Förra veckan var vi på västkusten och hade det lyxigt och bra, men min känsla var hela tiden att det skulle varit mysigare i Hållen med sol och bad.
Den här veckan jobbar jag och jag längtar efter att vara ledig.
När jag kommer hem är jag så trött att jag inte orkar lyfta häcken från soffan.
Skulle ha varit mysigt att åka ner på stan och äta, tänker jag medan jag sitter i soffan.
I dag är det fredag och vi skall åka ut på landet, men då är jag rädd att det skall regna så att jag inte får mina bad och min sol i helgen.
Försöker att inte kolla in väderapparna, utan ta dagen som den kommer för att inte bli knäpp.
Sommaren rusar förbi och jag står bredvid och glor. Jag har alltid den känslan, känslan av att inte vara delaktig.
Livet, sommaren, veckorna, dagarna snurrar förbi mig och jag hinner inte med.
Snart fyller jag femtiofem år och jag undrar varihelvete tog de sista tjugo åren vägen?
Om tolv timmar går jag på helgledigt, sedan är det bara en vecka kvar till fyra veckors semester.
Då skall jag försöka varva ner och komma ifatt mig själv. Det blir lite hektiskt de första dagarna med gäster, en begravning och en resa men sen hoppas jag på lite havsbad och varma klippor och att min hjärna får chans att vila och att känslan av att hela tiden vara på fel ställe skall försvinna.
Det är jobbigt att aldrig sitta nöjd. Alltid vilja byta kort på handen. Du sitter med död mans hand, men är ändå inte nöjd. Par i tvåor skulle kanske vara lite bättre??!
Suck!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar