onsdag 24 juni 2015

En dag minus

Jag hade massor att göra inför min resa i går.
Jag skulle handla på Gränby. Shoppa jeans och underkläder, huvudvärkstabletter och andra bra-att-ha-grejer till resan.
Men jag blev liggandes i soffan hela dagen efter att jag varit hos läkaren och fått kortisonspruta i knät.
SÅ JÄVLA ONT har det aldrig gjort de andra gångerna.
Jag fick profylaxandas och tårarna bara sprutade.
Efteråt hjälpte inte Alvedon så jag snodde en Citodon av Jonny för att kunna slappna av och somna.
Jag låg i soffan hela dagen och kollade på film och sov.
I dag mår jag bättre men jag har fortfarande ont.
Jag skall göra ett tappert försök till att jobba men jag tror inte att det kommer gå så bra.
Jag blir nervös inför vår resa till Dublin i morgon.
Jag tog ju kortisonsprutan för att bli bättre i knät till resan, inte sämre.
I dag måste jag dessutom göra allt som jag inte hann i går.
Jag tappade en hel eftermiddag/kväll pga av mitt jävla knä.
Usch vad jag svär, förlåt mamma.

Nä, här blir inga barn gjorda. Bäst att sätta lite fart nu så att jag hinner till jobbet.
Bye Bye.

P.S I dag kommer Ludde hem. Jag längtar efter honom. Han har varit borta i snart fem veckor och det känns som en evighet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar