tisdag 13 oktober 2020

Grattis bästa!!

I dag skulle du ha fyllt 26 år.
Vi skulle kommit hem till dig idag och ätit tårta och du skulle ha bjudit på något gott käk.
Du skulle fått paket. En snygg tröja kanske, någon fin heminredningsdetalj av mig och pappa,  nyaste spelet från Nintendo av brorsorna.
Vi skulle ha träffats hemma hos dig och Ida i Stockholm och skrattat bort ett par timmar tillsammans, hela familjen.

Istället får jag gå till minneslunden med blommor och där tända ljus för dig.
Det känns inte rätt....

Jag kommer att tänka på dig hela dagen, precis som alla andra dagar.

Grattis på födelsedagen älskade Ludwig.



söndag 11 oktober 2020

Ska vi slå vad?

Jag har slagit vad med sonen att jag får böta 1000 kr på annandag jul, om jag har nedbitna naglar när vi träffas då.
Det ska nog gå bra att sluta bita, tillsammans med lite pannben och snygga nagellack.
Häng med och se hur det går.
Hur fort växer naglar? Hur många mm/vecka?
Vi får se?





lördag 10 oktober 2020

Hemlängtan

Jag längtar hem nu. 
Snart har vi bott hos vänner i tre veckor och ännu ser vi ingen ände på torktid och golvläggning.
Det är sååå snällt av Anna och Erik att vi får bo hos dem, men det är självklart att vi längtar hem till vårt nu.
Nu är vi i Hållen och här byggs det för fullt.
Det är nog inte klart här heller på ett par veckor.
Nu är jag trött på Byggarbetspatser och byggdamm.
Jag längtar hem till min lägenhet och till att ha ett badrum här i Hållen.
När allt blir klart nu så kommer det dröja innan vi fortsätter med något byggprojekt.
När allt är klart här och hemma så vill jag bara städa bort allt byggdamm och inte renovera på ett tag.
Jag vet inte själv hur vi orkar?
Hur orkar vi?



tisdag 6 oktober 2020

Hur gör jag?

Hur går det till?
Hur går jag vidare? 
Jag lever och jag går vidare, men hur mår jag?
Jag jobbar, jag äter, jag skrattar jag finns...... MEN!
Åh, detta men...
Tankar som snurrar.
Aldrig mer...
Aldrig mer får jag träffa mitt barn. Den meningen är så förbannat svår att förstå, så fruktansvärd att acceptera.
Att längta efter någon är så långt ifrån vad jag känner. En längtan är något som man färdas mot, något som kan komma att hända. Min längtan är som att köra rakt in i en betongvägg.
Det tar tvärstopp!
Det känns som att vara instängd i en mörk tunnel och jag vet att jag aldrig kommer att hitta ut. I bland lyser det upp och jag finns och andas, men så släcka ljuset igen, å igen, å igen...
Före och efter.
Mitt liv kommer för alltid att vara före och efter.
Varsågod, här fick du lite svarta tankar en tisdagskväll.
Från mig till dig.










tisdag 29 september 2020

Fyra, fem veckor

Nu har vi fått svaret efter fuktmätningen och det var ju ingen skojig information.
I motsats till våra gissningar så visade det sig att det var väldigt fuktigt nere i betongen. Killen gissade att det måste stå byggfläktar och torka i ca fyra till fem veckor.....herregud!!! Hela oktober och halva november innan vi får flytta hem igen.
Hur bra det än går att bo hos Anna och Erik så är det ju självklart att vi vill bo hemma hos oss igen....såklart.
Nu har Jonny tagit hundarna och flyttat ut till Hållen igen. Han skall arbeta där den här veckan och så kan han jobba med badrummet på kvällarna och hela helgen. Nu känner han att han vill få klart där så fort det bara går.
Utan toa och dusch kan han ju inte bo där.
Vi har visserligen mulltoan men utan dusch blir det ju äckligt.
Men nu hoppas vi att han kommit över alla jobbiga grejer och att resten av renoveringen skall gå som på räls. Inga fler motgångar nu tack!!

Själv går jag hemma hos Anna och hostar...och hostar. Min astma är jättejobbig och jag har ingen ork. Det blir ju så när man inte kan andas och syresätta sig ordentligt.
Men jag har ingen feber, så någon Corona är det nog inte frågan om.
Bara min vanliga höstförkylning som går rakt ner i bröstet, precis som vanligt.
Jag brukar bli sjuk varje höst och varje höst hostar jag och får svårt att andas. Det brukar sluta med att jag får söka hjälp på vårdcentralen och andas Ventolin i deras maskin. Men än så länge funkar det med min astmamedicin. Jag har varit duktig och tagit min medicin hela sensommaren och hösten.
Du som aldrig haft astma skall skatta dig lycklig, det är en hemsk känsla att inte få åt sig luft. Att kvävas måste vara ett hemsk sätt att dö på....
Nu skall jag lägga mig ner, ta en alvedon mot huvudvärken, försöka glömma fuktskador och badrumsrenoveringar och fortsätta lyssna på min bok.






måndag 28 september 2020

Close up

Äntligen någon skoj att se fram emot.
Biljetter med mat plus en A-hytt är nu bokade och betalda.


Längtar efter ett dygn med skojiga människor och rock’n roll.
Känner vi någon mer som skall åka?

söndag 20 september 2020

De e mycke nu....

Hinner knappt med mig själv.
På jobbet är det mer än mycket. Jag går kurs på Hab och jag sitter i möten hit å dit. Jag är sjuk till och från, och mina kollegor lika så. Vi går om varandra på jobbet.
I Hållen renoveras det badrum och hela huset är upp och ner med grejer och byggdamm.
I morgon flyttar vi hem till Anna och Erik för nu skall de börja riva i vårt vardagsrum efter vattenläckan i somras.
Det skall stå en byggfläkt på obestämd framtid och torka ut innan de kan lägga nytt golv. 
Vi vet inte när vi kan flytta hem igen.
Men ikväll blev det en mysig middag på Ragusa innan allt drar igång igen i morgon.

Vit Tobleronepannacotta med champagnemarinerad blåbärskompott.