måndag 24 februari 2014

Konstig känsla

Det känns lite underligt att vara hemma fast man inte är sjuk.
Sjuk i den bemärkelsen att man har feber eller ett huvud som dunkar.
Jag har inte mer ont i knät i dag än jag hade när jag jobbade förra veckan så det känns lite som om jag skolkar från jobbet.
I morgon tänkte jag ta bussen ner på stan och flanera, äta lunch och kolla på födelsedagpresenter till Jonny.
Det kommer att kännas ännu mer underligt.
Att jag kanske inte skall arbeta alls på flera veckor är skumt, men nu skall jag inte gå händelserna i förväg här. Först en vecka, sedan läkare och kanske en vecka till, sedan ortoped och kanske en operation.
En sak i taget nu.
I morgon är det tisdag och jag skall inte jobba, så mycket vet jag i alla fall.
Konstigt!
Det känns som om jag gör något förbjudet.
Som när man skolkade på högstadiet....eller....ähum....som jag tror att det skulle ha känts, för jag var ju en duktig flicka i skolan. Inte skolkade jag inte.....inte så ofta i alla fall.
Nu när jag är hemma så kanske vi ses lite oftare här på bloggen. Jag brukar ju kunna skicka iväg lite fler inlägg när jag är hemma.
Så håll utkik!
Trevlig måndagskväll önskar jag dig <3

Tack Gode Gud, eller nå´n.

När jag kom till Vårdcentralen i morse klockan 8 så var det kö härifrån till evigheten.
Dropp-in till sjuksköterska stod det på en skylt.
Jag hade ingen som helst lust att sitta där och vänta i flera timmar för att få träffa en sjuksköterska som ändå inte kan hjälpa mig.
Sagt och gjort!. jag åkte hem och ringde istället.
Fick en telefontid kl 10.15.
Straxt före halv elva ringde en jättetrevlig sjuksköterska från Nyby Vårdcentral.
Jag berättade om min smärta och att jag blivit slängd i en svart avgrund förra veckan när jag ringde till ortopedkliniken på "ackis" och de sa åt mig att ringa om en månad igen.
Nu vill jag träffa en läkare som kan sjukskriva mig tills jag får träffa en ortoped, sa jag med eftertryck. Precis så som jag hade övat med mig själv.
- Men det står här att du har fått en tid den 9 mars på ortopeden, sa hon då.
Jag måste ha sett ut som en fågelholk.
- Men varför sa de ingenting till mig när jag ringde i torsdags då? Svarade jag.
-Antagligen fick de eld i baken när du ringde, sa hon. Det står också att du fått tid för en måndagsoperation.
Nu sjukskriver du dig själv den här veckan också får du en läkartid här nästa måndag klockan 09.15. Då förklara du för honom och han kommer att sjukskriva dig till den 9 mars först och främst.

Jag är så glad att om jag kunde så skulle jag hoppa jämfota av glädje.
Vila knä nu och äta Diklofenak för min onda arm.
Vänta på brev från ortopeden och sedan en operation. Detta är för bra för att vara sant!
Jag är så lycklig, jag är så lycklig!
Hela veckan låååÅåÅng!

Sjuksköterskan som ringde mig lät så rar och trevlig i telefonen att jag nästan bröt ut i gråt. Jag är så van att måsta kämpa och att inte bli tagen på allvar att jag blir helt tagen på sängen när någon tror på mig och försöker hjälpa.

Glad tjej!!



Sovit som en kratta!

Jag har vridit mig hit och dit hela natten.
Jag har ältat och ältat det kommande läkarbesöket i huvudet om och om igen så det känns som om jag redan har varit där flera gånger i natt.
Jag tänker att de kommer säga att jag skall ringa och beställa en tid för detta är inte akut. Jag tror att läkaren INTE kommer att sjukskriva mig för att jag inte har tillräckligt ont eller för att mitt knä redan är skickat på remiss till "Ackis".
Jag tror att... jag vet inte vad jag tror? Det är väl därför som jag är så nervös för jag har ingen aning om vad som kommer att hända och vad de kommer att säga. Kontrollfreaket inom  mig måste FÖR I HELVETE VETA!
Vad är det värsta som kan hända?
Jo, att läkaren ler lite mot mig och säger:Nä, tyvärr lilla vännen. Jag kan inte sjukskriva dig. Du får gå och jobba tills du hör något från Ortopeden på Akademiska!
Då har jag betalat 250 kr för ingenting och jag får åka hem sur och arg.
Detta är det värsta som kan hända idag och ändå är jag så rädd att jag inte kan sova!!?
Om en timme öppnar de på vårdcentralen.
Håll tummarna för mig nu!




söndag 23 februari 2014

OS-final

Törs jag kolla?
Om vi förlorar så tycker ni säkert att det är mitt fel.
Sverige brukar förlora när jag kollar. Spelar ingen roll vilken idrott det gäller.
Jag säger väl förlåt då i förebyggande syfte.
Sönerna kommer hem i eftermiddag men jag orkar inte laga middag så det blir hembeställning av pizza till hela gänget. 
Men först en OS-final i hockey att ta hand om.
Heja Sverige friskt humör.
Det är det som gör susen!

"Om man är tyst för länge så vissnar tungan"

Citat Pippi Långstrump
Haha, det citatet gullar jag för jag tycker inte om att vara tyst.
Jag pratar gärna och mycket och hela tiden.
Jag har funderat ibland och åka på sån där lär-känna-dig-själv-kurs när man skall vara tyst i en vecka.
Bara gå in i sig själv och vara med dina egna tankar. 
Men jag tror att jag skulle bli lite tokig av att inte få prata på en vecka.
När Jonny är på resa så brukar jag ringa upp nån av killarna och prata ihjäl dem.
Är pappa bortrest nu igen? Brukar de fråga efter en stund när jag har pratat hål i huvudet på dem.
Lika på jobbet när vi har möte eller planering. Jag tänker att den här gången skall jag hålla käften men jag kan inte.
Jag har då mycket dom måste ut så jag kan inte vara tyst.
Ändå har jag blivit bättre, mycket bättre.
När jag var yngre då kunde jag prata så folk fick skavsår i öronen.
Alltid mest och högst pratade jag.
Alla i min familj var likadana. På söndagdmiddagarna hemma hos morsan och farsan kunde det hå hett till när fem pers försökte överrösta varandra.
Nu är det bara jag och syrran som slåss om talitrymmet när vi träffas och det brukar gå rätt bra,
Kanske därför som jag gillar att skriva blogg, jag får prata hur mycket jag vill om precis vad jag vill utan att någon avbryter mig eller går.



lördag 22 februari 2014

Fågelsundet

En promenad vid havet.
Lyx de luxe!







Snapphanar och morgonkaffe

ÅFilmen Snapphanar och morgonfika i tv-rummet är nog ett av de mysigaste sätt att tillbringa sin lördagsmorgon på.
Snart ska vi på promenad nere vis Fpgwlsyndet..... Haha....nere vid Fågelsundet, skall det stå. Inte lätt att titta på spännande film och blogga samtidigt.