Det var den helgen det!

Den gick i ett flygande fläng.
Från Uppsala till Hållen, till Falun, till Borlänge och Rämshyttan.
Från Rämshyttan till Uppsala igen.
I går var vi åtta st på söndagsmiddag och avslutade kvällen med en bra men äcklig film som heter Old boy. Se inte den om ni vill må bra.

Det är en körig vecka som startar nu.
Mån: Utvecklingsamtal. Göra klart film och skriva samtalsunderlag.
Tis: Viktväktarna
Ons: Kolla på lägenhet på Lagerlövsgatan.
Tor: APT
Fre: Handla och åka till Hållen.
Lör: Storfrämmande.

Det har gått bra att räkna points denna vecka. Det skall bli spännande att väga sig i morgon.
Jag har inte fuskat något och jag har cyklat två ggr a 1 mil.
Mitt mål är att cykla varje dag.
Sötsuget har inte varit så illa som jag trodde att det skulle vara, men det är det inte när jag har bestämt mig.
Nu är jag taggad igen, mer taggad än på väldigt länge. Det känns skönt att vara tillbaks på banan igen.
Hoppas bara att det visar sig på vågen i morgon också, annars kan det vara svårt att behålla motivationen.
Morgonens kaffe satt som en smäck, nu blir det gröt och sedan är jag redo för den här måndagen.
BRING IT ON!

Dagens affirmation

Jag litar på mitt livs flöde, och följer med dit det tar mej.

Om vi bara stannar upp en sekund och lyssnar på vår känsla - så tar oss i regel flödet till helt rätt plats. Det storslagna och universella flödet för oss, som en kvist i en bäck, dit vi ska  - om vi bara släpper taget, stutar försöka styra själv och litar på Universums kraft.

Fifty shades of grey.

Ja, här i Dalarna lyser solen med sin frånvaro.

Regnet hänger i luften och molnen ligger tunga och gråa på himmelen.

I dag åker vi hem till Uppsala.

Jag måste tvätta lite och förbereda mig för i morgon.

En söndag mitt i livet.

Men först en grötfrukost med Ammis hemmagjorda äppelmos.

Morgonmys

Vi vill inte stiga upp. 

Vi vill bara ligga här i sängen och lyssna på fågelsången utanför fönstret.

Tyvärr måste vi snart sätta oss i bilen och dra vidare.

Men än så länge ligger vi här och myser.

Fångar stunden.

Chill

Efter en lång och ganska hektisk dag är det skönt att komma hit.

Hit till vårt hus.

Vårt paradis på jorden.

Här känner jag att jag slappnar av bara jag kommer innanför dörrarna.

Klockan är inte ens nio och snart somnar jag.

Fara hit å dit

Vi hade tänkt oss en skön helg hemma i stan.
Inte åka till Hållen i kväll när jag stänger å allt.
I morgon en slapp dag hemma och sedan en Rock´n Rollfest på Flustret på kvällskvisten.
Sedan en skön söndag med långpromenad runt högarna.
Glömt det!
Jonnys morsa är sjuk så vi vill åka och hälsa på henne.
Elen på husvagnen måste fixas till nästa helg när min kompis Hilding kommer för att bo i den.
Därför kommer följande att ske:
Fre 17.10, slutar jobbet och åker upp till Hållen. Jonny fixar elen på husvagnen och jag skurar den invändigt.
Lör: 07:30 upp å hoppa. Sticker till Dalarna för att hälsa på svärisarna hemma eller på sjukhuset. Kolla mellon.
Sön: Lite sovmorgon och sedan hem till Uppsala igen.
Förhoppningsvis söndagsmiddag med killarna.

Inte den helg som jag hade tänkt mig men den kan bli mysig ändå. Livet tar små krumsprång i bland och då gäller det att tänka om lite snabbt.
Nu måste jag tänka på vad jag skall ta med mig för kläder i helgen. Inget fancy. Skall ju bara ut på landet och hälsa på.
Jag skall bjuda på mat på lördag. Undrar vad de vill ha?
Äh! Det fixar jag i morgon. Kan stanna på Kupolen i Borlänge och handla.
Här regnar det i dag igen.
Nästa helg MÅSTE det vara finväder. Då kommer det fyra barn till oss på landet och då gäller det att vi kan vara ute. De har med sig sina föräldrar också så vi blir ett helt gäng i huset då.
Men det är nästa helg det.
Nu börjar vi med att sätta tänderna i den HÄR helgen.
CARPE DIEM....vara här och nu....andas......så ja, duktigt Maggan.

Byta lägenhet

Ja, vi hade tänkt byta denna stora femma till en mindre trea eller fyra.
Vi tänkte att den här lägenheten är så pass fin och stor att många skulle vara intresserade.
Vi tänkte kanske att det fanns en familj med många barn som måste ha en större lägenhet.
Vi hade hoppats på att denna familj kanske bodde i stan eller i alla fall närmare stan än vad vi gör nu.
Vi trodde att det skulle vara plättlätt att byta bort vår lägenhet.
Vi trodde att vår hyresvärd skulle hjälpa oss och kanske förmedla lägenheter inom området.
Men tji vad vi bedrog oss.
Det var inte så lätt som vi trodde.
De som bor i stan eller i t ex Kvarngärdet bor hellre kvar där i sin trea med fyra ungar än att flytta hit och få en stor och fin femma i ett barnvänligt och lugnt område.
De som vill byta har inte råd med vår hyra så det verkar som om vi blir kvar här.
Det är en familj som är intresserade men de bor också här ute(nästan) i en tre och en halva och med en hyra på bara 2500 kr mindre än vad vi har nu.
Byter vi med em så är det kört för oss att komma in till stan sedan.
Vill vi byta vår stora fina lägenhet mot en trea i Löten?
That´s the question?
Men vi känner också att vi torkar oss i häcken med flera tusen kronor/ månad om vi bor kvar här.
Rummen på övervåningen står ju helt tomma.
Status Que...
Skall det vara så jäkla svårt att hitta en familj som vill byta sin trea i stan mot vår femma i G:a Uppsala?
Suck!

I dag skall han ringa...

Han, den där ortopeden alltså.
Har ingen aning om vad jag skall säga eller hur jag mår. Antagligen är det väl slut här nu då.
Ja, jag mår lite bättre av medicin och kortison och jag har börjat att att gå ner i vikt.
Vad mer skall vi snacka om då?
Han kommer bli nöjd av att jag "mår bra" nu och sedan fortsätter han sitt liv på Ortopedhuset i Stockholm och jag fortsätter som vanligt här hemma.
Jag skulle vilja ha med mig några frågor till honom när han ringer, men jag har inga.
Jo förresten!
* Kan jag få kortisonspruta på min vårdcentral om jag skulle behöva en till om några månader?
* Hur länge kan jag äta min medicin utan att pajja mage och lever?
* Berätta igen varför han inte vill operera mitt knä just nu.
* Tillhör jag Stockholms landsting nu eller hör jag fortfarande till Uppsala när jag valde att ta bort mig från kön här för att få hjälp i Stockholm?
Äh! Varför är jag alltid så skraj för läkare? De finns ju här för att hjälpa mig, men jag känner alltid att det är jag som är fjantig och att de tycker att jag stör och tar upp deras dyrbara tid med skitsnack.
Jag känner aldrig att jag får en läkare som lyssnar. Man skall beta och kunna mycket själv om vården för att få den rätta hjälpen. Man skall inte tro att det bara är att ringa sin vårdcebtral och sedan får man den allra bästa hjälp som landstinget har att erbjuda.
Nä, man skall veta vad man vill och vilken hjälp man vill ha och sina rättigheter annars hamnar man mellan stolarna direkt.
Ta min son t ex. Han ringde till VC för några månader sedan för att han var orolig över att han skakar så hemskt. De tog några prover och sedan har de inte hört av sig. Nähä!? Proverna kanske inte visade något allvarligt men "ungen" har ju inte slutat skaka för det. De har ju inte hittat orsaken till detta och ändå låter de honom gå bara. Inte lätt för en 19- åring att ligga på och tjata. För honom var det ett stort steg att ringa och få en läkartid och gå dit.
Han fyller snart 20 år. Skall JAG ringa och tjata på vårdcentralen och fråga vad som händer med honom. Han är ju myndig och vuxen. Hur skulle du göra om det var din son?
Jag blir upprörd.
Jag kan knappt snacka för mig själv men för min son skulle jag kunna göra det men då känner jag att jag lägger mig i. Det är svårt att släppa taget när de blir vuxna. Skall jag släppa taget när det gäller detta eller skall jag vara en jobbig morsa. Får de ens snacka om honom med mig?
Ja ja. Det är som det är.
Nu skall jag käka frukost och dra till arbetet. Försöka att klara ännu en dag utan mackor och smöriga mellanmål.
Ha de!