LILL: a mamma

När jag var barn så arbetade min mamma halvtid. Hon arbetade 100 % ena veckan så var hon ledig den andra.
Hennes lediga veckor kom man hem från skolan och då luktade det ofta nybakat i hela trappuppgången, eller så hade hon bonat golven. (vem bonar golv nu för tiden?).
I bland luktade det kolaremmar i trappen och då visste man att mammas väninna Vivianne var på besök. Hennes parfym luktade just kolaremmar (den heter Ciara från Revlon). Då satt de i köket och spelade yatzy och drack kaffe. Nästan alltid spelade mamma sin skiva med Lill Lindfors vare sig hon bakade, bonade eller hade besök.
Jag blir väldigt nostalgisk när jag lyssnar på just den här skivan.
I dag har jag lullat runt här, lyssnat på Lill och tänkt på mamma.

Promenad

Jaha, då har man varit på prommis då.

Det var inte helt smärtfritt men det gick liiiite bättre än vanligt.

Inte riktigt lika ontbich knät hakade "bara" upp sig några gånger.

Om detta beror på medicinen eller på att jag vilat i över en vecka vette fåglarne.

Mu skall jag vila igen och kolla om värken avtar. Om inte så har jag överansträngt mig. Inte lätt att veta innan när man får resultatet efteråt.

If you see what i meen?

Skönt att komma ut har det i alla fall. Att sitta inne och glo dag efter dag är inte My cup of thea. 

Det tar sig, sa mordbrännar'n

Jag tror ta mig tusan att medicinen hjälper.

Jag tror inte att jag har lika ont i knät i dag som jag brukar ha.

Ja, ingen blir gladare än jag.

Svullnaden i knät har minskat redan och jag kan böja på det utan att det känns som att vika ihop en vattenballong.

Kan det verkligen vara sant att smärtan avtar?

Jag får prova att gå min lilla runda idag så märker jag direkt. Jag vet ju var jag brukar få ont.

Ett litet Jippi törs jag ge mig på, eller är det kanske för tidigt?

Jag vill ju så gärna att det skall ske en förbättring så jag kanske självsuggesterar.

Eller så fungerar medicinen. Den som lever får se! 

God Morgon Glada Mask!

Angelica på STIL frisörer

Tack för att du kan trolla med knäna och göra underverk med ett så hemskt slitet och sönderfärgat hår som mitt.

Tack för att du alltid är glad och för att du kämpar för att jag skall lämna din salong med ett leende på läpparna.

Before

Färg, avfärgning OCH slingor

Lite mer fär eftersom frissan inte hade uppnått sitt mål.

Slutresultatet efter nästan 2½ timme!

Jag rekommenderar er alla att fråga efter Angelica på STIL frisörer nästa gång du har hårpanik.

Min journal

Man kan logga in på Mina Vårdkontakter.se.
Där kan man kolla på sin journal, vilka läkare man har träffat, vilka som har läst min journal och när samt vilka läkemedel som man fått utskriven.
Det är ganska intressant att läsa sin egna journal även om man inte förstår allt som står där i.
Läkarspråket är ju rena grekiskan för en vanlig dödlig.
Den viktigaste frågan, när jag skall få komma på besök till Ortopedkliniken, stod det givetvis inget om.
Jag har också försökt att ringa till ortopeden både i går och i dag men jag får bara samma svar: "Vi tar ej emot fler samtal för närvarande. försök igen lite senare eller nästkommande vardag".
Den här följetongen börjar bli lite långrandig nu.
Jag åker och klipper mig så länge.

Så mycket ondska

Jag orkar nästan inte ta del av nyheterna längre.
Jag blir bara ledsen och deprimerad. Allt detta elände som sker överallt i världen.
Vad ska man ta sig till?
Regnskog som skövlas, barn i krig, mord och terror, utsläpp och arbetslöshet, homohat och eländes elände.
Här sitter jag i min lilla bubbla och undrar vad som händer med vår värld.
Vad kan man göra?
Inte en enda solskenshistoria i Aftonbladet i dag.
Jag orkar snart inte läsa längre.
Vilken värld kommer mina barnbarn att växa upp i?
Jag blir rädd. Jag undrar hur de som bestämmer tänker? Blir man maktgalen när man helt plötsligt får så mycket makt? 

Är jag dum i huvudet men jag fattar inte hur gubbarna som har makten tänker?

Kan ingen stoppa galningen i NordKorea t ex? Skall omvärlden bara se på hur han terroriserar sitt eget land? Tänk om han sitter på kammaren och snickrar atomvapen, vad skall vi göra sedan då?när han vill leka med dem? 

Herregud! Det är ju fredag, jag borde sitta med en kopp kaffe och njuta, inte sitta och bli rädd. Men jag gör väl som jag brukar. Stänger ner tidningen och trallar en liten stump så har jag glömt eländet för en stund. Hur tänker du när du läser om allt hemskt som sker? 

Mardrömmar

I natt har jag drömt så konstigt. Att jag inte har råd att gå till frissan i dag t ex. Det skulle ruinera oss totalt. Nog för att det är dyrt att gå till frissan, men helt ruinerad blir man knappast.
Jag drömde också att jag väntade på Jonny. Vi skulle åka någonstans men han blev aldrig färdig. Jag väntade och väntade och väntade. Till slut skulle jag skynda på honom genom att skjuta på honom i en trappa men så var det helt plötsligt Ludwig som jag knuffade så att han fick ett stort sår på armen.
Han låg på marken och grät med ett stort köttsår på armen. Jag drömde också att vi hade två stora fåglar här hemma. En trana och en stor duva. De var elaka och jagade oss var vi än gick.
Jag var sur och arg hela drömmen för någon hade ätit upp allt fikabröd och glömt att stänga dörrar och fönster.
Ja men du ser vilken knäpp dröm. Inte undra på att man vaknar och känner sig helt groggy.
Inte en lugn stund på hela natten har jag haft. Det är jobbigt att vara sur och jaga fåglar på nätterna.
Klart man blir förbannad om någon har käkat upp mitt go´fika :)
Nu är jag i alla fall vaken och jag är varken sur eller orolig och jag kan inte riktigt fatta vad som var så hemskt med min dröm? (förutom Luddes sår i armen förstås).