torsdag 20 oktober 2016

Kontemplation

Vaknade 06.30 och var verkligen jättetrött men kunde ändå inte låta bli att kliva ur sängen.
Var bara tvungen att få sätta mig nere i köket, tända ljus, känna kaffedoften sprida sig bara sitta här och lyssna på mörkret och tystnaden.
Det är en sån underbar känsla att få sitta här i mina egna tankar och bara vänta på att solen skall stiga upp över trädtopparna på andra sidan vägen, över ängen.
Kanske får man se en älg, eller kanske några rådjur?
I går fick jag se en örn som majestätiskt gled fram straxt ovanför trädtopparna, nedanför molnen.
Det bubblar av lycka i kroppen när jag tänker på att vi äger det här stället och att vi har chansen att åka hit och hämta lugn och ro till våra stressade storstadssjälar nästan när vi vill.
Jag önskar att alla människor fick ha ett sådant här ställe dit man bara kunde åka och låta kropp och själ få lite lugn och ro, lite tid för kontemplation, som sagt.
Då skulle världen vara en bättre plats, då skulle sjukskrivningarna sjunka och människorna skulle vara snällare mot varandra. Här ute kan man inte vara varken arg eller elak.
Här finns det finns bara kärlek i luften.

Nu kommer solen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar