Margareta

I dag är det Margareta-dagen.

Fast jag stavar med th, Margaretha.

Vet inte varför? Jag lärde mig så som barn och har bara fortsatt att stava på det viset.

Jag har varit ganska ensam om att heta Margareta i min uppväxt.

Ingen mer i klassen hette det.

De enda Margaretor som jag vet om är min mormor, moster,  Jonnys moster och min kollega Fialialej.

"Margareta, den tjocka och den feta" sa min bror till mig.

Det stämde verkligen inte...

... då.

Grattis till mig i dag då.

Å alla andra Margaretor förstås.