söndag 31 juli 2016

Presidentens tal till folket 2016



Ljuva Jamtar!
Härliga Härjedalingar, 
Rakryggade Ravundingar!
Sagolika Samer!
Iskalla Isländare och Bångstyriga Britter! 
Nyvunna Vänner!

Ni är underbara där ni står och vinkar med flaggorna.
Med dem säger vi ”Välkommen hem” till er som en gång lämnat Republiken och nu kommer åter och till er som vill skapa en ny framtid här hos oss, oavsett om ni så kommer från Somalia eller Sundsvall.
Ni ska veta att ni är efterlängtade!

***
Det har varit ett händelserikt år i Republiken och i världen. Min vän Barack ska ju snart sluta och vi har haft långa samtal om framtiden. 
Skulle jag kunna tänka mig?
Men till slut sa jag nej. 
Jag gör det inte. 
Jag blir Republiken trogen. Ni får hantera den här Forrest Gump eller Donald Trump eller vad han nu heter själva.

Efter alla dessa år har jag lärt mig att det gäller att vara diplomatisk i utrikespolitiken. Därför nöjer jag mig med enkel uppmaning till det amerikanska folket. Den lyder: ”Throw Trump on the Dump”!

***

Allt fler runt om i världen ropar efter gränser och murar, men i Republiken går vi vår egen väg. Gränser är inte något annat än fåniga streck på ett papper. Vår republik är ett gränslöst land, fyllt med gränslösa människor. Vi räds inte främmande och här är ”ELJEST” en hederstitel på universitetet. 
Många är intresserade av vårt sätt att vara. Till dem har jag sagt att de ska inte g å  m e d i oss, däremot kan de få h ä n g a med oss. Därför har jag idag signerat ett h ä n g a v t a l med Skottland, Nordirland och staden Manchester.

Avtalet betyder mycket för odjurstunneln mellan Loch Ness och Storsjön, det ger ett välkommet prisfall på maltdrycker men framförallt – det innebär slopade gränskontroller för Zlatan.

***

Samtidigt lanserar jag ikväll den stora FLEXITreformen i Republiken:

FLEXIT betyder att man samarbetar med vem man vill – när man vill och lite hur som helst. Hoven Droven, som vi säger.

FLEXIT bygger på öppna gränser, ett fast handslag och så lite kvitton som möjligt.

FLEXIT bygger på ömesidigt win-win –  men naturligtvis ska vi alltid tjäna en hacka i slutänden. 

***
Republikens planering för framtiden är som vanligt god och full av optimism:

Arbetet med att bygga om ångaren Thomée till lyxkryssare för amerikanska dollarturister fortskrider. Jag skickar en särskild tanke till Östersunds kommun som betalar på löpande räkning.
Planen att bygga om Busstorget till Presidentbostad börjar ta form. Mitt palats ska vara större än Erdogans. Minst 1200 rum, som jag sen, som en, lIten vink till honom och Putin, gör om till flyktingboende.
Republikens nya IT-projekt har satts i sjön. Tanken är att fånga och lugna ner nättroll med hjälp av mobilen. Projektets arbetsnamn är Pokemon Go…Knul!  

Republikens plan att sprida jämtländsk matkultur fungerar som planerat. Vi har etablerat fullskalig messmörstillverkning i hjärtat av Storsverige. För kom-ihåg: Man kan ta mesen ur Republiken - men man aldrig ta Republiken ur Mesen!

Det är som jag brukar säga, framtiden är inte svår, den är vår!

***
Låt oss prata allvar för en stund. Låt oss skänka en tanke åt själva människovärdet. 
För visst känns det som om ett människoliv aldrig varit mindre värt än nu.
Terrorattacker, krig  och flyktingkatastrofer avlöser varandra.

Det kan inte få fortsätta. Vi måste börja respektera alla människors lika rätt och värde. 
Enligt Naturvårdsverket har vi 303 fridlysta växt- och djurarter. Däribland 11 mossor och 8 svampar. 

Här och nu fridlyser jag art 304 – människan! 

***
För ett par månader sedan blev jag tillfrågad om att uppträda vid en stödgala för kvinnojourer som ska hållas här i Östersund i höst. 
Jag tackade givetvis ja. Samtidigt är det nåt fel att kvinnojourer ska behöva finnas. Det är inget annat än en skam för samhället att misshandlade kvinnor och deras barn ska behöva gömmas undan på hemliga adresser, medan männen går fria.
Det jag pratar om är inte en kvinnofråga. Det är vi män – som pappor, polare och partners – som måste ta vårt ansvar.  Det börjar med dig och dig och dig och med mig själv.
Till alla som förtrycker, förföljer, ofredar och slår kvinnor har jag bara en sak att säga; Ni har totalt missuppfattat vad det betyder att vara en riktig man. Ni är fega uslingar som förtjänar allas förakt!

***

Ibland får jag frågan vad som händer med Republiken om det bildas storregioner i Sverige. Det är kanske sista året du håller ditt tal, säger man.

Det ska jag svara på genom att berätta en saga för er:

Den utspelar sig för nästan tusen år sedan. Republiken styrdes då av ett Mot där man träffades och diskuterade hur saker och ting skulle skötas. 

Eftersom Republiken var ett rikt land, så kastades lystna blickar hit. Och inte bara från andra länder. En gång kom självaste djävulen på besök och förslog att han skulle bli kung av Republiken! 

Efter att han lagt fram sitt förslag, som han menade skulle vara gynnsamt för alla parter blev det alldeles tyst. Sen började alla skratta. De skrattade och skrattade och skrattade tills djävulen försvann i vrede.

Men de skrattade egentligen inte åt djävulen utan åt den fullständigt galna tanken att någon utifrån skulle kunna bestämma över Republiken!

Så var det då och så kommer det alltid att vara!

***

Nya tider innebär ny utmaningar. Därför har det nu blivit dags för en regeringsombildning. 

De gamla ministrarna har tjänat Republiken väl och får nu generöst 
tilltagna fallskärmar i form av rabattkuponger på Befrielserörelsens kolbullar. De ingår också i reserven och ska ständigt vara beredda på inhopp för Republikens bästa.

Men nu rör vi om i grytan:

# Till utrikesminister och övervakare av det universella människovärdet utses Emma Arnesson. Dessutom blir hon timvikarie på alla övriga ministerposter eftersom hon verkar fixa det mesta. 

# Till kulturminister och chef för de stora konsterna litteratur, dans, teater och kortpassningsspel utser jag Mr Graham Potter. Och för att få ordning på landstingets ekonomi hyr jag för övrigt in hans lillebror, trollkarlen Harry.

Men för att Republiken ska leva och frodas nöjer vi oss inte med en kulturminister:

# Till matkulturminister utses därför Fia Gulliksson. Hon utnämns samtidigt till Republikens matmomma och högste beskyddare av kamsen, perstampan och sluringen. 

# Britt Bohlin blir minister med ansvar för nordisk kultur. Särskilt nynorsk och gammeldansk.

# Till populärkulturminister utses Christer B Jarlås. Han utnämns också till Republikens popgeni!

# Till Första Jamtlandstaus och Riddare av Ragunda utser jag Melissa Horn!

# Till jämtställdhetsminister utses Elin Olofsson. Hennes första reform blir att utveckla vår Jamtelag med en Jänteparagraf: ”Vi ska ge tafsarna på tafsen och göra ofredarna fredslösa”.

# Jag har bestämt mig för att ha en liten och nätt regering. Därför behövs en minister som är van att agera i många roller. Som justitieminister, bostadsminister, jordbruksminister, utbildningsminister och annat smått och gott samt Republikens förste älskare utses Roffe Lassgård! 

# Till energiministrar och republikens dynamiska duo utser jag Anna Haag och Emil Jönsson! Garanterat fossilfria!

# Slutligen; till ny försvarsminister har jag värvat Lars Lagerbäck. Hans första åtgärd blir att byta Östersunds 0-6-3 till 4-4-2. Jag utnämner honom också till Nationell Hedersknyffel.

Regeringen består därmed av en majoritet kvinnor. Leve den kvinnliga övervikten!

Alla ministrar utses till vicepresidenter. Varför ska jag nöja sig med en? Då har jag ju inga att välja på!

***

Men jag då, är det inte dags för mig att börja tänka på refrängen? Lockas jag inte av tanken på lugna och lata dagar med paraplydrinkar vid Ljusnans strand? 

Om någon undrar hur länge undertecknad orkar hålla på, så säger jag som ett årsbarn med mig, Motörheads bortgångne ledare Lemmy Kilmister: 
”Jag är inte för gammal. Och innan jag anser att jag är för gammal är jag för fan inte för gammal”

Eller hur?

***

Kära vänner, det här är sådan magisk kväll som man aldrig vill ska ta slut.
Ni är fantastiska!

Med ett så tryggt och klokt folk har jag inget att frukta. Men det finns  otroligt nog  ledare som är så rädda för intelligentian, att det rensar ut den. Deras största skräck är en liten flicka på väg till skolan.
Jag skräms mer av dumheten!

När andra världsledare skryter om hur stora hangarfartyg och guldreserver de har, berättar jag om samerna som vandrar in i solnedgången med sina renhjordar, om den feta öringen som simmar i Indalsälven och så berättar jag om er – ni fantastiska varelser som älskar livet och varandra i denna vackra natt!

Fortsätt leva livet, här och nu och tillsammans.
Eller som Lord Byron skrev:”Den som älskar, den Yrar”!
 
Åh, vilken underbar natt!
Håll om vandra! Gunga Med! Sjung med!

Leve Republiken!
Leve Kärleken!

lördag 30 juli 2016

Stenskär

I går bjöd vi över oss själva till Stenskär.
Anna och Erik tordes inte säga nej.
Vi tog med kött och vin och sedan grillade vi och hade trevligt hela kvällen och halva natten.
Eva och lilla Charlie var och så där och Johanna får jag inte glömma.
Vi spelade Crocket, Yatzy och Plump.
Jag hade inte turen på min sida.
I dag fick vi en härlig frukost på deras nya altan och Charlie och Erik döpte trädgårdens sniglar.
Tack för en trevlig kväll, natt och morgon!

fredag 29 juli 2016

För 29 år sedan...

...blev jag och Jonny ett par ikväll,
Vi träffades på Garden i gårkväll och min kompis Cina bjöd hem Jonny och några lumparkompisar hem till mig ikväll.
Jag och Cina var på stan på dagen och kön till Systembolaget vid Stortorget var flera timmar lång.
Klockan tre skulle han ringa.
Kvart över tre kom vi hem. Jag stod med nycklarna i handen när jag hörde telefonen ringa inne i lägenheten. Jag skyndade mig in och hann precis svara innan Jonny lade på.
Några timmar senare kom han och fem kompisar hem till mig. Det var Jonny, Lagge, Darth, Slidan och Wistrand.
Cinas kompis lade in en stöt på Jonny och han såg förskräckt ut.
När vi senare på kvällen skulle gå in på stan för att Yra frågade Jonny mig om vi kunde hålla handen och låtsas vara ett par. Javisst sa jag och släppte inte taget på hela kvällen.
Vi går fortfarande hand i hand genom livet.
Bilderna är från den kvällen. Jag har nog visat dem förr, tror jag.


torsdag 28 juli 2016

Känner mig så illa behandlad!

Egentligen borde jag skriva detta som en insändare i tidningen istället för här på bloggen. Jag borde ta kontakt med någon undersökande journalist som slog upp detta i någon dagstidning.
Men jag nöjer mig med att skriva ur mig min frustration här i stället.
Jag vet inte riktigt hur jag skall få en lång historia kort, men jag gör ett försök.
Det började för snart tio år sedan. Juldagen 2006.
Jag kliver ur en taxi i Östersund, halkar på den glashala asfalten, böjer benet bakåt/åt sidan och sätter mig sedan på benet.
Aj!
Ringer akuten men de föreslår att jag inte kommer ner eftersom väntetiden är ett halvt dygn.
Jag haltar runt hela julhelgen, åker hem till Uppsala och börjar jobba.
Efter fyra månader uppsöker jag läkare för första gången. Det är minisken, säger de. Du skall få tid till en titthålsoperation.
Jag väntar på kallelsen och arbetar vidare. Nästan ett år efter min olycka, november 2007, får jag min operation.
Sorry, det är korsbandet, inget att göra något åt, åk hem med dig.
Jaha, tänker jag och arbetar vidare.
Efter ytterligare ca sex år, SEX ÅR! känner jag att detta inte går längre. Jag måste få hjälp. Jag kan nästan inte stödja på benet och jag har värk hela tiden, varje dag, varje minut, varje steg. 
Söker läkare igen och blir remitterad till en dietist. Ja, det kan väl vara bra tänker jag men gör små protester och försöker säga att mitt knä är skadat. Inte blir väl mitt knä fixat för att jag går ner i vikt!? Hallå!
Efter ytterligare två år orkar jag inte mer.
Jag måste få hjälp, detta borde ju kunna opereras?
Min läkare remitterar mig till ortopeden.
Inget händer, inget händer, inget händer.
Efter tre månader ringer jag Vårdgarantienheten. Ja visst! Vi kan hjälpa dig, säger de.
Säg upp din köplats här i Uppsala så får du snabbt en tid på Ortopedhuset i Globen.
Sagt och gjort! Efter bara tre veckor blir jag kallad. Jonny skjutsar mig till Globen, nu jäklar skall jag äntligen få hjälp.
En ortoped kommer in i rummet, synar mig uppifrån och ner, säger att jag är för ung för en knäprotes. Gå ner i vikt, säger han. Du skall göra en Gastric Bypass, säger han. Man kan få dispens fastän man inte har så högt BMI som det egentligen krävs. 
Jag försöker protestera, försöker förklara att jag har ett skadat  knä, frågar hur viktminskning kan göra så att mitt knä blir helt igen. Han ser ju på mina röntgenbilder hur skadat mitt knä är! Att jag inte längre har något brosk kvar, att jag går varje steg ben mot ben...
Han frågar om jag fått kortisonspruta förut? Jag svarar nej och han tar fram sprutan från helvetet och trycker in den innanför min knäskål. Jonny nästan svimmar.
Sedan får vi åka hem. Avskriven ur kön och utan operation med en remiss till överviktsenheten på Akademiska.
Jag tänker INTE göra en Gastric Bypass så jag går ner i vikt av eget bevåg.
Tjugosju kilo närmare bestämt.
Ytterligare två år går och nu är vi framme vid sommaren 2015, förra sommaren.
Jag går på semester i början på juli,
Jag har ont i mitt knä, kortisonsprutan som jag fick i mitten på juni, innan vi åkte till Dublin, hjälper inte den här gången.
Jag haltar när jag går nu. Kan inte promenera här i Hållen, kan inte gå längre än några hundra meter åt gången. Kan inte vandra i skogen, kan inte gå någonstans. Har värk hela tiden. 
De senaste två åren har jag överlevt på korticonsprutot och Diklofenak. Min mage är helt körd.
Efter fyra veckors semester har jag fortfarande lika ont som innan semester.
Då bestämmer jag mig!!
Jag måste få en operation!
Den här gången ger jag mig inte, vad läkarna än säger. Jag sjukskriver mig själv först och sedan ringer jag och bokar en läkartid på Nyby Vårdcentral. Efter en vecka får jag träffa en läkare. Han sitter bakåtlutad i sin stol med armarna i kors över bröstet. 
Varför har du kommit hit? frågar han mig.
Jag behöver hjälp med mitt knä, svarar jag.
Han ler lite och frågar varför jag inte bara byter jobb istället, sätter mig i skolbänken och skolar om mig om jag nu har så ont att jag inte kan jobba på förskola längre.
Jag måste ha sett ut som ett frågetecken ?
Han tyckte också att jag skulle köpa ett knäskydd på Ohlmed. Han kände massor med människor som hade ont i knät men som kunde gå hela golfrundor med ett sådant knäskydd. Jag försöker förklara att jag skall kunna arbeta heltid på förskola, inte gå arton hål på en golfbana.
Jag går därifrån med ett telefonnummer till Ohlmed(en slags hjälpmedelsaffär där man jan få utprovat specialskor mm).
När jag kommer hem blir jag förbannad och ringer och får en ny läkartid hos en annan läkare dom jag träffat förr och som jag vet är bra.
Han skickar genast en remiss till röntgen och sedan till ortopedmottagningen.
Jag fick vänta i 90 dagar innan jag fick tid där och sedan fick jag vänta ytterligare 193 dagar innan jag fick min operation.
Nu hörde Försäkringskassan av sig för att
 berätta att mina sjukdagar tar slut den 18 augusti. Jag har ansökt om förlängd sjukskrivning på normalnivå, men det kommer jag inte att få, sa en handläggare igår.
Men det är ju inte mitt fel att jag fått vänta så länge på operation, sa jag, men det spelar tydligen ingen som helst roll.
Jag tycker att jag blivit så illa behandlad  av både läkare och försäkringskassan.
Har jag tur nu så får jag fortsatt ersättning på fortsättningsnivå. Alltså ännu lägre ersättning än vad jag redan har.


PS Jag vill säga att vården jag fått på Ackis före, under och efter min operation var helt fantastisk. Duktiga och proffesionella läkare, helt underbar personal på avdelningen där jag låg och nu har jag träffat en jätteduktig sjukgymnast på Nyby VC.

onsdag 27 juli 2016

Två steg fram och ett tillbaks

I går var en sån bra dag.
Mitt knä var nästan utan värk, jag visade på Instagram hur jag kunde gå utan krycka.
Jag var så lycklig.
Somnade utan problem redan före kl 23.
Vaknade ett par timmar senare av att mitt knä dunkade och värkte.
Hade visst legat lite fel, lite snett med benet och låtit knät vara lite, lite vridet.
Kunde inte somna om. Det enda som fanns att koncentrera sig på i nattmörkret var mitt förbaskade knä.
Det slutade med att jag efter ca en timme fick ta en morfintablett för att kunna somna om.
I dag är jag stel och har ont.
Haltar värre än i går och det känns för jäkligt.
I dag får jag försöka stretcha mig ur detta elände.
Jobba med benet utan att överanstränga mig.
Det är ju detta som är så svårt. Jobba och träna, inte vila men utan att överanstränga knät. Man vet ju inte förrän efteråt om man har jobbat för mycket liksom.
Nu är det kaffe på balkongen som gäller först och främst.
Träna får jag göra om en stund.
Skitknä!!

tisdag 26 juli 2016

Grattis Eivor

I dag fyller fina Eivor 70 år!
Jag har vetat det hela våren och halva sommaren men tror du att jag kommit ihåg att skicka blommor?
Nä, just det!
Hon kommer alltid ihåg mig och min familj.
Jag är en klantskalle.
Jag skall ringa henne i dag och gratta.
Eivor var gift med min far i två år från 1990-1992, innan han gick bort i cancer.
Vi har hållit kontakten under alla år och hon är den ende "mormor" som mina killar känner till.
Trots att hon har egna barnbarn har hon även engagerat sig i mina pojkar under deras uppväxt. Skickat paket och pengar, kommit på födelsedagar och studenter. 
Inte undra på att jag får ångest i dag när jag vaknar och inser att jag inte ens har skickat en liten blomma på hennes stora dag.
Jag hoppas att du läser detta Eivor och förstår hur mycket du betyder för mig och min familj, med eller utan blomma idag.
Kramar till dig från mig!

måndag 25 juli 2016

Det kanske är djävligt fräckt...

... Å kanske irriterar det någon.
Jag har funderar ett par veckor men nu tänkte jag: 
Äh! Skit samma!
Ni som känner mig vet ju vem jag är.
Det korrekta när man fyller år är väl att inte önska sig någonting, att säga: kom på min fest DET är den bästa presenten.
Givetvis är det så men jag kan inte sticka under stolen med att jag gillar paket också.
Så skjut mig då!
Jag har i flera veckor fått frågan vad jag önskar mig och jag har blinkat lite med ögonen och sagt, äsch! Inte ska du köpa något inte.
Skit i det nu.
Här kommer min önskelista 😛

Le creusette kaffemuggar
Wii U spel 
Vinglas fr Indiska
Ett svart O.P.I nagellack
Hunter stövlar svarta
Le redoutte frukostservis fr Cervera
Gott rött vin
Väskor i alla dess former och färger
Bluetooth högtalare
Snippasmycket 
Den blåa
Givetvis skall du inte köpa något alls om du inte vill det, eller något helt annat om du vill det.


söndag 24 juli 2016

Varmt!

Man ska ju inte klaga men...
Det hade varit gött att kunna gå, att kunna ta sig till havet, att kunna bada i dag när det är varmare än varmt ute.
Ligger i solstolen och flämtar, längtar efter nästa vindpust.
Kicki och Lars skall snart åka vidare. Jonny skall snickra.
Jag får se hur länge jag orkar ligga här i värmen?
Faan också, min långa nagel har gått av.
I dag är det 213 dagar kvar till julafton.

Tack Lars och Kristine för att ni tog er tid att komma hit. Det var så jäkla roligt att träffa er igen. Nu lovar vi att komma till er nästa gång vi kommer upp till Östersund.

lördag 23 juli 2016

Ljusblåa dagar....

I går kom Kicki och Lars hit till oss i Hållen.
Vi bjuder på husrum och de står för maten. Det var likadant när syster och svåger var här förra helgen.
(Man kanske skall byta knä lite då och då 😊)
I går bjöd de på sushi när de kom från Gävle.
I dag skall vi grilla oxfilé. Vilken lyxliv man lever va!?
I går var det soligt och skönt men idag har vi haft en fantastiskt underbar dag, först i trädgården och sedan nere vi havet i Fågelsundet.
Det är första gången i år som jag tar mig ner dit.
Det var underbart! 
UNDERBART!
Å än är inte helgen över.
Jippi!

fredag 22 juli 2016

Feminist? Javisst!

Ja, det är klart jag är feminist,
För mig är det självklart att man är det.
För mig är det självklart att alla som har något bakom pannbenet är det.
Men det innebär ju inte att jag hatar män, att jag är lesbisk eller att flickor inte får leka med dockor.
För mig betyder feminism att man respekterar varandras kön, lika lön för lika arbete, inget kön är underlägset/ överlägset det andra.
Att vara feminist inom parrelationen är att båda är nöjda över arbetsfördelningen i hemmet. 
Om båda arbetar så delar man på städ, disk och matlagning,
Jag och min man har haft ganska traditionella könsroller i våra trettio år tillsammans.
Jag har lagat den mesta av maten och han har skött om bilen T ex.
Men vi är feminister alla fall. Som sagt, om båda är nöjda med arbetsfördelningen så är väl allt bra.
Om jag hatar att laga mat men måste göra det för att jag är kvinnan, DÅ är det dags att ändra på arbetsfördelningen.
Män skall få vara män och kvinnor måste få vara kvinnor. Det är inga konstigheter med det.
När man pratar om genus i skola och förskola är det inte meningen att ta ifrån barnen deras kön, då tycker jag att man är ute och cyklar. Grundtänket måste utgå från att se barnen först och främst, inte vilket kön de har.
Hen är ett utmärkt ord, tycker jag. Det finns många människor, barn och vuxna som äntligen blir en individ i vårt samhälle tack vare det lilla ordet hen.
När man talar om människor och könet är oviktigt är det jättebra att använda hen.
Jag vet inte alls var jag fick luft ifrån i dag, men jag tror att det var en artikel som jag läste för ett tag sedan och där någon hade skrivit en hatkpmmentar till alla manshatande feminister.....*suck*.
Jag vet att jag fräste ifrån till min man en gång för hundra år sedan. Han sa till  en kompis i telefonen att "han kan inte hänga med ut på fredag för jag är barnvakt".
-Man är inte barnvakt åt sina egna barn, fräste jag.
Sedan dess har jag liksom varit "rödstrumpan" i vårt kompisgäng.
Självklart, tycker jag.
Vad tycker du?

Blir du provocerad av den här bilden?




torsdag 21 juli 2016

Mammas pojkar 😜

I helgen var Ludwig här hos oss i Hållen. Han hjälpte Jonny att snickra i uthuset och vi fick rå om honom lite innan han åkte tillbaks till stan i söndags.
Knut stannade kvar hos oss när alla andra åkte hem.
Han stannade till i tisdags då David kom hit och hämtade honom.
Samma eftermiddag kom Calle hit med sin Agnes.
Det var första gången vi fick träffa henne och vi har haft två härligt soliga dygn tillsammans. 
I går cyklade de ner till havet och hjälpte mig att plantera rabarber. Sedan rökte vi fisk och räkor och spelade " Kamrat".
Jag är så glad över att killarna vill komma hit och vara med sina gamla föräldrar.
Vi har så roligt tillsammans, tycker jag.
I dag åker Calle och Agnes hem.
Nu träffas vi hela familjen, förrän min femtioårsfest i Augusti.
Men det är inte så länge kvar. Jag längtar redan.
I morgon kommer fler vänner hit och i dag skall jag åka till sjukgymnasten.
Livet rullar vidare.
Önskar dig en skön torsdag.

tisdag 19 juli 2016

Finfrämmande

I går kom min kära vän och kollega Eva-Lena hit.
Jag bjöd på sockerkaka och hon hjälpte mig att plantera blommor.
Tack för det<3
Efter en liten stund dök våra vänner Daniel och Britt-Marie (Brittis) upp.
De var på väg från Västerås och hem till Östersund.
Tur för oss så hade de tid att stanna en stund. Vi grillade och surrade i solen hela eftermiddagen.
Det märktes inte att det var över femton år sedan vi träffades sist.
Så är det väl med goda vänner och människor som inte är så knussliga.
Jag hade så trevligt att jag glömde mitt förfömda knä i några timmar och det var skönt. 

måndag 18 juli 2016

Mitt i sommaren

I dag är det den 18 juli.
Halva sommaren har gått. Jag hoppas att den andra halvan blir bättre än den första.
Jag är fortfarande väldigt svullen i mitt ben och jag börjar bli väldigt trött på det nu.
Jag äter inte det snabbverkande morfinet längre för jag började må illa och få huvudvärk av det och då var det nog dags att sluta.
Jag har inte så himla ont i benet längre men det är, som sagt, svullnaden som är jobbig nu.
Jag skall träffa sjukgymnasten igen på torsdag så då får jag höra vad han har att säga om den saken.
I går kom Jonny på att jag kunde lägga en kall handduk på benet när jag skulle lägga mig, så i natt har jag sovit som en liten bäbis.
Halva sommaren har gått och nu hoppas jag att den andra halvan kan leverera.
I dag kommer det gäster hit. Min fina kollega och vän samt ett par från Östersund som vi inte träffat på minst 15 år.
Knut är här och i morgon kommer Calle med sin nya flickvän.
Lars, Ludwig och Knut hjälpte Jonny med loftet i helgen så nu ligger han långt före tidsschemat.
Det är klart att allt gick snabbare när han fick hjälp att bära plank av tre starka, unga och friska killar.
Nu längtar jag till att allt blir klart så att jag kan inreda vårt partyloft.
Det blir surströmmingsfest där i slutet av augusti, hoppas vi.

På fredag kommer det hit ytterligare ett par från Östersund som det var många år sedan vi träffade.
Så roligt!
Jag har min femtioårsfest att se fram emot.
Ja, andra halvan av sommaren måste bara bli bättre än den första.




söndag 17 juli 2016

Pokémon Go

Klart att jag måste testa detta omskrivna spel.
Hur kan man annars vara med i diskussionerna?
Sanningen är att det är riktigt roligt. Inte för att jag kan springa runt och leta en massa Pokémons just nu.
Mitt knä gör ju att jag inte kan gå runt. Men det kommer.
Det blir kanske en morot att ge sig ut på promenader lite senare i sommar.
Så om ni ser en förvirrad femtioåring i Salabacke med telefonen i högsta hugg, är det antagligen bara jag på Pokémonjakt.



lördag 16 juli 2016

Familjehelg i Hållen.

I går kom Anita och Per hit till vår stuga i Hållen.
De bjöd på god grillmiddag och senare på kvällen stekte Knut kolbullar medan vi andra slogs med myggen.

I dag vaknade vi till strålande sol.
Solen gick i moln och vi löste Melodikrysset.
Lars kom.
Nu sitter jag och syrran i blåsten och väntar på solen igen.
Det är ganska varmt men inte så varmt som jag önskar att det skulle vara.
Jonny river vägg i uthuset och grabbarna skall gå på Pokémonjakt till havet.

fredag 15 juli 2016

Ey gäri

Min nya bästaste låt, heter så,
Jag hörde den på sommarkrysset och blev förälskad.
Förälskad i texten, eftersom det är en raplåt.
Då är det ju oftast texten som betyder mest i låten.
Det är Linda Pira och Molly Zandén som gör låten.

Har du inte hört den så gör det genom att klicka på länken den här länken.

Här kommer texten.

Ey Gäri

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Jag ser hur han kollar
Ey backu shuno kollar
Han ropade kan du komma, spänner sig som anabola
Säger framtiden är våran, jag är inte imponerad
Jag måste ha mera, mer än bara de
Man behöver fan en allierad, någon jag kan dela 50-50 lika
Inge mindre, inge mera
Båda krigar lika mycket, två player vi spelar
Inge illa menat men jag är ingen hemmafru
Jag är den som går och knegar, ny kvinna, ny era

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Ohh
Så sluta stamma, du talar med en kvinna som mig
Lär dig behandla, behandla en kvinna som mig
Du och jag blir aldrig av
Va fan kan du göra för mig
Prova någon annan, någon annan än mig

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Om det låter ching ching
Är det paran i min ficka
Dom är mina ingen annans, jag har krigat
Startade från nada
Jag kan fan inte minnas att du sträckte ut din hand
Men nu du är här när jag ska fira
Ey lugn, ey lugn
Det är Linda Pira papi om de frågar vem är kung
Jag betalar hyra, skickar shunos till sitt rum
Hatare får lida, lägger de i deras mun

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig

Jag vet inte vem du tror du är
Jag vet inte vem du tror jag är

Titta på dig, titta på mig
Jag tror du kan bättre än sådär

Jag vet inte vem du tror du är
Verkar inte veta vem jag är

Titta på dig, titta på mig

Han ropa ey gäri
Ey gäri
Jag sa du talar med kvinna nu
Så ta och kamma dig och uppför dig
Han ropa ey gäri
Ey du kom min gäri
Jag sa du talar med en kvinna nu, jag vettefan vad du har fått för dig