Gårdagen

Vi fick verkligen en mysig bröllopsdag i går. Vi började med en härlig hotellfrukost, fortsatte med shopping i den lilla, lilla staden Kiruna.

Hade inte förstått hur liten världens största stad är.

Men vi hittade det vi skulle och gick sedan tillbaks till hotellet där vi åt tapas och drack bubbel på rummet, innan vi slängde oss i hotellets pool

Livet återvände när vi fick kyla av oss lite. Inte hade vi kunnat tro att vi skulle få 30°C på vår semester i Kiruna. Nätterna har varit olidligt varma eftersom det inte finns ett enda hotell med AC i hela Kiruna. Värme är nog inte deras vanligaste problem...

Efter bad så gjorde vi oss iordning för kvällens middag på SPIS.

Det var nog den godaste middag jag någonsin ätit. Rökt sparris, renfilé med potatispuré och enbärsaioli, goda viner och avslutade med en irish coffee. De andra åt fisk och skaldjur och var nöjda med sitt, men jag kommer längta efter min renfilé varje gång jag blir hungrig hädanefter.

Vi startade middagen i baren på SPIS eftersom vi kom alldeles för tidigt, men inte gjorde det mig något.

Efter middagen tog vi en promenad till Kirunas vackra gamla träkyrka och sedan promenerade vi hem i den ljusa sommarnatten med midnattssolen som sällskap.

En perfekt avslutning på en perfekt dag.

I dag väntar nya äventyr...

1990-06-23

I dag för trettio år sedan gifte vi oss i Brunflo Kyrka, i Jämtland.

Jonny var 24 år och jag skulle fylla om ett par månader.

Vi var gravida med vårt andra barn, Carl.

Middagen och festen hölls i Brunflo Hembygdsgård i Grytan.

Bröllopsvalsen ”Drömmen om Elin”

Far och jag i den jämtländska midnattssolen <3

I dag är vi i Kiruna och skall fira detta med en härlig dag i midnattssolens land.

Det var midnattssol i Jämtland också, då den natten för trettio år sedan, när vi åkte hem från vår bröllopsfest kl 3 på morgonen.

Solen sken och jag var så lycklig.

Lycklig är jag fortfarande. Trots många jobbiga händelser i vårt liv, så verkar vi alltid komma ut på andra sidan tillsammans och något starkare.

Att vi skulle gå skilda vägar har aldrig varit ett alternativ för mig.

Tack älskling för att du är du och tack för de vackra morgongåvorna.

Nu längtar jag efter en hotellfrukost och efter en härlig dag i Kiruna.

Fortsättning följer....

Umeå

I dag kom vi till Umeå, till Hotell Ume.

Vi checkade in vid 17.30-tiden och hittade en mysig restaurang vid kajkanten, Restaurang Sjöbris heter den.

Jag åt en stenugnsbakad pizza med lättrökt renfilé, Västerbottenost och smörstekta kantareller.

Sedan tog vi en mjukglass på torget innan vi kraschade i bingen.

Utsikt över Umeälven från hotellfönstret.

Promenad längs Ume älv.

Vi måste ha varit lite bakom flötet när vi räknade ut hur långt det är mellan Uppsala och Kiruna. För vi har räknat fel på nästan 30 mil.

Vi trodde att vi skulle köra 45 mil i dag och 45 mil i morgon. Men det är 58 mil Uppsala- Umeå och 60 mil Umeå-Kiruna.

Så istället för 90 mil, som vi trodde, så kör vi totalt 118  mil i dag och i morgon...

Vi upptäckte felräkningen när vi kom till Sundsvall och det stod att vi hade 26 mil kvar till Umeå.

Då hade vi ju redan kört över 30 mil.

Haha....vilka dumskallar.

Midsommar

Vilken härlig midsommar vi fick.

Började dagen med att åka till minneslunden i Edvalla med rosor till Ludwig.

Sedan mys i trädgården. Sol från en blå himmel.

Buffé, allsång, tiokamp,dans kring stången, grill, musikquizz och bad i tunna.

Tack alla för en härlig midsommar. Utan er hade jag aldrig fixat den här dagen.

LOVE!!

Trött och ledsen

Jag längtar till i morgon,

Midsommarafton.

Vi skall vara tillsammans, familjen. Syrran kommer.

Vädret skall bli vackert och soligt.

Mat, lekar, dans och musik. På behörigt avstånd förstås. Vi måste vara försiktiga. Sitta ute hela dagen. Buffé, sill, nubbe, jordgubbstårta och grilla till kvällen.

Det kommer bli så mysigt men...

...bilderna i huvudet försvinner inte.

Bilderna hur det var förra året, hur vi försökte göra det så bra som möjligt för dig. Du skulle vara med, det fanns inget annat alternativ.

Förstod att det var din sista midsommarafton med oss.

Du var tapper, vi också. Vi som stod runt dig och bara kunde titta på, försöka lindra, försöka göra det så bra som möjligt för dig. Vi var alla så starka, förstår inte hur vi orkade? Nu är jag så trött och har aldrig kraft. 

Men att du skulle sitta på hospice en midsommarafton var inte ens ett alternativ.

Vi byggde en ramp så att du kunde komma upp med rullstolen, vi lånade en portapotti så att du skulle kunna gå på toaletten, vi hjälptes åt att bära dig upp och ner. Det var tungt men vi var många som kunde hjälpa till. Vi familjen, dina närmaste. 

Då kunde du sitta med oss och äta god mat, sjunga allsång med blommor i kepsen. 

Du var så vacker.

Bilderna finns kvar och jag vill inte glömma, men det gör ont att påminnas om hur sjuk du var och hur ont du hade.

Denna midsommar firar vi till ditt minne. Du är med mig varje dag.

Du vet att jag skulle ha bytt med dig om jag bara hade kunnat. Mamma älskar dig så mycket.

Packar

Packar för fullt inför midsommar och för vår vecka i Kiruna.

Det är svårt att veta vad jag skall ha med mig. Frågorna är många.

Vad skall vi göra där uppe?

Skall vi vandra?

Skall vi fiska?

Vilket väder får vi?

Kommer det vara myggor?

Hur fina är restaurangerna? 

Men innan vi åker har jag en midsommarhelg framför mig.

Det ser ut att bli finväder till helgen, så det blir nog inte så svårt med kläder.

Har köpt en hel del sommarkläder eftersom vi skulle ha åkt till Spanien på söndag. Men det ser ut att bli varmt och skönt i Kiruna också.

Jag längtar till en veckas semester nu.

Abstinens

Glömde min mobil hemma i stan när jag åkte ut till Hållen i fredags.

Jag saknade den inte förrän vi nästan var i Skärplinge och då är det lite för sent att vända för en mobiltelefon.

Har fått låna Jonnys jobbmobil i helgen. Så pass att jag kunde surfa lite, kolla fejjan och snacka med syrran via Messenger.

Det har ju gått bra men det är klart att jag saknat min mobil.

Jag har jobbat hela dagen och först nu får jag sätta mig med min telefon.

Kolla Insta, snapchat, Tradera osv osv.

Jag är nog mer beroende än vad jag kanske vill erkänna.