torsdag 21 juli 2016

Mammas pojkar 😜

I helgen var Ludwig här hos oss i Hållen. Han hjälpte Jonny att snickra i uthuset och vi fick rå om honom lite innan han åkte tillbaks till stan i söndags.
Knut stannade kvar hos oss när alla andra åkte hem.
Han stannade till i tisdags då David kom hit och hämtade honom.
Samma eftermiddag kom Calle hit med sin Agnes.
Det var första gången vi fick träffa henne och vi har haft två härligt soliga dygn tillsammans. 
I går cyklade de ner till havet och hjälpte mig att plantera rabarber. Sedan rökte vi fisk och räkor och spelade " Kamrat".
Jag är så glad över att killarna vill komma hit och vara med sina gamla föräldrar.
Vi har så roligt tillsammans, tycker jag.
I dag åker Calle och Agnes hem.
Nu träffas vi hela familjen, förrän min femtioårsfest i Augusti.
Men det är inte så länge kvar. Jag längtar redan.
I morgon kommer fler vänner hit och i dag skall jag åka till sjukgymnasten.
Livet rullar vidare.
Önskar dig en skön torsdag.

tisdag 19 juli 2016

Finfrämmande

I går kom min kära vän och kollega Eva-Lena hit.
Jag bjöd på sockerkaka och hon hjälpte mig att plantera blommor.
Tack för det<3
Efter en liten stund dök våra vänner Daniel och Britt-Marie (Brittis) upp.
De var på väg från Västerås och hem till Östersund.
Tur för oss så hade de tid att stanna en stund. Vi grillade och surrade i solen hela eftermiddagen.
Det märktes inte att det var över femton år sedan vi träffades sist.
Så är det väl med goda vänner och människor som inte är så knussliga.
Jag hade så trevligt att jag glömde mitt förfömda knä i några timmar och det var skönt. 

måndag 18 juli 2016

Mitt i sommaren

I dag är det den 18 juli.
Halva sommaren har gått. Jag hoppas att den andra halvan blir bättre än den första.
Jag är fortfarande väldigt svullen i mitt ben och jag börjar bli väldigt trött på det nu.
Jag äter inte det snabbverkande morfinet längre för jag började må illa och få huvudvärk av det och då var det nog dags att sluta.
Jag har inte så himla ont i benet längre men det är, som sagt, svullnaden som är jobbig nu.
Jag skall träffa sjukgymnasten igen på torsdag så då får jag höra vad han har att säga om den saken.
I går kom Jonny på att jag kunde lägga en kall handduk på benet när jag skulle lägga mig, så i natt har jag sovit som en liten bäbis.
Halva sommaren har gått och nu hoppas jag att den andra halvan kan leverera.
I dag kommer det gäster hit. Min fina kollega och vän samt ett par från Östersund som vi inte träffat på minst 15 år.
Knut är här och i morgon kommer Calle med sin nya flickvän.
Lars, Ludwig och Knut hjälpte Jonny med loftet i helgen så nu ligger han långt före tidsschemat.
Det är klart att allt gick snabbare när han fick hjälp att bära plank av tre starka, unga och friska killar.
Nu längtar jag till att allt blir klart så att jag kan inreda vårt partyloft.
Det blir surströmmingsfest där i slutet av augusti, hoppas vi.

På fredag kommer det hit ytterligare ett par från Östersund som det var många år sedan vi träffade.
Så roligt!
Jag har min femtioårsfest att se fram emot.
Ja, andra halvan av sommaren måste bara bli bättre än den första.




söndag 17 juli 2016

Pokémon Go

Klart att jag måste testa detta omskrivna spel.
Hur kan man annars vara med i diskussionerna?
Sanningen är att det är riktigt roligt. Inte för att jag kan springa runt och leta en massa Pokémons just nu.
Mitt knä gör ju att jag inte kan gå runt. Men det kommer.
Det blir kanske en morot att ge sig ut på promenader lite senare i sommar.
Så om ni ser en förvirrad femtioåring i Salabacke med telefonen i högsta hugg, är det antagligen bara jag på Pokémonjakt.



lördag 16 juli 2016

Familjehelg i Hållen.

I går kom Anita och Per hit till vår stuga i Hållen.
De bjöd på god grillmiddag och senare på kvällen stekte Knut kolbullar medan vi andra slogs med myggen.

I dag vaknade vi till strålande sol.
Solen gick i moln och vi löste Melodikrysset.
Lars kom.
Nu sitter jag och syrran i blåsten och väntar på solen igen.
Det är ganska varmt men inte så varmt som jag önskar att det skulle vara.
Jonny river vägg i uthuset och grabbarna skall gå på Pokémonjakt till havet.

fredag 15 juli 2016

Ey gäri

Min nya bästaste låt, heter så,
Jag hörde den på sommarkrysset och blev förälskad.
Förälskad i texten, eftersom det är en raplåt.
Då är det ju oftast texten som betyder mest i låten.
Det är Linda Pira och Molly Zandén som gör låten.

Har du inte hört den så gör det genom att klicka på länken den här länken.

Här kommer texten.

Ey Gäri

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Jag ser hur han kollar
Ey backu shuno kollar
Han ropade kan du komma, spänner sig som anabola
Säger framtiden är våran, jag är inte imponerad
Jag måste ha mera, mer än bara de
Man behöver fan en allierad, någon jag kan dela 50-50 lika
Inge mindre, inge mera
Båda krigar lika mycket, två player vi spelar
Inge illa menat men jag är ingen hemmafru
Jag är den som går och knegar, ny kvinna, ny era

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Ohh
Så sluta stamma, du talar med en kvinna som mig
Lär dig behandla, behandla en kvinna som mig
Du och jag blir aldrig av
Va fan kan du göra för mig
Prova någon annan, någon annan än mig

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Om det låter ching ching
Är det paran i min ficka
Dom är mina ingen annans, jag har krigat
Startade från nada
Jag kan fan inte minnas att du sträckte ut din hand
Men nu du är här när jag ska fira
Ey lugn, ey lugn
Det är Linda Pira papi om de frågar vem är kung
Jag betalar hyra, skickar shunos till sitt rum
Hatare får lida, lägger de i deras mun

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Jag vet inte vem du tror du är
Jag vet inte vem du tror jag är

Titta på dig, titta på mig
Jag tror du kan bättre än sådär

Jag vet inte vem du tror du är
Verkar inte veta vem jag är

Titta på dig, titta på mig

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

torsdag 14 juli 2016

Vill städa

Jag trodde aldrig att jag skulle säga de orden men jag sitter faktiskt här och längtar efter just det.
Att kunna städa.
I morgon kommer syrran och jag vill att det skall vara fint här hemma då.
Just nu sitter jag i soffan och tittar på en skräpig matta, dammiga fönstersmygar och döda flugor på golvet.
Tänk vilken lycka det skulle vara att kunna ta fram dammsugaren och ta sig en svängom på alla golv, ta en våt trasa och springa fram över möbler och ytor och till slut skura så att det luktar Ajax i hela huset.
Ute står det blommor i påsar, som skall ner i krukor och tre rabarberplantor som skall planteras.
I gästrummet vill jag vädra och bädda fint till våra gäster.
Frustrerande är bara förnamnet.
Frustrerande är det att sitta här och titta på eländet.
Nu låter det som det ser ut som Beirut här hemma och så illa är det ju faktiskt inte, men ändå.
Ändå...
Det ser inte ut som jag vill ha det.
I-landsproblem tänker du.
Ja kanske det.
Men ändå...
Jag vill städa, jag vill kunna städa bara.
Fyrahundra myggbett har jag också till råga på allt.
SÅ!
Nu har jag klagat färdigt för idag,
Tack å hej.
Leverpastej.

Döda flugor är äckligt!



onsdag 13 juli 2016

Deprimerad

Jag har nog aldrig varit så här "nere" någon gång i hela mitt liv.
Jag gråter hela tiden och mitt liv känns piss.
Jag blir sakta men säkert bättre i mitt knä men mitt psyke hamnar längre och längre ner i källaren.
Jag får för mig att benet läker fel, att jag måste göra om operationen, att jag aldrig kommer att kunna gå igen.
När dessa tankar kommer kan ingen eller inget trösta.
Jag tittar på tv, på Facebook, på livet utanför min balkong och det enda jag ser är människor som kan gå, som kan springa, som kan leka, som kan leva. 
Själv sitter jag här och ruttnar bort. Jag äter skitmat och jag tar inte hand om mig själv.
I dag klockan 13 skall jag till ortopedmottagningen och ta bort Agrafferna (metallklämmorna över mitt sår). Då hoppas jag att jag får träffa en syrra eller en läkare som kan försäkra mig om att allt ser bra ut, att inte benet växer fast på sniskan och att jag kan böja på mitt knä bra med tanke på tiden.
Jag behöver att någon på sjukhuset säger det åt mig så att jag kan lugna mig lite.
I kväll åker vi tillbaks till Hållen, där mår jag bättre, där får jag inte den här klaustrofobiska känslan.
Jag är rädd för att ta bort Agrafferna, jag har varit rädd för allt gällande den här operationen, inte undra på att man är som ett nervvrak. Men snart är det över.
Snart.
Min man kom hem med vackra rosor till mig igår.
-För att du kämpar, sa han.
Å kämpar gör jag verkligen.


tisdag 12 juli 2016

Soffor

Efter några dagar i Hållen, i en tvåsittssoffa, var det skönt att slänga ner kroppen i en riktig soffa.
I vår mjuka och sköna, stooooora soffa här hemma.
I går när vi kom hem till stan insåg jag att vi måste köpa en större soffa ut till stugan .
En skön tresitssoffa som man kan sträcka ut sig i. 
Så nu skannar jag Blocket på alla tänkbara alternativ.
Jag vill helst ha en soffgrupp i plysch. En trea, tvåa och fåtölj i grå, blå eller beige plysch a la 70-tal.
Men de är inte så lätta att hitta. Jag antar att de flesta hamnat i någon majbrasa för si så där 10-20 år sedan.
Jag hittade en grupp i Romme, Dalarna men jag vet inte riktigt hur jag skall få hem den.
Jonny är inte lika entusiastisk som jag när det gäller möbelinköp och ommöbleringar.
"Det är väl fint som vi har det" verkar vara männens devis.
Han måste bara smörjas ett tag och till slut är han med på idén och då finns det inga hinder längre.
Förutom att soffgruppen antagligen inte längre finns kvar då förstås.

Den här fina gruppen står i Dalarna och bara väntar på mig, och jag får inte upp den till stugan. Fasen också!




måndag 11 juli 2016

I dag

I dag är det måndag.
I dag är det tre veckor sedan min operation.
I dag åker vi hem till stan ett par dagar.
I dag regnar det.
I dag mår jag bättre än någonsin efter operationen.
I dag har jag inte ätit några värktabletter ännu.
I dag ska jag skicka gubben på IKEA för dv inköp. Bl.a. ett skrivbord och en tygskärm.
I dag blir det thaigryta till middag.
I dag är jag tröttare än någonsin pga att jag fick sova hela natten. Sju timmar sov jag och jag vaknade bara en gång men kunde somna om direkt. Så länge har jag inte sovit på flera veckor.
I dag har jag röda naglar. O.P.I is da shit!
I dag är en bra dag!