fredag 22 november 2013

Sjuk fredag

Jag mår lite bättre men jag mår lång ifrån bra.
Snart kommer Jonny hem så där lite lagom "laggad".
Det blir en lugn och fin fredagskväll här hemma.
Det beror lite på hur han har kunnat sova på planet hur pass mycket jetlag han har.
Jag måste åka och handla hur förkyld jag än är för här hemma går det inte att trolla med knäna längre.
Jag måste handla middagar och mjölk.
En flaska bubbel att fira gubbens hemkomst med kanske?
För att citera min mor:
"Man blir ju inte friskare av att dricka sprit men det blir mycket roligare att vara sjuk".
Men först skall Jonny komma hem så att jag får pussa lite på honom.
Sitta tillsammans här i köket och bara prata, det är det jag längtar efter när han är borta.
Han åker på tisdag igen så man får passa på när han är hemma några dagar.
Jag har knappt pratat med någon den här veckan eftersom jag varit sjuk, och ungdomarna stänger ju in sig på sina rum så fort de kommer hem.
Jag kommer nog att prata hål i huvudet på min man när han kommer hem.
Nu lite mer kaffe och ett par ägg.
Alla borde ha en ONEPIECE när de är hemma för det finns inget skönare plagg i hela världen.
I den här kalla lägenheten behövs det något varmt att krypa in i och då är detta det perfekta plagget.



torsdag 21 november 2013

Hur svårt skall det vara att köpa sig en ny jacka i det här landet?

Jag behöver en ny vinterjacka för min gamla är alldeles för stor.
Men det uppstår en hel del problem när jag skall ge mig ut på jackjakt för det finns inga som passar min kropp.
Om jag köper en jacka som passar runt rumpan så är den för liten runt bysten.
Och passar den runt bysten är den för stor runt rumpan.
Om jag skiter i att den blir lite stor runt ändan så är ärmarna alldeles för långa.
Man gör inte kläder till feta människor.
Jag måste köpa en herrjacka och då ser jag ut som en orangutang med ärmarna ner till knävecken.
Didrikssons, Peak, Tensson mfl gör inte jackor i större storlekar än damstorlek 42.
Det gör inte de andra märkena som man hittar i sportbutikerna heller.
Jag har hittat en 46 på Intersport men den satt så trångt att jag inte kunde ha någon tjockare tröja under.
Det finns någon parkas på Stadium i 44 men som sagt så är de mycket mindre än en vanlig 44:a.
Så jag kan inte ha dem.
När jag köper klänningar eller blusar köper jag 44 men jackor verkar inte vara designade på samma vis?
Var skall jag gå för att hitta en snygg jacka då?
En jacka som jag kan knäppa igen utan att det är en herrjacka med ärmarna ner till golvet??
Jag har sagt det förr och jag säger det igen:
Jag måste designa snygga kläder för stora kvinnor, det här går ju inte!!
Är jag så jäkla tjock att jag inte kan gå ner på stan och köpa mig en snygg jacka?
Det finns väl förtusan kvinnor som är större än vad jag är.
Vad har de för jackor på sig?




Nödslakt

Min kompis frågar mig om jag inte borde skickas på nödslaktas snart? 
Det är en befogad fråga.
Man brukar skicka gamla sjuka kossor på nödslakt, och varför skall jag vara något undantag?
I natt har jag knappt fått en blund i ögonen pga att jag nysit bort halva hjärnan så fort jag lyckats med konststycket att somna.
Det är verkligen "tycksyndom" idag.

Det sa alltid min pappa när man var ledsen eller sjuk:
- Jasså! Är det Tycksyndom som sitter här va? 
Nä, tycka synd om sig själv fick man inte göra. Då haglade pikarna.
Men i dag tycker jag synd om mig själv hur mycket jag vill.
För nu är jag jävligt trött på den här förkylningen!!
Du får också tycka synd om mig om du vill.



onsdag 20 november 2013

Inga kolhydrater

Nu har jag inte ätit kolhydrater på över en vecka och jag mår redan mycket bättre.
Ingen magkatarr och uppkördhet alls.
Jag har inte kört så mycket fett heller.
Mer Low Carb Low Fat.
Dels för att jag inte tror att det är bra för kroppen att äta en massa fett och dels för att jag vill ha en snabb viktminskning nu.
När jag når vikten som jag hade i somras så skall jag börja äta vanligt igen men det innebär ju också att jag drar ner på kolhydraterna.
Dessa måste man ALLTID passa sig för.
LCHF är ju en bra metod i juletider också, förutom julgodiset då.
Men i år blir det inte så mycket av den varan, för det är bara jag och Jonny som käkar det.
Vi gör godisbord för "barnens" skull men de äter ingenting, det gör gör däremot vi som INTE ska.
Choklad och knäck kan man äta på julaftonen men inte hela julhelgen, för då hamnar man i sockerträsket snabbare än man hinner säga tjuondagknut.
Jag hoppas att jag har ännu mer minus på vågen i morgon för då kommer jag bli riktig peppad att fortsätta.
Nu har jag ätit viktväktarstil i över ett år och det är rätt gött att kunna unna sig ost och annat som jag nästan inte har rört alls på flera månader.
När jag längtar efter bröd så kan jag äta det men då blir det inget fett istället.
Det är ju så det är.
Det farliga är att kombinera de båda.
Fett OCH kolhydrater, det är ajja bajja det!
Undrar om jag kan nå mitt andra mål innan jul?
Mitt första är att komma ner i den vikt som jag hade innan sommaren och det andra målet är fem kilo till.
Nä, det låter tufft när det endast är trettiotre dagar kvar till julafton.
Men mitt första delmål borde jag i alla fall kunna nå.





Hur kommer DET sig?

Ett litet inlägg i min matdebatt igen.
När jag var barn och ungdom så levde jag på vitt bröd, 40% grädde i maten, potatis, ris eller pasta till ALLA måltider.
Jag drack röd mjölk både till frukost, lunch och middag.
Det serverades knappt några grönsaker alls. Bara på söndagarna kokade mamma sönder några ärtor till söndagssteken. När vi hade gäster delade alla på några skivor tomater och gurka.
Jag hade sylt, grädde OCH socker på pannkakorna och jag åt rostat bröd med smör.ost och marmelad tillsammans med en stor mugg varm O´boy till kvällsfika varje kväll.
Allt sådant som är förbjudet i dag åt jag varje dag.
Lika gjorde mina kompisar och ingen av oss var tjock.
Det fanns nästan inga överviktiga barn när jag gick i skolan!?
Jag började växa när jag fått mitt andra barn på 90-talet.
Hur kom det sig?
På 80-talet var "alla" fortfarande smala.
Jag kan se skillnad på mängden sötsaker som man åt då och nu.
Godispåsarna var minismå och man delade en 33 cl läsk med sin kusin då och.
Läsk var något som man fick till fest, jul, påsk eller midsommar.
Lördagsgodispåsen var så liten att det fick plats max 20 godisbitar i den, inte 1 kg som det gör i dag.
Men är det bara storleken på godispåsarna och läskflaskorna som skiljer sig och som gör att över halva Sveriges befolkning nu är överviktiga?
Det kan ju inte vara hela sanningen!
Chips var vuxengodis som mamma köpte hem som drinktilltugg när vi hade gäster.
Hade man tur så fick man sig en egen liten skål på rummet. Ca 20 chips/halvår kanske.
Vi tyckte om maten på 70 och 80 talet också. Mat som inte innehöll smakförstärkare(läs socker).
Man lagade mat från grunden då. Inga MammaScans köttbullar, färdiga potatisgratänger, frysta pizzor och lasagner.
Hur kan vi lära våra barn att äta bra mat när ALL mat innehåller socker?
Hur skall man kunna gå ner i vikt när man inte kan laga mat från grunden?
Vems är ansvaret?
Jag har försökt ta ansvar för mina barn genom att ge dem "riktig" mat lagad från grunden men vad händer nu när de flyttar hemifrån?
Vilken slags mat kommer de ge till sina barn?



Förkylning de luxe, fina huset och minus.

Jag fattar inte?
Först har jag inte en endaste förkylning på nästan fem år och sedan får jag två på fjorton dagar.
Eller så är det samma som fortsätter.
har man varit förkyld så kanske man är mer benägen att ta på sig nästa virus som kommer?
Vad vet en ko?
Förkyld är jag igen i alla fall och redigt den här gången.
Förra gången hade jag mest ont i halsen och kände mig hängig i dag är jag snuvigare än snuvig, har ögoninflammation och fryser som en liten hund.
Flammanionen har läkt bra i natt så det går mot ljusare tider.
Ja, jag säger då det.
Vilket jäkla elände.
Min sista vecka på gamla avdelningen.
Hur jag än mår på fredag så skall jag pallra mig dit och bjuda barnen på avskedsfika i alla fall.
Man kan ju inte bara dra utan att säga hejdå på ett bra sätt.

I dag blir det väl soffläge igen då.
Lite bra repriser på PLAY och någon film.

Jag kan inte sluta tänka på det där jäkla huset som vi skall titta på, på lördag.
Jag kan inte gå på husvisning utan att ha möblerat hela huset och flyttat in innan vi åker där ifrån.
Skitjobbigt!
Jonny är mer "down to earth" och kollar på grunden, vattenlekage, takstolar och annat tråkigt.

Apropå ingenting så visade vågen minus i morse i alla fall.
En vecka med LCHF och jag har stått på samma varje morgon men inte i dag.
Minus 1 kg!!
Nu har jag bara fyra kvar till första delmålet.
Fasen vad man håller på och sliter med vikten hela tiden.
Skall jag hålla på så här livet ut?
Ja, antagligen eftersom jag bara behöver se på lite gotta för att svälla upp som en Heffaklump.
God morgon!
Detta är ett gammalt kort för jag vill inte skrämma dig med hur jag ser ut i dag.


tisdag 19 november 2013

Fler bilder på "vårt" hus

Jag bara drömmer och drömmer.
Räknar och kalkylerar.
Har vi råd?
Får vi lån?
Spännande det här.




Ögonflammation


Jag fick pallra mig hem från jobbet idag.
Förkyld och med en redig ögoninflammation. Jag stannar hemma i morgon med.
Kul åtta noll med två karensdagar samma månad.
Jag åkte och köpte mig en ny tidning som tröst.


Ja´ må´nte ba´.

Men jag skall göra ett tappert försök att åka till arbetet ändå.
Det känns att jag nyss var sjuk och att jag inte kan vara hemma mer.
Som tur (otur) är så har jag ingen feber och då orkar man ju fast man inte borde.
Alldeles geggig i ögat var jag när jag vaknade.
Bara jag inte har fått ögoninflammation på kuppen!
NU har jag precis duschat och tagit mig en kopp kaffe.
Jag kanske piggnar till framåt dagen.

Nu har jag ätit LCHF i en vecka (förutom sushin i fredags) men ingen resultat på vågen alls.
Jag freakade ju ut veckan innan så det är kanske det resultatet jag ser nu?
Jag står + - 0 på vågen.
Jag hade hoppats på ett par kilo minus nu men icke sa nicke.
Alla mina långa naglar har bitit av också :(
Det går inte bra för mig nu!

En riktig skit-tisdag känns det som.
Hoppas att du mår bättre än vad jag gör och att din tisdag blir något att hänga i granen, för min dag verkar snarare bli något att lägga i komposten.
I dag är det tycksyndom igen.


måndag 18 november 2013

Tänk om drömmen kan bli sann!

Ringde till en mäklare i dag och beställde tid för visning på ett fritidshus.
Ca en timme från Uppsala upp mot Tierp ligger det ett litet hus till salu.
En plats på jorden som kan bli min.
Åååå vad jag önskar att det kunde bli så!
Jag tittar och tittar på bilderna, kan inte sluta.
Jag har redan möblerat i mitt huvud.
En röd liten stuga

På landet

Men stor tomt, ladugård, uthus, Friggebod och växthus

Braskamin inne

Gammal vedspis i köket