torsdag 28 november 2019

Hemligheter

Sitter här och tänker på hemligheter som vi alla bär på. Undrar vilka hemlisar ni bär på?
Själv är jag ju ganska öppen med mitt liv, eftersom jag skriver mycket här på bloggen. Men givetvis har jag massor av händelser och tankar som jag inte delar med mig av här.
Har ofta fåt höra att jag lever et underbart liv med en underbar man och härlig familj, men det är ju också den bild som jag ger er. Jag skriver aldrig om när vi bråkar eller när vi surar på varandra, när jag tycker Jonny är ett stort pucko och att jag ibland tycker det är skönt när han åker bort i ett par dagar.
Vi har varit gifta i 30 år till sommaren, det är väl klart att vi går varandra på nerverna ibland, tro inget annat.
Så, nu är inte det heller en hemlighet längre..... hahaha!
Men jag har två stora hemligheter som ingen vet om. Inte Jonny, inte mina barn, inte någon av mina vänner, inte min syster. Dessa två hemligheter kommer följa med mig i graven.
Det är inga hemskheter som gör att jag inte komma att komma in genom pärleporten. inga dödssynder. Men det heller inget som jag är stolt över.
Nu blev ni nyfnika va?!!
Jag tror att vi alla bär på sådana hemlisar, det är den där människan längst där inne, den där människan som ingen känner.
Eller är det bara jag??

Att det är så här jag ser ut egentligen, inget smink, i ett grodperspektiv. i min webcam, är inte någon hemlighet.

onsdag 27 november 2019

Maggan har köpt en ny leksak

Det var några år sedan sist, typ 10, men nu har jag äntligen köpt en ny dator.
När smarttelefonerna kom så slutade jag att sitta vid datorn, men nu känns det som om behovet kommit tillbaks.
Det är ju så mycket smidigare att sitta och skriva vid en dator än på ett pyttelitet tangentbord på telefonen.
Nu kan jag jobba lite hemifrån också.
Det känns bättre att läsa vid en dator också. Vi har ju inga papperstidningar längre, inte haft på många år och morgonnyheterna läser man ju bättre vid en 15" skärm än på en telefon.
Ja, jag kanske har blivit gammal, men synen är inte vad den varit och så är det med det.
Nu är jag i alla fall supernöjd med min nya dator och det skall bli roligt att få greja lite med den ikväll.
Häpp!!

tisdag 26 november 2019

Döv

Den här sjukdomsföljetongen verkar aldrig ta slut.
Nu är jag helt döv på vänster öra.
Trodde det var början till en vaxpropp så jag körde Revaxör i örat i gårkväll.
Vaknar upp nu på morgonen och är stendöv på det örat.
Jag blir så jävla trött. Trött på att vara sjuk, trött på att inte må bra, trött på att aldrig få en hel lön.
Jag får väl lov att ringa vårdcentralen igen så att en läkare får kolla på mitt öra.
Har lite öronvärk, är rädd att den skall öka.
Jag har haft öroninflammation en gång i mitt liv och det var inte roligt. Det var på min möhippa och jag fick åka in på akuten mitt i natten där de punkterade min trumhinna.
Huuuga!!
Jag vill bara vara frisk och komma igång med mitt liv, men hela mitt allmäntillstånd verkar vara sänkt.
Jag verkar vara mottaglig för precis allt.
Nu sitter jag här och velar om jag skall gå på IT-nätverket, till jobbet eller stanna hemma?!


Nä, jag har inte sminkat mig. Detta är ett gammalt foto men som visar hur jag känner mig...
... nämligen sur.

söndag 24 november 2019

Finbesök

I går kom svärfar Thomas och hans Gunnel till Uppsala för att fröjda sig lite i den stora staden.
Vi skulle gå på jazzlördag på Katalin, men där har det knökfullt.
Vi tog ett glas stående och sedan gick vi vidare till Bishop Arms.
Knut och Natasha på kom också och tog ett par glas med oss.
Kl 18.30 hade vi bord på Domtrappkällaren. 
Där åt vi god mat och samtalade i ett par timmar innan vi åkte hem.
Jag åt den godaste Biff Rydberg jag någonsin smakat, där på Domtrappkällaren. Det var första gången jag var där och åt, men jag kommer gärna tillbaks. 









torsdag 21 november 2019

Snart jul

En del av mina grannar har redan julpyntat och det ser så mysigt ut.
Jag skall julpynta här hemma nästa vecka och i Hållen nästa helg.
Vi brukar ta fram allt julpynt där uppe redan första advent. Jag tror jag skall göra lika här hemma.
Det är så jobbigt att släpa jullådor upp och ner och dessutom blir det så mysigt med gran och tomtar å allt.
Jag älskar jul och julpynt men i år är jag lite nervös. 
Det är första julen utan Ludwig och det känns så tomt.
Han var den av pojkarna som kom hem till mig för att baka och göra julgodis. Det var han och jag som tittade på jul med Ernst tillsammans och planerade julmaten.
Han var minst lika tokig i julen som jag.
Det kommer bli så tomt utan honom.
Jag är rädd att jag inte kommer att orka. Tänk om jag bara gråter hela julen...
De andra kommer hem och firar med oss. Knut, Natasha, Calle och Agnes.
Det känns skönt att vi skall vara tillsammans denna första jul utan Ludwig.
Jag är ju inte ensam om att vara ledsen och sakna.
Hela familjen kommer ha det jobbigt.
Vi får göra så gott vi kan.
Att vara tillsammans gör allting lite lättare.
Men inte kommer det bli enkelt inte.

Foto taget förra julen. 





onsdag 20 november 2019

Astma

Var till läkaren i dag pga min jävla hosta. 
En hosta som jag nu har dragits med i snart en månad.
Han lyssnade på mina lungor och sa att de lät bra. Vad som nu menas med bra?
Antagligen att det inte var någon lunginflammation på G.
Däremot konstaterade han att jag fått tillbaks min astma.
Jag fick sitta och andas in adrenalin och luftvidgande på Vårdcentralen och sedan var jag som en ny människa.
Trycket över bröstet lättade och min hosta gav med sig litegrann.
Nu fick jag Bricanyl utskrivet plus en remiss till astmasköterskan.
Det var skönt att få detta konstaterat. Jag var lite nervös över vad som var fel med mina lungor.
Jag borde ha känt igen astman, men det var så längesedan jag led av detta så jag har glömt bort hur det känns.