Alla fina somrar som jag fick ha ute i Håkansta.
Min mamma som alltid jobbade förutom några veckor mitt i sommaren. Då låg hon i en solstol eller fixade med blommorna.
Pappa som hade fula, bruna badbyxor och lyssnade på Ring så spelar vi på radion.
Farmor som bjöd på vitgröt med smörbrunn till frukost, hade stora blommiga klänningar och grått hår.
Farfar hade rutig skjorta, luktade snus och hårvatten och var alltid på bra humör.
Brorsan som aldrig klev ur sängen trots att solen sken och vi äntligen hade fått någon vuxen att skjutsa oss till badet.
Vilka somrar jag hade där ute på landet.
Utedass och bara rinnande kallvatten.
Duschade vet jag knappt att jag gjorde på hela sommaren.
När man sitter och filosoferar så här som jag gör just nu så blir tankarna så klara.
Minnena så verkliga.
Det känns inte som det var 28 år sedan jag träffade min mamma sist, 23 år sedan min far gick bort.
Farfar och farmor gick bort 1990 och 1994, tror jag.
Och snart är det 9 år sedan brorsan lämnade oss i stor sorg och saknad.
Så många fina minnen.
Kommer t om ihåg lukterna och sommarens ljud i Håkansta.
Det enda som skulle få mig att flytta upp till Jämtland igen är om jag fick chansen att köpa Håkansta någon gång i framtiden.
Så många fina somrar, så många fina minnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar