Bokat och klart

Nu är vår semestertripp till Nerja i Spanien bokad och klar.

Vi kommer att fira vår trettioåriga bröllopsdag på en mysig restaurang i en liten stad utanför Malaga.

Det var Calle och Agnes som frågade om vill ville komma ner till dem, eftersom de redan är där och har varit på midsommarbröllop med Agnes bror och hans blivande fru.

Vi hittade en mysig lägenhet på Air bnb som vi skall bo i alla fyra.

En lägenhet med eget poolområde, gångavstånd till stranden och egen balkong med utsikt över havet och morgonsol.

Nu kan man börja längta.

Jajamänsan!

Har du sett filmen Yes Man? Han som bestämmer sig för att säga ja till allt som kommer i hans väg.

Mitt löfte till mig själv är att jag skall vara Yes Maggan i år.

Säga ja till roliga saker. Det låter kanske som en självklarhet att man säger ja till allt som är roligt, men så är det inte riktigt när man mår dåligt. 

När man mår psykiskt dåligt känns till och med roliga saker jobbiga.

Men jag skall försöka säga ja i alla fall.

T ex sa jag ja att åka till Jämtland... två gånger, helgerna efter varandra. Två roliga helger, men hade jag inte lovat mig själv att säga ja så hade jag nog inte kört upp till Jämtland två helger efter varandra. 

Det är ju inte superroligt att sitta i en bil 14 timmar på en helg. 

Tack vare mitt löfte till mig själv så har jag nu flera roliga grejer att se fram emot denna vår.

Konserter, föreställningar och resor är några exempel.

Bild för uppmärksamhet 😊

Dåligt samvete

Vi hade verkligen en supermysig helg hos Nina o Tony i Åkersjön, men i dag har jag mått piss.

Jag får så dåligt samvete för Ludwigs skull...

... att mitt liv går vidare, men inte hans.

Att jag kan träffa vänner och göra roliga saker, men inte han. 

Han hann nästan inte med att göra något roligt. Jag vet att det är helt vridet av mig att tänka så, Ludwig skulle inte missunna mig att leva mitt liv.

Han skulle nog inte vilja att jag bara sitter hemma och gråter. Men sådana här tankar och känslor är inget som jag rår för, de bara kommer och sedan mår jag jättedålig.

Hur skall jag komma ur detta? Hur gör jag för att lyssna på mitt rationella jag istället för på mina känslor? Förhoppningsvis blir väl allt bättre med tiden, men just nu är det jobbigt.

Älskade Ludde, om jag bara hade kunnat gjort något för dig, om jag bara hade kunnat hjälpa dig så hade jag gjort det, det vet du!

Åkersjön

Vilken härlig helg vi har haft i Åkersjön. Vi har blivit bortskämda hos Nina och Tony.

Detta tackar vi för.

Jag körde skoter med skräckblandad förtjusning, för första gången sedan 1991.

Bilder säger mer än tusen ord.

Det har varit så skönt att få lite ljus, frisk luft och riktig vinter.

Tack igen Nina och Tony❤️

Hur skall man kunna veta allt??

Fick samtal fr Försäkringskassan i dag. Min arbetsgivare har inte sjukanmält mig. Jag förstod ingenting eftersom min sjukskrivning fortsatte efter julhelgen.

Det visade sig att eftersom jag tagit semester 2- 3/1 och sedan var med på studiedagen den 7/1 så avslutas mitt gamla ärende och jag måste göra en ny sjukanmälan till FK!!??

Det blir inte så populärt hos min arbetsgivare eftersom hon då måste stå för de första 14 dagarna igen...

Herregud! Hur skulle jag kunna veta det? Det är en byråkratisk djungel att vara sjuk. 

Jag är ju sjukskriven pga depression och utmattning och inte blir jag friskare av att prata med Försäkringskassan. Hon sa att jag antagligen inte kommer få några pengar eftersom jag överstigit 180 dagar och då bedömer de inte längre min arbetsförmåga på min arbetsplats utan på hela arbetsmarknaden. Citat: ”du kanske kan gå runt och skjuta en rullstol” slut citat.

Var finns det jobbet undrar jag? Där jag bara kan gå runt och putta på en rullstol....

Är de inte riktigt kloka?

I Huså med...

... fina kusiner.

Tack älskade syster för en härlig helg i Husåstugan.

Synd bara att en helg går så fort.

Vi åt gott och pratade massor.

Vi hann med en promenad på lördagen och en öl på Gruvstugan.

I dag var det en lång färd hem, men hem kom vi till slut.

På torsdag skall jag åka upp igen.... pust!!

Men först arbete i fyra dagar. 

Bryta ihop och gå vidare.

Det är the story of my Life just nu.

Man vet aldrig vad som triggar tårarna och ångesten.

I dag var det en låt av Magnus Uggla som fick mig att bryta ihop en smula.

En sång som han skrivit till sin son. 

” Tänker ofta på hur åren gått, jag blev gammal ett till tre

Det är först nu som jag har förstått, ångrat att jag inte tog tillvara det
Medans du tycks som har allting kvar. Inte fattat vilken grej
Du är lyckligt lottat du som har, allting framför dig.
Ta plats min vän, världen är din
Nu finns det inga men, sätt den i spinn.
Snurra den du
Höj våga vind, det är det i nu
Världen är din”

Det är så det skall vara, att man lämnar över till sina barn. Så blev det inte för oss, för Ludwig, och det gör så ont när jag tänker på det. 

Men tårarna måste få rinna, jag måste få vara ledsen och arg.

Jag måste få tycka att det är orättvist att just han skulle få cancer och dö. 

I dag har jag suttit flera timmar i soffan och virkat mormorsrutor och gråtit. Det låter kanske hemskt och destruktivt men jag vill ha det så. I morgon måste jag orkar mer, då skall jag handla, packa och koka soppa som jag skall ta med till fjälls på fredag.