantera i morgon. Jag skall hitta en vacker plats i min trädgård där den skall få växa sig stor.

Arbetshelg

Jädrar anåda vad folk har slitit i dag. Man har slipat i båten, städat förrådet, målat grinden, skottat grus, klippt gräsmattan, trimmat, flyttat buskar och plantor, planterat blommor, ansat träd och buskar, lagat mat, fixat fika, ätit gott och badat bubbelpool.

Hundarna har myst och vi också, som du ser på bilderna.

Det är slitigt och mysigt på samma gång. Precis som det skall vara på en arbetshelg i Hållen 

I morgon fortsätter vi. 

Vilken tur vi har med vädret varje år.

Livestreama

Snart skall jag på begravning, men jag reser ingenstans.

I dessa Coronatider sänder de begravningen på nätet.

Jag har tagit semester i dag för att kunna vara med på detta. Egentligen hade jag velat åka till Västerås och vara med IRL (in real Life)men nu är det löst på detta sätt istället.

Det känns lite nervöst över hur det kommer att kännas, men det kommer säkert att gå bra. Hoppas tekniken funkar nu...

Ute är det en vacker vårdag och förutom trafiken så hör jag både fågelsång och vindens sus strömma in genom den öppna balkongdörren. Det blir en vacker dag att ha begravning på. Lugnt och ljust.