tisdag 16 juni 2015

Sommaren e kort. Det mesta regnar bort...

Ja, dessa rader stämmer verkligen den här försommaren.
Tre dagar till midsommar och man har inte använt shorts en enda gång ännu.
Kallt å regn å rusk bara.
I går gick jag ed fleecetröjan på mig hela dagen för det blåste småspik.
Jag har lagt ner förhoppningarna om att kunna ha en klänning på mig på midsommar. Det får bli jeans och en snygg tröja istället.
Jag tänker inte frysa för det hatar jag.
I dag vet jag inte riktigt vad det blir för väder.
Men någon sommarsol blir det nog inte i alla fall.
Om en vecka åker vi till Dublin. Undrar vad det blir för väder där?
Med tanke på vad man skall packa med sig, menar jag. Fotriktiga skor är i alla fall ett måste. Det blir mycket gående antar jag.
Jag skall bege mig upp på Gränby i morgon och se om jag hittar lite snyggt att ta på mig till midsommar och sedan till Irland.
Jag gillar inte att handla kläder nu för tiden för jag hittar aldrig något snyggt.
Jag gillar inte dagens mode. Varken färgerna eller modellerna.
Jag gillar inte mig själv heller. Svårt att riktigt hitta motivationen att gå ner tio kilo till.
Tio kilo borde inte vara så jäkla svårt om jag bara lägger manken till.
Det är så mycket som man borde göra så hjärnan säger ifrån. I stället för att klappa mig själv på axeln när jag gör bra saker, så skäller jag på mig själv hela tiden när det inte blir som jag har de tänkt mig och det blir ju ingen lycklig av.
Svårt att orka fokusera på mig och mitt när jag är så förgjordat trött hela tiden, När arbetet tar all min energi och värken ligger som en blöt disktrasa över kropp och själ hela, hela, hela tiden.
Alla måsten och borden maler i huvudet när jag kommer hem men det enda jag orkar göra är att lägga mig på soffan och vänta tills jag "får" gå och lägga mig.
Vilken liv man lever va?
Allt detta regn och kallt gör ju inte att man får mer energi heller.
Nä! lite sol och värme nu så att man orkar ta tag i nästa termin.
Om mindre än två månader är semestern över och depåerna skall vara på påfyllda igen.
Jag undrar om det kommer att funka? Just nu känns det som om jag skulle behöva sova i ett år.
I bland önskar jag att jag skall bryta lårbenshalsen så att jag får ligga i gipsvagga på sjukhuset i flera månader och bara vila och sova.
Hemskt va?
Nä nu måste jag sätta fart. Gröt, borsta en tand och hojja på jobbet.
Kvällsmöte i kväll. Jippi!!
Tummen upp för...
...en fucking jävla tisdag!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar