torsdag 26 september 2019

När hjärnan slår knut på sig själv

Klarar inte så många tankar, inte ha så mycket på agendan. Inte något alls faktiskt.
I dag känns det som ett trassligt garnnystan i knoppen.
Jag skall duscha, gå med hundarna, handla och packa för att åka till Hållen i kväll. Jag skall vika den rena tvätten på gästsängen och snart hänga den nytvättade tvätten som ligger i maskinen, samt slänga soporna. 
Det är inte världens längsta to-do-lista direkt, men ändå blir jag sjukt stressad och vet inte vad jag skall göra först.
I dag har jag i iallafall ätit frukost, alltid något...
Jag vaknade kl 06.30 och ändå har jag inte gjort något ännu(kl är nu 10.30) förutom gått ut med hundarna.
Det är därför jag blir så stressad. Tiden springer liksom ifrån mig.
Är det så här det är att vara utbränd?
Hur jag skall kunna börja jobba är för mig en gåta.
Jag skall börja arbeta den 1 november och ändå känner jag mig redan nu så sjukt stressad över det.
Å var skall hundarna vara när jag börjar jobba? Nu när inte Ludwig kan ha dem längre....
Någon som känner någon tant i Salabacke/Årsta som kan vara dagmatte?
Andas Maggan och ta en sak i taget...
Andas in och andas ut.
Tur att jag har dessa två som lägger sig på mig så att jag inte kan kliva upp. Nästan så jag tror att de förstår att jag måste vila och inte stressa upp mig över saker och ting.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar