En perfekt värld

Sitter och kollar på Alla vi barn i Bullerbyn på SVT Play.
Jag älskar de där filmerna eftersom det är ett stycke svensk historia.
Alla Astrid Lindgrens böcker och filmer är ju det. Historia alltså.
Jag blir så lycklig när jag tittar på just Bullerbyn eftersom det påminner mig en hel del om hur jag hade det på somrarna på landet, när jag var barn.
Jag läser undersökningar som visar att vi vuxna inte skall vara så oroliga över våra barn för att de sitter med sina skärmar och umgås nästan bara på nätet. De får sin sociala kompetens ändå och vi skall bejaka den moderna utvecklingen.
Men när man tittar på Astrids filmer så kan man ju inte låta bli att tänka på att barnen kanske hade det bättre förr.
Jag kan känna att barn i dag är ute för lite och de slutar att leka redan när de börjar skolan vid 6-7 års ålder.
De skall bli små minivuxna och de blir otroligt medvetna om sitt utseende och kläder redan när de går på förskolan.
Att få vara barn och vara ute och leka med kompisar försvinner mer och mer och det kan skrämma mig ibland.
Därför gillar jag att titta på Bullebybarnen. Astrid visar ett liv där några barn lever utan krig, utan miljöförstöring, inga flyktingar, inga tiggare, ingen mobbing. Bullerbylycka har blivit ett uttryck för just denna otroligt perfekta värld. Det är skönt att slå av nyhetskanalerna och bara försvinna bort i Bullerbyns värld en stund.

Besked

Vaknade kl 07.40.

Det första jag gör är att kolla på telefonen.

Den är full med besked.

Kl 02.00 har Jonny skrivit att han är framme i New York, men att han måste vänta i en timme innan han får hämta ut hyrbilen eftersom de plogar gatorna för fullt.

Kl 06.00 har han skrivit att han har checkat in på hotellet i Allanstown! 

Phu! Det känns skönt att veta att han kommit fram efter ett dygn på resande fot.

Lite längre upp i telefonen hade syrran skrivit,vid 7-tiden, att en man gått bort.

En kompis till min bror när de var unga, en kille som jag var förälskad i, i min ungdom, en vän till familjen kan man väl säga.

Många i stan kände nog honom, han var både känd och ökänd kan man väl säga.

Det känns alltid jobbigt att nås av ett dödsbesked.

Vila i frid Peter!

I natt har mitt knä värkt sönder, vaknade av att jag låg och stönade i sömnen.

I går gick jag både på loppis och sedan handlade jag på Kvantum, det är mer än vad jag klarar av.

I dag blir det mysdress på och film i soffan.

Önskar dig en bra måndag.

Ursäkta morgonfrillan! 

Loppis

Vad gör mannen söndag när tristessen knackar på?

Jo, man åker på loppis.

Sagt och gjort.

Årets första loppis på Fyrispark.

Sablar vad mycket folk.

Jag lyckades hitta lite smått och gott.

En kristallkaraff för 20kr, ett porslinshjärta för 10kr, en blomkruka för 20kr och ett set med kanna och tvättfat för 100kr.

Som hittat!

Allt ska till Hållen så klart.

Jag kunde ha handlat mer också, men jag blev så irriterad på alla människor så jag var tvungen att åka där ifrån innan jag sa något dumt.

En kvinna skulle få köpa 10 st jättefina blomkrukor för 100kr. Då börjar hon att pruta!!  Hur snål får man va?

Om man vill ge bort sina saker ställer man dig väl inte på en loppis, då skänker man det till Myrorna.

10kr/st för fina krukor och folk skall pruta.

Snåljåpar!

Nu skall jag vila en stund innan jag börjar med middagen.

Lars kommer hit och äter.

Skön söndag önskar jag dig!

Gräsänka

Nu har Jonny åkt. Åtminstone till Arlanda. När han får lämna Sverige är ännu en gåta?

Flyget skulle gå 10.40, nu är det försenat till 12.15. Killen i incheckningen sa att det är 5 timmar försenat. Kl 12.15 får Jonny besked exakt när han skall åka. Som det ser ut nu så flyger han vid 16-tiden.

Han är framme i New York mitt i natten, svensk tid, då skall han ta en hyrbil och köra i minst två timmar ner till Allanstown. Om han ens får lämna New York när han kommer fram.

Men alla hotell är fullbokade så han har ingenstans att sova om inte Guvernören släpper på förbudet att köra ut ur stan.

Vilken soppa!

Å folk tycker att Jonny har ett lyxigt jobb.

Inte alltid va!?

Själv sitter jag här hemma och är orolig för min lilla gubbe. 

Orolig för flyget över Atlanten, stormen, terrordåd, köra bil i snöoväder i USA utan varken GPS eller vinterdäck.

Nä, jag tycker han skall hålla sig hemma hos mig jag.

Den här gräsänkegrejen är ingen höjdare.

Kakel, och mosaik

Nu har vi ÄNTLIGEN fått tummen ur och kollat på kakel och mosaik till köket.
Kaklet, som skall sitta över köksbänken hittade vi på Ekeby kakel och mosaiken, som skall sitta över spisen hittade vi på Bauhaus.
Den vita tegelväggen, som vi vill ha mot hallen har vi inte hittat ännu.
Det är svårt när man ser något i huvudet och sedan finns inte detta att köpa.
Kaklet kommer bli ursnyggt i köket.
Det är väldig skillnad på pris att handla på fina Ekeby kakel (typ 1100 kr/m2) och att handla på Bauhaus eller någon annan byggfirma (max 250 kr/m2), men nu skiter vi i det för det är så små ytor vi snackar om och då känns det viktigt att vi köper vad vi vill ha.

I mars sätter vi igång och renoverar klart här hemma. Innan våren skall allt vara färdigt.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Jonnys plan inställt i dag.
Det blir ingen resa till New York i dag alltså.
Han är ombokad till ett flyg i morgon istället. Men vad gör vi i dag då? Han skulle ju åka nu vid 8-tiden på morgonen. Nu ligger han och sover i stället. Det blir en myslördag hemma då.
Städa lite kanske?
Åka och titta på kakel till köket? Ta en fika på stan? Ja, möjligheterna är oändliga.
Bjuda över våra grannar på lite ost och vin i kväll kanske? Vi är ju så sällan hemma på helgerna att det aldrig blivit av på hela det året som vi bott här.
Ja, tänk va? Vi har snart bott här i ett helt år.

Det är mulet ute i dag. Inte så kallt som i går.
Det blir nog en mysig lördag. Lite konstigt att han skulle åka men stannade hemma bara.
Hoppas han kommer i väg i morgon nu då, att den där stormen ger sig så att flygplanen får landa i USA igen. Allt blir så upp och ner om han inte kommer i väg nu utan måste skjuta upp resan ytterligare. Det blir så nervöst eftersom jag vill att han skall vara hemma när jag skall operera mig.
Jäkla storm!!
Apropå något helt annat så har jag gått upp tio kilo på ett år!! Jag blir tokig!
Försöker att inte bry mig men jag tycker inte att livet är riktigt rättvist just nu. Har varit sockerfri sedan jul men det skiter tydligen min kropp i. Den skall gå upp i vikt i alla fall. Undviker kolhydrater men avstår inte helt. Min mage mår så mycket bättre när jag äter varierad kost. Jag går inte här hemma och vräker i mig mat, men ändå går jag sakta men säker upp i vikt hela tiden. Vad skall jag göra? Får väl börja räkna kalorier igen, men det känns så skitjobbigt att jag måste räkna allt som jag stoppar i kakhålet, HELA JÄVLA TIDEN!!
Fuck banta! Fuck mat!
Usch! Nu blev jag så där upprörd igen. I dag skall jag inte gå dit. I dag skall jag ha en skön lördag med min man å inte vara arg.
Tjingeling!

Jag vet inte jag?
I bland önskar jag att jag var skitviktig istället.

Lambrusco

Förra fredagen var det en fråga om ett Italienskt vin med i "På spåret".
Jag fick rätt när jag svarade Lambrusco.
Detta var mitt absoluta favvopartydricka på 80-talet.
Mousserande, kallt, Italienskt rödvin.
Jag blev så nostalgisk att jag idag köpte ett par flaskor på Gränby.
Det var slut i hyllan så det var nog fler än jag som hade tittat på SVT och blivit nostalgiska.
Nu skall jag vila en stund och sedan skall jag smaka ett glas när jag skall sätta igång med kvällens go´middag.
I dag blir det fondu här hemma.
Det var minst 10 år sedan vi åt det sist.
70-talskäk och 80-tals dricka.