Julmys, kärlek och klappar

Det är verkligen ett fint liv jag lever.

Att få ha sina söner och svärdöttrar hos sig i flera dygn över julen är få förunnade. Jag sa just det till min familj igår, att trots allt som hänt så är jag nog bland de lyckligaste människor som jag känner.

Vi har så fin gemenskap och vi har så roligt tillsammans.

Den här julen är verkligen ett bevis på detta.

Alla har bidragit med så mycket engagemang, god mat, fina presenter, kärlek och skratt.

Jag kommer leva på denna julhelg länge, länge.

Jag vet att det låter corny, men jag tror att jag har den finaste familj som finns. Det är så sorgligt att inte Ludwig fick fortsätta att vara en del av den.

Men vi har varandra och vi bär sorgen tillsammans och det känns så otroligt bra.

Som sagt så har vi ätit gott och haft det bra hela helgen och ännu är det inte slut, vi har ju halva juldagen kvar.

Vi åt en sen frukost i dag och i eftermiddag tar vi tabberaset på julmaten, hoppas jag. Vi tänkte avsluta dagen på loftet med spel och goda ostar.

I morgon åker alla åt varsitt håll igen. Knut och Natasha åker till Sundsvall för att fortsätta julfirandet och fira nyår hos hennes föräldrar. Carl och Agnes åker på sin smekmånad till Grand Canaria. Hoppas bara att resan flyter på som den ska med alla de nya restriktionerna som nu kommit.

Tack alla som bidragit till en underbar jul och tack för de fina presenterna.

Inge stress här inte

Sitter och väntar på Jonny.

Vi skall åka till Hållen och fira jul kväll.

Jag är ledig i morgon och jag kunde kompa ut halvdag i dag också.

Åkte till Gränby och handlade den sista maten, herreguuud så mycket folk.

Den andra maten ligger redan i kylskåpet i Hållen, den handlade jag när jag var där senast.

Det är ju långt datum på det mesta. Hälften av maten har ju ”barnen” med sig eftersom vi kör knytis i år.

De åker också upp ikväll.

I morgon får vi samsas om spisen när vi skall förbereda det där sista.

Jag har köpt det mesta i år för att inte behöva känna någon stress, men en del har jag gjort, t ex, en sort kakor, knäck, ischoklad och gravad lax.  Ikväll kokar jag revbenen och i morgon griljerar vi dem och sedan gör jag alltid skinkan från grunden. Kan inte äta den där färdigkokta. I år skall jag försöka mig på att göra egen rödbetssallad också, den köpta är det ju så mycket socker i. Knut har trillat köttbullar och gjort sill och Calle står för Janssonsen i år. De fick tag på ansjovis till slut, som tur var.

Klapparna blev klara förra helgen och julpyntade gjorde vi för 2 veckor sedan.

Det är roligt med jul när man får ta det i din egen takt och bara göra det man själv vill utan en massa måsten.

Städningen får också bli som det blir. Här hemma i stan köper vi ju den tjänsten och i Hållen hjälps vi åt att hålla snyggt.

Har heller inga krav på att det skall knäskuras till jul.

Nu längtar jag till att få komma upp fira jul med min härliga familj.

En saknas ju förstås, men det vet du ju redan.

Sundbyholms slott

Så är vi hemma igen efter 48 timmar i slott och herrgårdsmiljöer.

Vi bodde i lyxsvit i herrgården som låg alldeles bredvid slottet.

På fredag åt vi god tapas som jonny fixat, vi badade och bubblade och somnade tidigt i finaste sängen.

På lördagen startade vi med hotellfrukost och sedan julhandlade vi i Eskilstuna på Tuna Park.

Jag åkte ifrån min plånbok, men som tur var då hade jag min reservplånbok med mig (han kallas även för Jonny ibland).

Det blev många klappar och även lite shopping till mig själv (en julklänning, silversmycken och en snygg väska).

Sushilunch blev det och sedan en kaffe caramell på Espressohouse.

Åter tillbaks på slottet på eftermiddagen med mer bad, mer bubbel och sedan julbord med tillhörande teater på kvällen.

Vems mormor är det som sitter där då?

Det var lite roligt att företaget som satt vid borden bredvid oss hette Munthers.

De som bokade oss trodde att vi också tillhörde dem men att vi var typ ägarna och att vi ville sitta för oss själva….. haha! Synd att vi inte visste det, då hade vi ju kunnat sätta upp vår räkning på det företaget… haha. Vi pratade med ägaren senare på kvällen och han tyckte det var lika rolig tillfällighet som vi.

Puss på dig min gubbe och tack för en supermysig helg

I dag är vi lite trötta och det var skönt att komma hem igen.

Nu längtar vi efter hundarna som varit i Hållen med Calle och Agnes hela helgen.

En glad pensionär

Om tio år går jag i pension. Förhoppningsvis tidigare.

Då hoppas jag att jag blir en glad och mysig gammal tant, ingen sur och bitter kärring.

Läste i tidningen i dag om en 65-årig man som parkerat sin bil mitt på en grusplan så att inte kommunen kan göra en isbana till barnen där.

Det ligger för nära hans hem och det blir för stojigt, säger gubben,

Lidingö kommun har inte pratat med honom om isbanan och då är han motvalls tillbaks.

Hur orkar man?! 

Hur orkar man vara så sur och tvär? 

Hur många veckor per år har de is och kallt på Lidingö? Kan inte barnen få en skridskobana de få dagarna? Jävla surgubbe!

Jag möter så många sura äldre på affären, i trafiken…som bara muttrar och glor surt om man råkar komma vägen. 

Jag-har-betalat-skatt-i-hela-mitt-liv-mentaliteten, gör mig tokig.

Det skrivs mycket om unga som är si och så, men sällan skrivs det om sura, tvära och bittra pensionärer. De verkar få bete sig hur de vill.

Jag hoppas bara att jag blir en mysig och glad gammal tant, en tant som välkomnar barn och unga i min närhet och som är generös just pga att jag har betalat skatt i hela mitt liv.

Passande bild, eller hur? Tagen för 10 år sedan när vi hade julfest med temat pensionär på jobbet :)

Dumheter och Dumskallar

Herreguuuud! Jag blir så upprörd. Det skrivs om att vi inte får fira våra gamla traditioner längre i Sverige. Jag läser det då och då och lite överallt.

Bara för att vi på förskolan har ljusfester istället för luciatåg så blir det ett jäkla liv.

Vi på förskolan sjunger de klassiska julsångerna och de som vill kan ta med luciakläder. I går hade vi en fest utomhus och bjöd in vårdnadshavare.

Vi bjöd på glögg och pepparkakor och de barn som ville(typ alla) fick ställa sig tillsammans och sjunga de sånger som vi lärt oss. 

Det är väl ingen som förbjuder någon att gå något luciatåg?!

Allt måste väl inte ske på förskolan. Fira hemma hur mycket ni vill.

Påsk, jul, midsommar…… fira och bevara era gamla traditioner. Inkludera barnen och fortsätt med traditionerna, för guds skull. 

P.S Vill bara säga att alla föräldrarna på ”min” förskola var supernöjda igår. 

Läste att länets lucia ställts in i Östersund och att det blir ramaskri.

Men länets lucia är väl ändå inget annat än en omodern skönhetstävling. Hur många tjejer under årens lopp har inte mått dåligt för att de inte ens är medräknade att kandidera till skolans Lucia?

Ta en kör och gör ett luciatåg och bestäm bara vem som är Lucia. Gå och gör folk glada. Inget som en hel kommun måste rösta om.

Sedan såg jag att det varit en demonstration i Stockholm. Antivaccare som är arga för att det införs covidpass. Kunde inte ens se hela inslaget. Blev så jävla arg. Snacka om begåvningsreserven.

Om alla kunde ta det här jäkla vaccinet så skulle kanske pandemin varit över nu. Nä, istället så muteras skiten och folk fortsätter att dö bara för att knäppisar tror att vaccinet är ihopkopplat med 5 G masterna.

Virri virri koko koko!!!!

Ja, som ni läser så är Maggan på hugget i dag.

Haha….

Trevlig tisdag på dig.

Älskade son

De här dagarna befinner jag mig i en riktigt djup svacka. Det är svårt att planera och se fram emot julen när inte du är här.

Jag får skuldkänslor, det känns nästan som om du inte FÅR vara med oss och fira jul.

Som förälder skall man fixa saker, men detta kunde vi inte göra något åt och det gör så jävla ont.

Jag får t om dåligt samvete att jag tittar på ”Jul med Ernst” utan dig, för det gjorde vi alltid tillsammans.

Det går längre och längre tid mellan svackorna nu och det kan jag OCKSÅ få dåligt samvete över.

Hur kan jag känna mig glad en hel dag när du fick cancer och dog?!

Ingenting med dessa känslor är logiskt, jag vet det. Men känslor är ju känslor. Inget jag kan göra något åt. Mitt logiska jag försöker prata förnuft med mitt känslomässiga jag, men dessa dagar har känslorna vunnit.

Jag mår skit helt enkelt. Bara att acceptera, gråta och sedan gå vidare.

Jag vet ju att det kommer att komma bättre dagar efter dessa så det är bara att låta gråten komma, vila och sedan harkla upp sig och fortsätta livet.

Fast julen är inte detsamma utan dig vännen, så är det bara. Inget är detsamma utan dig.

Foto taget sista julen tillsammans 2018

Fredrik Lindström på UKK

Igår var det då äntligen dags att se föreställningen ”mänskligheten” med Fredrik Lindström.

Som vi har väntat!

Vi köpte biljetterna för över två år sedan och gav dem i julklapp till våra söner och svärdöttrar.

Så kom Corona och föreställningen blev framflyttad, å framflyttad…….. å framflyttad.

Men igår var det dags!

Då blev Knut och Natasha sjuka.

Men vi andra gick ändå.

Men först åt vi middag på Iberico.

Det var en lång kö in till UKK. Alla skulle visa Covidpass och leg, sedan fram med fyra biljetter på samma telefon.

Ner i källaren för att hänga av sig jackorna och sedan upp på högsta våningen för att hitta våra platser.

Det var en väldigt bra föreställning. Han verkade lite nervös i början och kom i gång lite trögt, men sedan gick det som på dans. 

Det blev många skratt och igenkännande leenden.

Kommer han till en stad nära dig så är han klart sevärd.

Efter föreställningen tänkte vi gå på Miss Voon:s takterrass, men där var det knökfullt så vi tog ett par glas på The Bishop Arms  på bottenvåningen istället,

innan vi gick hem kl 12 och tog en nattfösare.

Nu har vi bara två Coronaevent kvar.

Danny Saucedo i Stockholm den 27/1-22 och rockbåten i mars-22.

Alltså sådana event som redan skulle ha varit om inte Corona kommit i vägen.

I dag skall jag klä julgranen och ikväll kommer det vänner hit på middag 

Häpp!!