torsdag 23 november 2017

Stressad

Vaknade i morse och kände mig illamående.
Drack en kopp kaffe och kräktes.
Vet inte om jag är magsjuk eller om det är psykiskt?
Måste ställa in två utvecklingssamtal i dag. Blir stressad av att jag inte finns på jobbet. Blir stressad av att aldrig må riktigt bra.
Vad har hänt med mig?
Jag som alltid är stark och orkar. Jag som står pall och alltid går vidare.
Jag känner inte igen mig.
Jag är så svag och vek nu för tiden.
Pallar inget, blir sjuk hela tiden.
Djävla Försäkringskassan som inte godtar min läkares sjukskrivning. 

Har i alla fall löst problemet med vår omöblerade lägenhet.
Hittade ett snyggt bord på EM i förrgår.
Flyttade in sidebordet in till sovrummet så blev det mer plats i vardagsrummet.
Nu fattas bara sänggavel med sängbord och en arbetshörna i gästrummet.
Köksmöblerna får vi ta så småningom.
De vi har får duga så länge.




måndag 20 november 2017

Jag har verkligen ingen aning??

Nu sitter vi här i vår lägenhet som är delvis möblerad.
Var och tittade på nya möbler i dag men vi har ingen aning om vad vi vill köpa.
Vilket vardsgsrumsbord skall vi ha?
Det märks att trä är på ingång igen för det finns nästan bara träbord att köpa. Är jag redo för det? Det känns ju så 90-tal....
Skall vi köpa vita köksmöbler? Då blir ju allt vitt här inne.
Skall vi spara ekbordet och bara köpa nya stolar? Men det är ju så stort, vi ville ju ha ett mindre bord.
Skall vi köpa ett vitt, runt bord och ha kvar de gamla gröna stolarna? Blir det snyggt med ett vitt, nytt bord och gamla 1800-tals stolar med hög rygg?
Vilken sänggavel vill vi ha? Skall sängborden stå på golvet eller hänga på väggen?
Hur skall vi inreda gästrummet? Vilken skrivbord skall vi ha? Vilken gästsäng blir bäst?
Gaaah!
Jag blir tokig!
Kan inte någon vänlig själ komma hit och bestämma åt oss?
Var är Ernst när man behöver honom?
Jag har ingen smak, vet inte vad jag vill och vad jag tycker är snyggt.
Vet inte vad som är inne och vad som är ute.
Hjälp!!






Ont

Efter en helg med lite vila och mycket att göra beslutade sig mina knän att lägga av i går.
Städa hela lördagen och springa runt hela söndagen gjorde att värken kom som ett brev på posten i natt,
Nu sitter jag i soffan och knaprar Citodon och kollar på Sex and the city.
Tyvärr blir mitt arbete och mina kollegor lidande när jag inte lyssnar på min kropp, utan kör på ändå.
Jag har blivit mycket bättre på att ta det lugnt men ibland blir det fel när man vill vara snäll.
Det är en svår balansgång det här med att ha kronisk värk. Man kan inte vila sig i form, man skall röra på sig. Men när man rör för mycket så upptäcker man inte det förrän det är för sent.
Då kommer värken och det är inget msn kan göra mer än att rida ut stormen.
Sitta med benet högt till svullnad och värk har lagt sig.

Det ser för djävligt ut här hemma sedan Ludde flyttade. Han och Knut fick ta varsitt bokskåp så nu har vi böcker i hela lägenheten.
Inget vardagsrumsbord har vi heller för det fick Knut ta, sängborden fick Ludde så nu är det bara för oss att köpa nytt.



söndag 19 november 2017

Flytt en femtioåring och en söndag.

I går gick flytten för två av mina söner.
Knut flyttade till sin nya lya och Ludwig flyttade in i hans gamla.
Med god hjälp av familj och vänner gick allt geschwint.
Mellan 9-14 höll de på och sedan var det dags för flyttpizza.
Jag var i Knuts gamla lägenhet och städade med Ida hela dagen.
Kom hem straxt före kl 16 och kl 18 bar det iväg på femtioårsfest till Victoria.


Det var en redig fest som kändes i både kropp och knopp i dag.
Tack Victoria❤️

Söndagen har jag tillbringat på Rusta, Mio och IKEA.
Sönerna handlade men själv kom jag hem tomhänt.
Ovanligt, må jag säga.
Nu är jag precis hemkommen från Knut. Jag har hjälp honom att få upp gardiner och tavlor.
Vi pratade och skrattade, han bjöd på kaffe och jag trivdes.
Det är roligare att vara där än att fixa iordning här hemma.

I dag är det tjugofem år sedan min far gick bort.
Det känns både kortare och längre tid än så.
Saknar honom.


torsdag 16 november 2017

Några tappra få

Min läsekrets har krympt sedan jag slutade dela min blogg på Facebook, men så är det.
Ni är några tappra få som fortfarande följer mig, och det är jag tacksam över.
De andra kanske också hittar tillbaks så småningom.
Jag hoppas det.
Jag fortsätter att skriva så får vi se vad som händer.
Jag fick fin feedback av en kollega i dag. Hon sa att hon gillar att läsa min blogg och att hon blir glad när hon ser att jag skrivit ett nytt inlägg.
Det tackar jag för.

I morgon blir det skumpa. 
Jag återkommer med bilder och varför i morgon.
God natt!

Jag har så dålig humor.
Jag vet!!!
Men varje gång jag ser den här bilden så dör jag av skratt. Jag behöver bara tänka på den när jag känner mig nere så garvar jag inombords.
Är det bara jag?



onsdag 15 november 2017

De e mycket nu...

Det är mycket på jobbet och det är mycket här hemma.
På lördag går killarnas flytt och innan dess är det mycket att göra.
Jag är trött när jag kommer hem på kvällarna och i kväll är jag extra trött efter nästan tolv timmar på jobbet.
Det står grejer överallt här hemma och inte nog med det så slog jag ner en hög ljuslykta i fönstret i dag när jag kom hem.
Jag kom hem från jobbet vid 19-tiden. Hungrig och trött.
Med en suck såg jag att diskbänken var full med disk, trots att maskinen var halvfull med smutsig disk.
Jag plockade i den och körde igång.
Värmde rester och skulle precis sätta mig och käka, när jag upptäckte att mitt wi-fi inte var inkopplat.
Gick bort till fönstret och vred lampan så att jag skulle se bättre.
TJONG!!!
Jag smällde till lyktan som stod i fönstret så att den flög omkull, gick i tusen bitar och miljoner små stenar flög ut över golvet, fotöljen, mattan, stickkorgen, fotpallen... 
suck!
Måste äta så jag struntade i allt och käkade innan jag fick tillbringa trettio minuter med att städa.
PRECIS sådant man inte orkar med när man kommer hem.
Jag blev så sur.
Tur att ingen annan var hemma och hörde hur jag svor och skrek.
Ja, det är mycket nu.

Hittade en soffa till Knut i går. Den blir fin i hans nya lägenhet.





tisdag 14 november 2017

Mardrömmar

När jag äter värktabletter på kvällen, får jag mardrömmar på natten.
Detta hände mig i natt.
Vaknade kallsvettig av att jag ”hörde” ljud vid sängen och såg hemska bilder i huvudet.
Rena skräckfilmen.
Fick lov att väcka Jonny och hålla hans hans under täcket tills jag kunde somna om igen.
Allt känns så verkligt när man drömmer och sedan vaknar mitt i natten.
Nu, på morgonen, några timmar senare känns det bara underligt att jag blev så rädd.
Nästan pinsamt att jag väckte Jonny, men han tyckte bara att jag var gullig, säger han.
Kommer inte ens ihåg vad jag drömde, bara att det var en otäck bebis inblandad. En bebis med stora, svarta ögon och ett hånflin. Huuuuga!
Ja, inte vet jag om jag är mycket piggare i dag än i går, inte.
Inte efter den här skräcknatten.
Typiskt! Jag som lade mig tidigt för att vakna upp utvilad och pigg i dag.