Pimpad blogg

Nu har jag ändrat lite färger på min blogg.
Säg gärna till om du tycker att det blev bättre eller sämre.
Jag vill inte att det skall vara svårläst eller att det ser konstigt ut på något annat sätt.
Jag vill ju att du skall gilla min blogg och tycka om att komma hit och läsa.
Kram!

Kärlek och frisk luft

Många tycker nog att jag har det ganska bra när jag lunkar på här hemma.

Sjukskriven utan att vara sjuk, alltså feber och ont i halsen, låter ju ganska bekvämt kan jag tänka mig.

Kolla på film, cykla en tur i solen.

Ta bilen till något mysigt ställe och ta en fika, sitta i solen på vår innergård och bara njuta av den varma sensommaren.

Riktigt så är det ju inte och det förstår väl de flesta.

Jag har ju ont hela tiden och värken håller på att göra mig galen.

En annan sak som gör att man på alvar funderar på om man inte skall halta runt på jobbet ändå är PENGARNA!!

Inte fasen blir man rik av att gå hemma inte.

Detta är min lönespecifikation den här månaden.

Jag verkar få leva på kärlek och frisk luft en tid framöver.

Tur att jag gifte mig rikt...hahaha!

Åh vad vi har varit duktiga i dag!

Jonny har rivit ur hela dasset. Han slet som ett djur.

Man byggde ordentligt förr i tiden. Allt satt med halvmeterslånga spikar.

Jonny slog och sågade, stönade och svettades.

Men till slut fick han ut all skit, rent ut sagt.

Nästa helg lägger han och Ludde nytt golv och fixar väggar och tak.

Allt skall målas vitt och när vi hittat rätt så köper vi en mulltoa.

Jag har lugnt stått bredvid och eldat upp en massa rat i den gamla dasstunnan.

Jag sågade också itu dagens loppisfynd.

Den skall bli vägghylla och bord när dasset är klart. Bilder kommer när allt är klart.

Det är skönt här ute på landet. Ingen stress och jäkt.

Man poar på i sin egen takt.

I morgon åker vi hem.

God kväll från mig och Jonny.

Tolbo gård

I dag har vi varit på utflykt.

Vi åkte till Tolbo gård, utanför Skärplinge, och handlade kött från deras gård. Enrecôte, rostbiff och nötfärs.

De hade även en gårdsloppis där vi köpte en stol och ett gammalt fönster som skall vara i vårt nypimpade utedass.

På vägen hem tänkte vi stanna och fika någonstans men allt var stängt så det fick bli kaffe och wienerbröd hemma i köket.

Nu skall vi jobba med att riva utedasset. I alla fall Jonny. Jag kan stå bredvid och hejja på.

Trevlig söndag!

Åh vilken härlig känsla!

Jag drömde i natt att jag dansade.

Det var så roligt.

En man och jag dansade. Vi buggade, snurrade och jag flög över golvet utan värk och andra handikap.

Vilken härlig känsla.

Jag kunde böja mig, vrida mig och jag bara svävade runt i hans armar.

Det var jobbigt att vakna upp från dansen, halta ner i köket och ta en värktablett.

Jag undrar om jag någonsin kommer att kunna dansa igen?

En månad av sorg

I dag är det en månad sedan jag nåddes av det fruktansvärda beskedet att vår älskade Alle hade kört ihjäl sig.

Ofattbart och sorgligt till bristningsgränsen.

Det känns konstigt och hemskt att vi aldrig mer kommer att träffa denna härliga kille som både jag och Jonny tyckte så mycket om.

Jag läser hans sambo Fridas blogg varje dag. Hon skriver så fint om sin kärlek till Alle, om sin sorg och ilska över att han är borta.

WWW.theahenry.vimedbarn.se

Jag läser och gråter för hennes skull, hennes två barns skull, för min sons skull som mistat sin bäste vän och inte minst för min egen skull.

En månad av sorg och saknad.

En månad som gett mig anledning att fundera över min egen existens och som gett mig en spark i arslet att uppskatta och inte ta min egen familj för givet.

Efter Alles begravning gick jag hem och planerade min egen begravning.

Jag vill underlätta för min familj genom att redan ha allting bestämt.

Till veckan skall jag gå och köpa mig en fin bok och skriva ner alla mina tankar och önskningar till min egen begravning.

Där kan man ju sedan ändra allteftersom åren går. Jag kanske inte vill ha samma musik när jag är 80 år som jag vill ha om jag skulle dra vidare i morgon.

Ja, Alles bortgång har fått mig att inse att ibland går det fort. På några sekunder är allt förändrat.

Älskade Alle, jag hoppas du har det awesome där du är, även om du lämnade oss alldeles för tidigt.

Sovmorgon de luxe!

Somnade gott straxt efter klockan tolv i natt.

Somnade i min sköna säng i mitt favorithus på landet.

Efter en ganska lat dag med film och mys med sonen så hade jag ändå ganska ont i knät under dagen, men inget som hindrade mig från att somna gott.

Vaknade efter ett par timmar av att jag trodde att någon stod och stoppade knivar under min knäskål.

Jag vände och vred på mig men hittade ingen ställning som lindrade.

Det går inte att beskriva hur det är att vakna med värk som kommer från ingenstans och som inte går över hur du än gör.

Till slut är det bara starka värktabletter som hjälper mot den hemska smärtan.

Mina bästa kompisar just nu heter Citidon.

Klockan fem i morse kunde jag somna och nu vaknade jag.

Jag sover väl aldrig till 09.30 på dagarna. Sova bort halva dagen och man känner sig lat och onyttig resten av dagen.

Som tur är så ösregnar det i dag och då känner jag inte att jag borde vara ute på samma sätt som om solen hade gassat i dag.

Jag vet, jag borde lyssna på min kropp och tillåta mig att vila om det är det jag måste. Men för mig är det svårare än så.

Men dessa tabletter gör att jag bara domnar bort och all värk försvinner i några timmar och det är så skönt, så värt att sova bort hela morgonen.

God morgon/ förmiddag då!