Det var tufft att rota i hans privata arkiv och gå igenom allt som han hade sparat.
Mycket ångest som låg i varje låda och på varje hylla där inne.
Vi läste och grät och kastade.
Sparade lite också givetvis, men allt som hade med hans sjukhusbesök att göra slängde vi bort.
Nu vill vi bara omge oss av ljusa och fina minnen av Ludwig.
Det gör så ont att rensa bort en son, om du förstår?
Vi är helt slut nu, psyktrötta båda två.
Det tär på krafterna en sån psykiskt krävande helg. Förstår att det är svårt att förstå för det är svårt att förklara.
Efter en lång dag med tusen tårar så gick vi ner på Ragusa. Vi tog en drink, åt heta räkor i panna, sedan oxfilé på lavasten och delade på en flaska Ripasso.
Skönt att komma hemifrån en stund och skönt att komma över detta stora hinder på väg till vårt nya boende.
I dag känns det lite bättre och idag är det lite lättare att andas.
Det är tur att vi har våra knasiga hundar som får oss att skratta lite varje dag. Kan man göra annat åt den här knäpphunden?😄😍
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar