torsdag 22 november 2012

Elände och sport

När man ögnar igenom aftonbladet så är det det enda man kan läsa om.
Sport. Eländes elände, krig och rasism. jordens undergång, silikonbröst och ännu mera sport. 
Jag kan snart inte läsa nyheterna utan att få ångest.
Vad gör vi med vår jord?
Hur kommer mina barnbarn att växa upp?
Hur kunde SD ta sig ända in i riksdagen? Vilka var det som röstade in dem? Var det du och jag? Vanliga svenskar som tycker att det är lite läskigt med den där främmande kulturen?
I stället för att lära känna varandra så är det lättare att vara rädd och hata.
Jag tror inte att man förstår vilken skada det gör att ha SD i riksdagen. Jag hoppas att de aldrig mer kommer in igen.
Man gör det så enkelt för sig när man skyller allt elände på invandrarna. Man sitter i sitt lilla hus på landet och läser tidningarna och tänker usch och fy. Man tittar på Efterlyst och ser alla mörka människor som begår hemska brott. Men hur skall jag kunna tycka illa om mina grannar bara för att de har mörkt skinn? Hur skall jag kunna tycka illa om killarnas kompis bara för att hans föräldrar är från, Chile, Turkiet eller Iran? Skall jag hata min fina kollega bara för att hon har en sjal på huvudet och inte jag? Det lilla söta barnet på mitt jobb och hans föräldrar, ska de inte få samma omvårdnad och omsorg av mig bara för att de inte har hetat Munther, Hurtig, Tapper  eller Svensson i tio generationer?
Sen tycker jag inte om fega rektorer och ledare som inte står upp för våra Svenska traditioner. Varför skall man sluta sjunga "Den blomstertid..." på våra skolavslutningar och inte hissa den svenska flaggan? 
Det har väl ingenting med rasism att göra att vi är svenskar. Jag tror inte att invandrarna kräver det. 

Jag tycker att Bosse Parnevik skrev så bra. Hejja Bosse!

Inga kommentarer: