Korall-bröllop

Ja, så heter det tydligen när man varit gift i 35 år.

Herregud! 

Trettiofem år, hur gick det till?

När vi gifte oss var den 23/6 på midsommardagen.

Vi var så unga, endast 24 år. 

Knut var brudnäbb och Calle låg i magen.

Min midsommar i bilder

Tack alla fina människor som kom och förgyllde vår midsommarhelg. 

Presenter

I går kom Jonny hem från USA. 

Jag hade hoppats på lite fint smink och kanske en parfym. Men han kom hem med halva Mall Of America till mig.

💕

I en ask, i en ask, i en ask…

Har jag sagt att jag älskar honom?!

Ensam hemma

Det var väldigt längesedan som Jonny reste till USA nu. Ni som varit med ett tag vet ju att han var där titt som tätt för sisådär en tio-femton år sedan. Jag kommer i håg att 2011-2012 hade han 230 resdagar mellan september till mars. 

Då var jag själv väldigt mycket, men då hade jag ju i iallafall några ungar som bodde hemma fortfarande. 

I lördags åkte han igen och jag drog till Hållen. Lilla familjen kom i två dygn men sedan i söndags har jag varit ensam här ute.

Jag håller på att förbereda för midsommarfest. Städa källaren, tvätta mattor och lakan. I morgon skall jag ta bort julen uppe på vårt partyloft. Bättre sent än aldrig. Enligt prognosen så kan det bli regn på midsommar och då är det där uppe vi kommer att vara. 

Hundarna trivs här ute för de kan springa lösa och vara fria från sele och koppel. Men Katla har blivit en riktig vakthund, mer än förr. Hon skäller snart på varenda bi som flyger förbi och jag håller på att bli galen. 

Någon frågade om jag inte är mörkrädd här ute, men det är jag absolut inte. Jag har inga problem med att bo här ute helt själv. Det enda som är tråkigt är att laga mat till mig själv. I dag till middag värmde jag spagetti från i helgen och öppnade en burk med tonfisk. Mumsig middag!?!?

I går värmde jag chicken Nuggets och potatiskrocketter i airfryern, som jag sedan doppade i mango rajja. 

Vår lilla ICA butik här ute håller på att gå i konkurs och det är jättesorgligt. Vi har nio km till affären, om de stänger kommer vi få tre mil. Så igår åkte jag och handlade bara för att. Jag skall åka dit i morgon också och handla en massa onödigt bara för att. Vi har i alla år handlat där så fort vi har åkt ut till stugan, men det är ju de som bor här permanent som måste handla hos dem. Men jag fattar att det blir billigare att handla på de större affärerna i Tierp eller Gävle om du ändå arbetar där. Vi handlar ju också i Tierp när vi åker ut hit. Den ICA-butiken har ju mycket större utbud och fin chark mm. Men vi hoppas på att affären går att rädda. 

Nu hällregnar det ute och jag har myst ner mig i fåtöljen med hundarna. Jag bryr mig inte om vädret så mycket längre. Sedan jag sade upp mig så behöver det inte vara fint väder hela tiden. Jag är ju ledig och kan ta vara på solen igen när den kommer nästa gång. Det är skönt!

Jag saknar min gubbe när han är på resa. 

Det är tråkigt att vara själv.

Gratulerar på födelsedagen!

I dag skulle min mamma fyllt år. 

87 år närmare bestämt. 

Till mamma Astrid

Det har gått många år nu, mamma,

men saknaden har aldrig försvunnit.

Du lämnade oss alldeles för tidigt, bara 49 år, 

och jag, endast 21 fick fortsätta utan din hand att hålla i.

Du var inte alltid lätt att förstå,

men kanske bar du mer än någon såg.

Jag vet idag att man inte alltid har förmågan

att visa kärlek på det sätt man önskar –

men jag tror att du försökte.

Jag minns doften av maten du lagade, den fyllde vårt hem med värme.

Och dina bakverk, dina bröd, dina bullar, en smak av omsorg, av tradition, av dig.

Alltid rent och fint, alltid ordning,

och dina händer, de kunde väcka liv i varje blomma.

Din trädgård var en liten värld av färger och stillhet.

Du fanns där i allt det där:

I smaken av en nybakad kaka,

i doften av nytvättade lakan,

i varje blomma som slår ut i vårsolen.

Och fast du inte längre är här,

så bär jag dig med mig.

I mitt hjärta.

I mina minnen.

I mitt sätt att minnas och förstå.

Jag saknar dig, mamma.

Idag och alla dagar.

Och jag hoppas att du vet –

att du var älskad.

Och fortfarande är.

En rolig historia om en pizza, som…

… är helt sann.

För ett par år sedan skulle vi på fest till Latitude här i Uppsala. Vi tänkte äta där, men hade glömt boka bord så det fanns inga platser kvar. 

Innan vi åkte dit för att festa så kände vi att vi måste äta något innan vi åker.

-Vi beställer hem en pizza att dela på, sa jag.

-Bra idé, svarade Jonny.

En Orientale med ägg tycker vi båda om då en sådan fick det bli.

Vi tog en pizzeria som var snabbast med utkörningen.

 (kommer inte ihåg vilken, men vet att den inte finns kvar)

Så här ser en Orientale Special ut, för dig som undrar.

En pizza med het köttfärs och ett ägg. 

En pizza som funnits på de flesta pizzeriors meny sedan urminnes tider, typ 80-talet.

Detta var pizzan som kom hem till oss innan vi skulle dra på rock’n roll. 
Det är i särklass den äckligaste pizzan jag någonsin fått. Vi åt några kanter innan taxin kom för att hämta oss. 

Slut på historien 😊