Helg

I dag är sista helgen på min sjukskrivning, på måndag börjar allvaret....nästan. Jag smygstartar ju bara, men det känns pirrigt ändå.
Dessutom så krånglar mitt opererade knä. Det är svullet och stelt så jag går som om jag skitit på mig.
Det som har varit så bra så länge, varför skall det börja krångla nu?
Men jag väntar ett tag med att gå till läkaren så hoppas på jag att det snabbt blir bra igen.
I kväll är vi bortbjudna till kompisar, det skall bli trevligt.
Men först måste jag åka och handla. Vi har slut på precis allt här hemma. Hade jag varit smart så hade jag handlat på nätet igår kväll och fått det hemkört nu på morgonen, men så smart var jag ju inte förstås.
Nu måste jag själv ut och trängas på Kvantum, inte något som jag ser fram emot alls.

I morgon skall vi hjälpa Ida med att rensa och flytta grejer i hennes och Luddes lägenhet. Det är så jobbigt att gräva i hans saker och bestämma vad som skall vara kvar och inte.
Inget jag önskar någon att gå igenom.
Min fina Ludwig skall ju själv använda sina saker. Han skall inte vara död.
Det är så fel allting.
Jag försöker tänka framåt och vara positiv, men det är så jävla svårt när hjärtat har gått i tusen bitar och man är ledsen ända in i själen.
Vissa dagar orkar man knappt kliva ur sängen. Det var en kollega som frågade vad jag gjorde hemma hela dagarna. nu när jag är sjukskriven.
Ja, vad svara man på det?
När plocka ur och i diskmaskinen känns som ett oöverstigligt berg, när man lika gärna kunde be mig springa ett maratonlopp, eller flytta ett berg.
Vad gör jag hela dagarna då?..... försöker överleva, försöker hitta glädje, försöker gå vidare, försöker....

En vecka

Nu har vi kommit hem från vår vecka i Hållen. Vi har inte hunnit göra så mycket där ute som vi hade hoppats på, för vädret har varit bara regn och rusk.
Inte kul att vara ut när det står som spön i backen hela tiden.
Men vi har haft det skönt ändå. Vilat och myst ikapp.
Nu är vi hemma i stan och det är också skönt på sitt sätt.
Jonny har ett jobbsamtal om en kvart och sedan skall vi käka middag på PONG.
Det känns som en bra avslutning på veckan. Sedan två dagar så är det helg igen och på måndag börjar jag jobba.
Visserligen endast 25%, men ändå. Det känns lite kymigt att komma tillbaks. Det har varit en stor omorganisation under min frånvaro plus att många av mina fina kollegor har slutat.
Det känns lite gruvensamt att komma tillbaks, minst sagt.
Men först några dagar hemma och kul med kompisar på fredag.

Mitt gästrum håller på att förvandlas till ett mysigt 70-talsrum.
Vad tycks om mina nya(gamla) gardiner som jag vann på Tradera. Marimekko a la 1972.
Fina va??

Hade någon sagt till mig för ett par år sedan att jag skulle tycka om 70-talsinredning så hade jag garvat. Men nu tycker jag att det blir skitmysigt här inne.
Gult, orange, rött, grönt och brunt....i love it.
Tror inte att Jonny är lika förtjust som jag, men det struntar jag i ;)
Nu letar jag efter påslakan från 70-talet också, men det är inte så lätt att få tag på längre.
Har du två likadana bäddset hemma hos dina föräldrar så får de gärna sälja dem till mig. Bara de är hela så vill jag köpa dem.
Gröna, röda, bruna, gula spelar ingen roll.

 Bilden är endast ett exempel på hur de kan se ut för att jag skall vilja köpa.

Letar som en tok på alla loppisar, men jag tror de försvinner snabbare än smör i solsken för jag har inte lyckats hitta några i alla fall.

Ludwig 25 år

Ja, i dag skulle du ha fyll 25 år. Men det blir inte alltid som man tänkt sig, och vissa av oss får erfara det om och om igen.

Du skulle ha en stor fest och bjuda massor med vänner, istället samlades vi i familjen här i Hållen och minns dig.

I fredags hade vi mys på loftet med tapas och spel.

I går kom Lars, Linda och Ida ut.

Då eldade vi och Knut gjorde kolbullar.

I dag sken solen från en blå himmel. Höstens färger bara lyser! Det är så vackert. 

Vi åkte till Österbybruk på julmarknad.

Du älskade att åka dit och ville alltid följa med varje år, så det kändes fint att åka dit i dag.

Nu har jag och Jonny tre semesterdagar kvar här ute på landet.

Det känns underbart. Hoppas det vackra vädret håller i sig.

Semester

Nu har Jonny semester i en vecka.

Vi tänkte först åka utomlands, all inclusive och solstol.

Men så ångrade vi oss, tänkte att vi har minst lika mysigt här ute på landet.

Så nu har vi en vecka tillsammans i huset vi älskar.

Det kommer bli mysigt.

Vi går ut hårt i semesterfirandet.

Minneslunden

Minneslunden i Gamla Uppsala är en vacker plats. 

Men det känns konstigt att Ludwig nu finns där i gräset, att hans aska följer med regnet ner i jorden. 

Jag orkade inte stanna så länge. 

Tänker åka tillbaks i morgon med blommor och en lykta. 

Älskade Ludwig❤️

Vi går vidare

Åkte ut till Hållen i torsdagskväll.

I går jobbade Jonny och jag pysslade lite inne, handlade och gjorde god mat.

Sedan hade vi fredagsmys med vår serie just nu, Mindhunter.

I dag har vi städat i förrådet och uppe på loftet, lyft in poolen i förrådet så att det skall få torka innan vi packar ihop den för vintern.

Det är tråkregnväder i dag, men vi har det mysigt ändå.

Vi försöker gå vidare, som sagt.

Ett steg i taget.

Tur jag har den här gubben vid min sida, annars vet jag inte hur det skulle gå?

Höstrusk

I dag är det verkligen ruggigt ute.

Ingen sol, blåsigt och endast 4°C.

Hundarna vill inte vara ute alls. De vänder i dörren när jag säger åt dem att gå ut och kissa.

Inget regn i iallafall.... än så länge.

I dag tror jag att vi håller oss inomhus. Jag har tinat en påse kycklingvingar som jag lagt i marinad. Vi grillar dem i ugnen i kväll och till det gör jag en härlig svamprisotto.

Annars har jag inte så mycket på min agenda i dag. 

Jag har en massa tråksaker jag borde göra. Men det är en helt annan sak.

Städa, skura, tvätta laga, handla...... det kan jag göra någon annan dag.

Prokrastinera, tror jag det heter.... hahaha!

I morgon skall vi städa på loftet och ta in den nu tömda poolen.

Nästa helg kommer ju våra ungdomar för att minnas Ludwig som skulle fyllt 25 år på söndag. 

Då tänkte vi sitta och mysa på loftet på fredagskvällen och tills dess vill jag ha dammat bort spindelnäten och få bort ett stort getingbo.

Getingarna har väl övergivit det nu, hoppas jag.

Jag och Lilla My öskar dig en fin fredag!!

Gravsatt

Nu är Ludwig gravsatt. Det innebär att hans aska nu är utströdd i minneslunden i gamla Uppsala kyrkogård.

Vi har beställt en plakett som kommer att sättas upp så fort den är färdig.

Det är en dyster dag i dag.

Vaknade med huvudvärken from hell.

Det regnar ute och jag vill inte flytta mig från soffan på hela dagen.

Beskedet om att Ludwig nu är gravsatt känns både bra och hemskt.

Av min fina son är nu bara aska kvar.

Det är tungt, så jävla tungt.

Det sköna är att snart är allt det praktiska över. Sorgen kan inte riktigt ta sin plats förrän allt är klart med begravning, gravsättning, bouppteckning, uppdelning av saker. 

Det är forfarande en del kvar att göra av allt detta.

Men för varje del som blir klar känns det bättre och bättre. Det är som att pilla i ett stort och varigt köttsår för varje gång man måste titta på hans saker och bestämma vem som skall få vad.

Såret kan inte börja läka förrän allt sådant är klart. 

Nä, den här dagen började som en skitdag.

Jag hoppas kraft skall komma till mig så att jag orkar med dagens lilla to-do-lista:

• Fixa disken och slänga gammal mat i kylskåpet.
• Vika tvätt
• Bädda rent i sängen
• Åka till Bauhaus och köpa skruv och glödlampor
• Gå med grejer till ett redan överfullt källarförråd
• Skruva ihop lådorna till nya sängen
• Laga middag, inte käka ute!!!!!

Långhelg

Vi åkte ut hit till Hållen redan i torsdagskväll.

På fredagseftermiddagen kom Anna och Erik.

Vi åt god mat, badade sista badet för i år och pratade. Vi tänkte spela spel, men vi hann aldrig så långt.

Jag har gjort iordning en Ludderam till hallen uppe.

Fina kort på honom och oss.

Hittade också gamla kort på pojkarna.

Knut fick en lillebror när han bara var 2 år.

Å Calle fick sin lillebror när han var nästan fyra.

Fina kort på fina pojkar. 

Det är svårt att se, svårt att förstå vad som har hänt. Detta kommer ta lång tid att läka känner jag. Att vi inte längre är fem stycken kommer ta lång tid att förstå. Min sorg är så djup att jag aldrig helt kommer att läka igen. Gå vidare försöker jag göra, men så kommer ett minne på Facebook upp, också är man nere i källaren igen.

Detta kom upp idag. Fyra år sedan och ett år innan han blev sjuk.

Vi har också fixat en del i helgen. I går tömde vi ut vattnet i poolen och Jonny klippte gräset. I dag tog jag lite sovmorgon.

Jonny har fixat med avloppsbrunnen och jag har satt ihop en rosenbåge med grind mellan oss och grannarna, så att vi kan gå till varandra utan att behöva gå ut på vägen.

Det var skönt att vara ute i dag. Mulet men ganska varmt ändå.

Hundarna trivs så bra här. Det är roligt att se dem springa och busa.

I morgon jobbar Jonny här och sedan åker vi hem till stan. Om det är bra väder skall jag ge mig ut i skogen och plocka svamp.

Lite rädd för vildsvin är jag, men kantarellerna lockar för mycket.

God kväll önskar jag dig!

När hjärnan slår knut på sig själv

Klarar inte så många tankar, inte ha så mycket på agendan. Inte något alls faktiskt.

I dag känns det som ett trassligt garnnystan i knoppen.

Jag skall duscha, gå med hundarna, handla och packa för att åka till Hållen i kväll. Jag skall vika den rena tvätten på gästsängen och snart hänga den nytvättade tvätten som ligger i maskinen, samt slänga soporna. 

Det är inte världens längsta to-do-lista direkt, men ändå blir jag sjukt stressad och vet inte vad jag skall göra först.

I dag har jag i iallafall ätit frukost, alltid något...

Jag vaknade kl 06.30 och ändå har jag inte gjort något ännu(kl är nu 10.30) förutom gått ut med hundarna.

Det är därför jag blir så stressad. Tiden springer liksom ifrån mig.

Är det så här det är att vara utbränd?

Hur jag skall kunna börja jobba är för mig en gåta.

Jag skall börja arbeta den 1 november och ändå känner jag mig redan nu så sjukt stressad över det.

Å var skall hundarna vara när jag börjar jobba? Nu när inte Ludwig kan ha dem längre....

Någon som känner någon tant i Salabacke/Årsta som kan vara dagmatte?

Andas Maggan och ta en sak i taget...

Andas in och andas ut.

Tur att jag har dessa två som lägger sig på mig så att jag inte kan kliva upp. Nästan så jag tror att de förstår att jag måste vila och inte stressa upp mig över saker och ting.