Åt årets första frukost ute på bron i dag. Det blåste lite kallt men det sket väl en broffsboxare i 🥶
I morgon skall jag ringa fysioterapeuten igen. Hoppas jag får en tid snabbt.
Det är jobbigt att gå till arbetet när man har sagt upp sig. Dessa tre månader känns evighetslånga. Jag har liksom redan slutat i mitt huvud. Det är svårt att känna engagemang och så när jag hela tiden räknar ner dagarna till jag slutar.
Det skall bland annat planeras sommarfest och förskolans dag och jag är med i festkommitén, men jag glömmer bort. När jag kommer hem så kommer jag ihåg vad jag borde gjort på jobbet i dag. Det är som om att min hjärna redan slutat och gått på sommarsemester. Det enda jag kan tänka på är när jag får göra fint i husbilen och hur bra det kommer att bli i Hållen när vår altan är klar, vilka utemöbler jag skall köpa och vilka som skall komma och fira midsommar med oss. Inte riktigt något som har med mitt arbete på förskolan att göra....haha...
Men nu är det bara onsdag än så länge och jag har fortfarande 50 dagar kvar innan min uppsägningstid är slut, så det är bara att bygga upp lite pepp, sätta sig i bilen och köra järnet ett tag till.
Köpte mig en fin jävla husbil förra året som jag knappt fått använda. Vi köpte den och var ute i 4 dagar. Sedan var vi på festival med den i två dygn och innan säsongen tog slut så var vi två nätter på Gräsö. That`s it! Nu har Charlie stått på vinterförvaring i 8 månader och jag längtar ut. Längtar efter att få göra fint i den igen, längtar efter mysiga kvällar i husbilen och längtar efter sommar och semester.
Älsk på den här bilden, trots filtret. |
I år skall vi åka ut mycket mer och i år skall vi ta Charlie både till östkusten, Österlen, Skåne och Danmark. Europaturen får vänta till nästa år när vi INTE skall bygga i Hållen. Fina campingplatser och ställplatser i Mälardalen skall vi också utforska. Åh! Kan det inte bli sommar snart?!
Var till Håga by Centrum i dag.
Till Stina Wolters lilla affär "Ett hål i väggen". Skulle köpa hennes bok "Kring denna konst" som en liten present till mig själv. Jag hade hoppats på att hon skulle vara där å det var hon!! Jag följer henne nu när hon driver en liten kampanj mot Cancerfonden. De säger att fetma ökar risken att få cancer och om man äter socker så blir du fet och får cancer. Jag berättade för henne om Ludwigs läkare som sa att detta inte stämmer och han tog bort all skuld från Ludwig och sa att det bara var otur som gjorde att just han fått cancer. Jag pratade länge med henne om detta och hon signerade min bok. Hon gjorde hela min söndag och det kändes så bra att få träffa henne och få berätta min och Ludwigs historia. Att Cancer drabbar urskillningslöst, det drabbar unga, gamla, långa, korta, smala & tjocka.
Jag fick även en print av henne och hon skrev så fint i min bok.
Tack Stina!