onsdag 29 april 2026

❤️Eivor❤️

​I går kom beskedet som jag visste snart skulle komma, men som jag ändå inte var beredd på. Att fina Eivor inte finns med oss längre. Det finns så mycket fint att säga om henne, men finast var nog hennes stora hjärta. Hon brydde sig verkligen om alla människor. Hon ställde upp när vi kom upp till Östersund med både husrum, god mat och skjuts om vi ville.  Hon skickade små presenter på barnens födelsedagar, fast vi sa att hon inte skulle. - Tyst! Innan vi blir osams, svarade hon på det och sedan har det slut på den diskussionen💕 Fina, fina Eivor, jag är så ledsen och jag kommer sakna dig så mycket. Du har funnits längre i mitt liv än min egen mamma gjorde och du blev den mormor som mina barn aldrig fick 💕 Jag är så glad att du kunde komma ner till Uppsala i höstas och att vi åkte till vårt hus i Hållen en sista gång. Du hade verkligen längtat dit. Du var nog den ende som tycker det är lika fint där som jag gör. ❤️


måndag 13 april 2026

Hur går det då?

​Du som följer mig lite och som läser min blogg då och då, vet kanske att jag gjorde en överviktsoperation den 24/11-25. En sk Gastric Sleeve. Jag har gått ner 16 kg sedan operationen och ca 25 kg från i somras. Totalt från när jag vägde som mest våren 2024 har jag gått ner över 30 kg. Operationen gick bra och jag har mått bra sedan dag ett. Jag kan äta och dricka allt, fast inte så mycket. Mina portioner har verkligen varit mini små. Nu börjar jag kunna äta lite, lite större portioner, men de är fortfarande väldigt små. Jag har också börjat lära mig hur fort jag kan äta. Det har nästan varit min största utmaning, att äta sakta. Jag mår sämst på rött kött. Antagligen för att det blir lite för svårsmält. Är jag på restaurang väljer jag oftast fisk. Jag brukar bli mätt på en förrätt. Mjukt bröd är inget jag kan äta längre, det blir bara som en degklump i magen som inte har någon näring till mig. Jag satsar på proteinerna istället. Äter ägg, skinka, ost, keso och mycket kvarg. 

Min största vinst är inte att jag kommer i mindre storlekar på kläderna, utan att jag kan gå och promenera utan att jag får ont överallt. Mina diskbråck känns bara då och då när jag gått ovanligt långt, eller legat i en alldeles för mjuk säng. Denna värk som bara, för mindre än sex månader sedan, gjorde att jag inte kunde stå och gå längre än några minuter åt gången. Jag hade svårt att laga mat eftersom jag var tvungen att sätta mig ner hela tiden. Jag bor nära centrum, men kunde ändå inte promenera in till stan som ligger mindre än en km från mitt hem. Att jag kan leka med mina barnbarn och ta mig upp och ner från golvet är helt fantastiskt. Jag har fått tillbaks så mycket energi och livskvalitet. Det känns som jag blivit 10 år yngre på bara fyra månader. Detta är det bästa jag gjort, men det är inget som sker av sig själv. Att göra en sån här operation kanske många tror är en enkel sak och en genväg istället för att äta mindre och börja träna. Men så enkelt är det faktiskt inte. Jag måste ha superkoll på vad jag äter, annars börjar jag genast att kliva upp i vikt igen. Jag får ligga på max 1000 kalorier/ dag för att det skall visa minus på vågen. Det är därför så många går upp i vikt igen efter en operation. De tror att kroppen ska fixa viktnedgången av sig själv, men så funkar det inte. Jag har iallafall gjort min hemläxa grundligt och jag hoppas och tror att jag kommer att fixa detta. Har inte satt någon slutvikt, utan tänker att det blir som det blir. Jag känner väl när jag är nöjd med mig själv och när kroppen säger att vi stannar här. 

Detta är jag i morse:


Detta är jag på min födelsedag 10/8-25


lördag 4 april 2026

Glad Påsk

Några påskdagar i Hållen.


​Åkte ut till Hållen i onsdags med Calle, Agnes och barnen. På skärtorsdagen kom Knut och Monika också. 

Vi badade och åt påskbuffé. Alfred letade och hittade påskägg som påskharen lämnat på gården. Spännande! Det fanns både godis och bilar i ägget. Hur kunde påskharen veta vad han älskar mest av allt? Det är en gåta…


Vi målade ägg också och Alfred fick en kniv så att han kunde skära sin korv innan vi stekte den. 



Vi spelade spel tillsammans och i farmors frys fanns det många glassar. och farmor fick gosa med Harry nästan hur mycket hon ville. 


På långfredagen sken solen fastän SMHI hade utlovat snöblandat regn så vi slängde oss ut och tände en påskeld. 


Påsktuppen hade värpt några ägg ute i trädgården och de var jättegoda. 


Nu är det påskafton och alla har åkt hem. Farmor och farfar lyssnar på tystnaden en stund innan de skall ta itu med skafferiet som skall kläs i pärlspont. 

Glad Påsk!