tisdag 7 juli 2020

Fina Ludwig

Det är så sorgligt att du är borta, att du inte finns hos oss längre.
Jag saknar dig varje dag, varje timme, varje minut och sekund.
Det finns inga ord kvar som kan förklara min sorg, min saknad.
Det gör fysiskt ont i min kropp när jag tänker på att vi aldrig mer skall ses.
Aldrig mer.
Det är så definitivt att det är svårt att förstå. Du var så frisk och lycklig att det är omöjligt att acceptera det som hände, att du blev så sjuk och bara blev sämre och sämre, ingenting hjälpte. 
Min älskade vackra son som precis hade börjat flyga. Hur skall jag kunna acceptera det?
Nu har det snart gått ett år sedan jag höll din hand för sista gången. Jag viskade -jag älskar dig och du svarade -jag älskar dig tillbaks.
Det var det sista vi sa till varandra, det är jag glad över.
Det har snart gått ett år och jag är fortfarande ledsen varje dag.
Saknar dig så mycket❤️

























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar