I dag är det den 16 juli.
Jag är mitt i sommaren och mitt i semestern.
Allt går så fort, för fort. Jag försöker att hinna med, vara med, vara här, leva nu.
Men det är svårt att inte låta allt passera allt för fort, det är svårt att inte klaga över vädret.
På fem veckor så hoppas jag väl att kunna få några lata dagar i en solstol, bada, se solnedgången nere vid stranden, svettas i skuggan med en glass i handen.
Jag tänker på mina barndoms somrar i Håkansta. När sommarlovet var hur långt som helst och de soliga dagarna aldrig tog slut.
Snacka om att barn kan konsten att leva här och nu, när tappar man det?
Jag försöker komma på hur det kändes att vakna upp utan att huvudet började snurra av en massa måsten.
I dag te x var det första jag började tänka på vilken mat jag skulle handla med mig ut till husvagnen och om det var fint väder, för då måste vi skynda oss ut i dag.
Det var nästan skönt att det var molnigt för då kunde jag ta det lite lugnare.
Nu känns det som om jag slösar en semesterdag bara för att vi är "in between" stan och husvagnen.
Vi skall plocka ihop oss här hemma, handla, hämta Ludde och sedan åka ut till husvagnen idag.
Då tycker min hjärna att det är att slösa en semesterdag för vi gör ju ingenting :P
Jag fattar inte var jag får alla mina krav ifrån? Det kan inte vara lätt för Jonny att hinna med när jag känner så här. Nu tex så börjar jag bli lite stressad av att han inte ens har vaknat ännu, för vi har ju massor att göra i dag och jag vill inte komma ut till campingen "för sent".
För sent till vad?? Det är ju ingen som står och väntar på oss där och vi har ingen tid att passa.
Men ändå....
Sommaren går så fort och jag försöker hinna med. Jag gör allt för att inte känna någon stress, för att njuta och känna lugn men det är svårt när jag inte vet vad det är jag stressar upp mig över.
Affirmation:
Sommaren är här, jag är mitt i semestern och jag njuter.
