tisdag 31 maj 2016

Ångesten som river

Solen skiner och det är supervarmt ute.
Då kommer ångesten krypande.
Jag borde dittan och jag borde dattan.
Men min värk säger nej.
Jag sätter mig på balkongen en stund, men det är som att jag har myror i kroppen.
Kan inte sitta där mer än i några minuter.
Jag hör och ser människorna som lever sina liv där ute och jag får nästan panik.
Då mår jag bättre i soffan med min stickning och en bra film.
Jag försöker att inte låtsas om det vackra vädret utanför, utan försöker vara i min egen bubbla istället.
Men så går det en stund och så vill jag ut i solen, men mitt knä värker så förbannat, sätter mig på balkongen och så kommer paniken igen.
Så där håller det på tills jag till slut känner mig halvt galen.
Tacka vet jag regn, blåst och driv-is.
Sådana dagar kan jag med gott samvete sitta i soffan och sticka och glo på tv.

måndag 30 maj 2016

Längtar till stugan

I dag är det strålande väder...
...å här sitter jag.
På balkongen i stan.
Nu önskar jag att jag var i Hållen.
Nu längtar jag till min trädgård, till vindens sus och fågelsång.
Jag önskar jag satt under ett av äppelträden och insöp lite lantluft.
Har inte varit där på flera veckor av olika anledningar.
På fredag åker vi ut.
Det skall vara arbetshelg. Veden skall in, vinden i uthuset skall röjas ut och oljetanken skall sågas loss.
Jag kan inte göra så mycket. Har nog fullt upp med att sköta markservicen bara.
Det skall bli skönt att komma ut till vårt älskade hus igen.
Det är lite ångest att sitta på en balkong i stan när man har ett stort hus på landet som bara väntar på en.




söndag 29 maj 2016

Morsdag

Pojkarna visste vad jag ville ha.
Bok och en hel påse med garner fick jag.
De tycker väl att jag skall sticka något annat än mössor.
Som tack för de fina presenterna bjöd jag på smörgåstårta. Saknade Calle som jobbade i dag.
Tänker på min egen lilla mamma i dag också.
Skulle ha velat åka till graven och sätta en blomma.

Fest i Norrgården

I går var det stor invigning av den nya altanen i Norrgården.
God mat och dryck bjöds det på.
Bra musik och härliga människor.
Tack alla för en riktigt kulig kväll/natt/morgon.
Hur många män behövs det för att starta en värmare?

fredag 27 maj 2016

Jo då! Jag orkar.

I kväll skall jag cykla ner på stan för att träffa härliga kollegor.
Vi skall ära grekiskt på Kostas Taverna och dricka något gott till.
Det var längesedan vi gjorde något skoj.
Jag har ont och om jag vill dricka lite vin så kan jag inte ta värktabletter, men det struntar jag i. Det är värt att få lite mer värk av att träffas och ha lite skoj.
Mitt huvud behöver också motion, hjärnan behöver se något annat än min lägenhet och Årstahallen.
Bara det inte blåser motvind när jag skall dit, eller hem så brukar det gå bra att cykla.
Nu är det dags för morgonkaffe och stickning.

torsdag 26 maj 2016

Ljus eller mörk?

Nu måste jag göra något åt min hårfärg.
Min frissa har ingen ledig tid innan hon tar semester i mitten av juni.
Antingen får jag gå till någon annan eller så gör jag det själv.
Då är frågan som lyder: skall jag slänga i lite mer rödfärg eller skall jag försöka göra håret ljusare?
Har du försökt blondera dig själv någon gång och hur gick det i så fall?
Nä, jag borde nog gå till en frissa ändå.
Men jag vill ju vara fin i håret till i morgon när jag skall på AW med de bästa.
Knappast någon som har tid med mig i dag.
Får nog bli en rödfärg att slänga i barret i kväll ändå.
Tänk att man alltid skall vara så sent ute. Fast å andra sidan var jag ju nyss till frissan för dyra pengar.
Skall man måsta lägga 1500-2000 kr i månaden på håret?
Crazy!
Kanske skall satsa på lila istället?

onsdag 25 maj 2016

Onsdag

Den här onsdagen försvann i rök och damm.
Har inte klivit ur mysdressen på hela dagen. Stickat, kollat på tv och bakat en sockerkaka.
Skrev ett låååångt blogginlägg om min stackars gubbe som måste stå ut med mig, min värk, mitt humör och som måste ta hand om mig i en lägenhet hela midsommarhelgen, men telefonen hängde sig och inlägget försvann.
I morgon ska jag göra annat, göra något.
Gubben åker till Luleå och jag skall ta bilen och hitta på något.
Åtminstone ta mig till Gränby och köpa en ny stekpanna.
Min gamla(som bara är ett år) har lagt av. Allt steker fast. Det är en dyr och fin Anders Petter, men den har aldrig varit bra så nu köper jag en ny.
Skitgrejer gör mig sur.
Dyra skitgrejer gör mig ännu surare.



tisdag 24 maj 2016

Äntligen

I dag var det som om luften gick ur mig.
Vaknade tidigt till en solig och varm dag.
Cyklade på jobbet och sa hej till fina kollegor och barn.
Sedan cyklade jag och köpte en glass, satte mig på en bänk i solen innan jag tog en sväng runt Årsta och hem igen.
Jag ringde en vän som skall operera sig på torsdag och sedan dog jag i soffan.
Är så jäkla trött nu.
Fastän jag sov en stund på eftermiddagen så är jag ändå trött.
Det är som om luften har gått ur mig, som sagt. Det kan bero på att jag fick min operationstid i går.
All min väntan är över.
Äntligen kan jag börja planera mitt liv igen och det känns helt fantastiskt underbart.
Nu har jag lite huvudvärk och det känns som att det blir en tidig kväll.
Kyliga vindar har svept in över Uppsala så i morgon behöver jag inte känna att jag "måste" ut i solen.
Det är också skönt.
Nu skall jag bara förbereda mig för min operation de kommande veckorna.
Äntligen!
Jag är så jäkla lycklig så det anar du inte.
Bara fyra veckor kvar nu.




måndag 23 maj 2016

Operationsförberedelser

I dag var jag på sjukhuset för att prata om min stundande operation.
Fick träffa sjukgymnast, ortopeden, narkosläkaren och sjuksystern.
Jag känner mig mycket lugnare inför operationen nu. Narkosläkaren var förtroendeingivande och han lovade mig att jag skulle få så pass mycket lugnande medicin att jag "typ" sover under själva operationen. Det lugnade ner mig massor.
Jag har fått tid för röntgen den 16 juni, så innan det blir det nog ingen operation.
Måndagen den 20 juni hoppas jag på nu, annars får jag vänta till August eller September.
De skall ringa i eftermiddag eller i morgon och meddela mig.
Sitter här och väntar med spänning på att telefonen skall ringa.
Jag borde gå ut i solen och värmen men jag är så trött på medicinen att jag bara orkar sitta här i soffan och sticka och kolla på "Livet i Fagerhult".

lördag 21 maj 2016

Släkten är värst

I går fick vi god middag hemma hos Jonnys kusin Stefan med fru.
Mostrarna var där och kusin med kusinbarn.
Det hällregnade när Stefan grillade men vi andra satt torrt och fint under markisen.
Maten åt vi sedan i deras underbart vackra uterum.
I dag har vi åkt båt på sjön Sommen.
Stefan och Malin var på husvisning. En egen liten ö med envrld stuga mitt i Sommen.
Nu har vi precis ätit lunch hos Moster Maggan och Thomas i deras sommarhus.


torsdag 19 maj 2016

Småstadspuls

Här i Tranås är det ingen som stressar.
Småstadspuls finns det inget som heter va?
Finns det det, så finns den här.
Många äldre som träffas på torget och pratar bort en stund. Det ser mysigt ut.
Parkeringen är endast halvfull utanför ICA.
Det är mulet i dag men ganska varmt ändå. Jag tog jackan men den behövdes inte.
Sist jag var här var det julmarknad på torget, nu är det tomt.
Jonny jobbar och jag skall gå tillbaks till hotellet och vila en stund.
Men först skall jag sitta här och tjuvlyssna på några äldre gubbar som pratar minnen. De pratar bred smålänska och det låter så mysigt.
Jag tror jag skulle kunna bo i den här mysiga lilla staden. Det har jag visst sagt förr.
Husen är billiga. Såg en sekelskiftesvilla i ett skyltfönster. Till salu för en miljon etthundrasjuttiofemtusen.
Åtta rum och kök med kakelugnar och helt nyrenoverad.
Ja, det tål att tänka på.


onsdag 18 maj 2016

Vad var det jag sa?

Sa jag inte att jag är svårstucken va?
Hon stack mig på tre ställen men fick ändå inte ihop nog mycket blod till sänkan.
Det röret måste tydligen vara fullt annars går det inte. Läkaren får skriva en ny remiss om det är så viktigt, sa hon.
Att sticka i armvecket var bara att glömma.
Det fick bli på båda händerna istället.
Aj!!

Var nöjd med allt som livet ger...

Glöm bort bekymmer sorger och besvär...
Tänk om det vore så enkelt.
Att man bara kunde koppla bort det som bekymrar en.
Jag tänker och grubblar tills jag blir tokig.
Finns det människor som bara kan koppla bort sina bekymmer och sin rädsla?
Finns det människor som inte har något att grubbla över? Som lever sina liv helt nöjda och bekymmersfria?
Många tror att jag är en sådan människa. Det får jag höra hela tiden. Men det stämmer nog lite dåligt.
Att jag är nervös just nu är ju inte någon hemlighet men jag är knappast bekymmersfri annars heller. Jag grubblar och oroar mig för det mesta, även när jag inte behöver.
Ingen idé att oroa sig i onödan är ingen devis som jag lever efter.
Ibland önskar jag att jag kunde ta livet mer med en klackspark.
I dag skall jag till sjukhuset och ta prover och ett EKG inför operationen och då oroar jag mig. Oroar mig över att jag inte skall hitta rätt på det där stora sjukhuset, över att jag är svårstucken, över att jag har någon infektion så att operationen blir inställd mm mm.
Man borde leva lite mer efter devisen:
"Gläds i förväg, det enda som kan hända är att du varit glad i onödan."




tisdag 17 maj 2016

När jag får mitt liv tillbaks

Sitter här och tänker.
Tänker på den stundande operationen.
Jag är rädd.
Jätterädd!
Men då måste jag tänka längre. Längre än bara själva operationen och såret på mitt knä.
Jag måste tänka på hur det kommer kännas att kunna gå igen.
Hur det kommer vara att kunna promenera ute i Hållen.
Gå ner till havet.
Jag kan ta kvällspromenader här hemma.
Börja träna.
Jag måste tänka på hur det kommer kännas att komma tillbaks till jobbet.
Att jobba en hel dag utan att sitta på kvällen med djävulsk värk och äta alvedon.
Jag kanske kan dansa igen.
Jag längtar efter att dansa.
Det är sådana saker jag måste tänka på.
Hur det kommer att bli sedan.
Nästa vår kanske jag kan göra fint i min trädgård. Rensa bort alla fula blommor i slänten och plantera nytt.
Jag längtar.
Längtar efter att få tillbaks mitt liv igen.



måndag 16 maj 2016

Mord och stickning

Den här veckan skall det visst vara kallt och lite regn.
Skitväder, helt enkelt.
Mig gör det inte så mycket. Det är nästan skönt.
Jag få ju så dåligt samvete när jag sitter inne och det är varmt och skönt ute.
I dag kan jag sitta här i soffan, knapra Citidon, sticka och kolla på film utan ångest för någon sol och vår utanför fönstret.
Jonny jobbar i Kista i början av veckan och på torsdag åker vi till Tranås och bor på hotell.
Jonny skall jobba och då passar vi på att hälsa på släkten som bor där.
Vi kommer hem på lördag eller söndag.
Kanske ska höra av mig till min farbror som bor i Jönköping, bara sju mil från Tranås.
Honom har jag inte sett sedan Calles student för minst sex år sedan,
Vi får se om jag törs ringa?
Jag har lite svårt att våldgästa folk, är rädd att de bara säger ja för att vara artiga och inte för att de verkligen vill träffas.
Men först tre dagar i tv-soffan med mord och en stickning.


söndag 15 maj 2016

En lat dag

Sov drygt fyra timmar innan jag vaknade och klev upp för att hinna umgås lite med min syster, innan det var dags för henne att åka hem till Östersund.
Vi åt frukost och kollade på en film.
Sedan har jag inte lyft arslet från soffan på hela dagen.
Jag har stickat och kollat på film.
Nu har vi precis käkat middag och ännu en film väntar.
I Am Wrath med John Travolta.
Lite spänning så här på söndagskvällen.
Tack kära syster för titten.
Du glömde din mössa.


Oh what a night.....

Johan firade sin 50-års dag med buller och bång.
Öppet hus på Snorrevägen och vi var där,
Alla var där.
Kom kl 17.00 och åkte hem 05.00.
Party i 12 timmar, inte undra på att man är lite mör i dag.

fredag 13 maj 2016

Läkarintyget

Fick mitt nya läkarintyg i dag.
Är nu sjukskriven till sista september.
Där står att min operation är planerad till nu i juni!
Hoppas hoppas att detta stämmer.
Detta innebär antagligen att både en 50-årsfest och midsommar går åt pipsvängen, men det som sker måste ske.
Det kommer fler fester och fler midsommar.
Jag kan snart inte ta ett enda steg utanför dörren, så jagvälkomnar det beskedet.
Jag är livrädd, LIVRÄDD för operationen men jag har inget val.
I juni alltså.
Det är bara några veckor kvar och sedan är det gjort.
Phu!


Fredag den 13:e

I dag blir det en bra dag, det känner jag på mig.
Lars fyller år och kommer hit , till moster på födelsedagsmiddag.
I kväll kommer syster och måg hit.
Mysig fredagskväll med ungdomarna och syster.
Inget otur med det inte.
Snart skall jag ut med bilen och göra några ärenden.
Paket och tårta skall inhandlas t ex.
Grattis till 23-åringen.

torsdag 12 maj 2016

Nu och då

Om tre månader fyller jag 50 år.
Jag känner mig inte så gammal. Hur ska man vara när man är 50 år?
Man skall väl bara fortsätta vara sig själv, tänker jag.
Jag har inte så många tvångstankar kring min ålder men visst nojjar jag ibland.
T ex när man skall gå ut på krogen, då kan jag tänka att jag är alldeles för gammal. Jag tror att folk tror att jag är en sån där äckeltant som är ute och flirtar med småkillar. När jag egentligen bara vill hänga, ta en öl och snacka lite med folk.
Kläder är också svårt. Skall jag börja använda plisserad kjol och knytblus nu?
Hur skall man sminka sig? Vilka smycken kan man ha? Skall jag ta fram mammas pärlcollier kanske?
Haha! Nä, det är klart att jag skall fortsätta vara bara Maggan utan att ändra på mig. Men tankarna finns ju där.
Hittade en bild på min farmor från hennes 50-års dag.
Tror hon var född 1905 så detta är väl 1955 då, antar jag.
Jag vill ju tro att jag ser lite yngre ut nu än vad hon gjorde då.

En fråga

Jag fick en fråga härom dagen.
En fråga som jag aldrig någonsin fått på nästan trettio år.
Det är nämligen snart trettio år sedan min mor gick bort.
På alla dessa år har aldrig någon frågat mig om min vardag förändrades när hon gick bort.
Jag behövde inte tänka innan jag svarade nej.
Nej, mitt liv förändrades inte nämnvärt när min mor gick bort i cancer då 1987.
Fastän jag bara var 21 år så gjorde det faktiskt inte det.
Jag levde redan mitt liv och jag hade varit självständig i många, många år.
Frågan och svaret har fått mig att tänka mycket på min mor den senaste tiden.
Hur kommer det sig att det var så?
En 21-årig tjej borde ju vara väldigt tajt med sin mamma? Eller?
Jag har en 21-årig son här hemma och vi snackar ju om allting hela tiden.
Om jag skulle gå bort nu så tror jag nog att alla mina söners vardag skulle förändras.
Jag vill tro det i alla fall.
Men hur kommer det sig att jag inte känner att jag kände min mamma?
Det kan jag ju fundera över men jag kommer knappast hitta något svar på den frågan.
Det gör mig lite ledsen.
Vem var min mamma? Vad tänkte hon på? Vad kände hon?
Sådana tankar har jag så här på torsdagsförmiddagen.
Vad tänker du på då?


Mössor

Jag måste verkligen lära mig att sticka något annat snart.
Man kan nog endast använda SÅ många mössor.