Årets nyårslöften

Jag brukar varje år skriva ner några nyårslöften till mig själv.

Roliga saker jag vill göra och saker som gör mitt liv lite roligare.

I år lovar jag mig själv att inte boka upp halva sommaren redan i januari. Sommaren är för kort för att boka bort var och varannan helg. Det är inte så många dagar på en sommar upptäckte jag i somras.

Jag vill försöka komma igång med någon slags träning. Inte för att gå ner i vikt, utan för att bli starkare och smidigare i kroppen.  Men skräcken att gå in på en gym och säga:- Hej här e jag. Hjälp mig! Den är tuff att övervinna. 

Jag vill åka båt, alltså någon slags kryssning med familjen. Typ till Riga eller Tallin på vårkanten.

I år SKA jag/vi fixa uthuset i Hållen. Slänga skit och kanske t om sparka igång min loppis.

Jag vill umgås mycket med mitt barnbarn och göra roliga saker med honom.

Jag gillar inte känslan av att tiden springer ifrån mig. Jag måste ta tag i det och ta kommando över mitt liv. Nu låter det som att jag sitter och är passiv, riktigt så illa är det ju inte. Men jag skulle kunna göra mer för mig själv och för att jag skall må bra. Mer än vad jag gör i dag.

Hitta tiden för till mig själv borde inte vara så svårt när det bara är jag och gubben.

Jag vill hitta tillbaks till glädjen att laga mat igen. Det lovade jag mig själv förra året också, men det gick ju så där med det löftet. Men i år gör jag ett nytt försök.

Med dessa ”kloka” ord så önskar jag dig ett Gott Nytt År! 

Vi ses igen nästa år.

När börjar julen egentligen?

Jag kommer på mig själv att jag pyntar tidigare och tidigare för varje år.

I år var nog det tidigaste någonsin.

Jag hade full jul i stugan sista helgen i november och i stan julpyntade jag torsdag före första advent. Alltså bara några dagar senare än i Hållen.

Av olika anledningar blev det så.

Att jag pyntade i Hållen redan sista helgen i november berodde på att jag inte skulle komma tillbaks förrän till jul och jag ville inte börja släpa ner jullådor från vinden när hela familjen var här för att fira jul. Jag ville att de skulle kliva in i ett pyntat och julfint hus. 

Hemma i stan skulle vi få gäster första helgen i december och få ville jag få upp advent i allafall.

Men så blev jag lat och orkade inte släpa upp jullådorna för att bara sätta upp ett par adventsstakar och en stjärna.

Lika bra att smälla upp allt direkt, tänkte jag. Det är ju före jul som man njuter av det vackra pyntet.

Efter jul vill jag ju ta bort det ganska snabbt.

Men så var jag och lyssnade på gudstjänsten på julottan och då sa prästen att det är ju i dag julen börjar, alltså då på juldagen.

Julmusik som börjar spelas i affärer redan i september, IKEA(och alla andra affärer) som tar fram julpyntet tidigt på hösten gör ju att man har ledsnat på julen innan den en har börjat egentligen.

När jag var barn och när mina barn var små så pyntade man kvällen före julafton och det var så magiskt.

Nu blir det fint och mysigt hemma mycket tidigare, men magin är borta.

Undrar varför vi börjar så tidigt?

Jag brukar ha kvar julen över nyår och trettonhelgen men sedan åker allt tillbaks i sina lådor igen.

När barnen var små så berodde det på att Calle fyller år den 9/1 och brukade ha kalas runt trettondagsaftonen, å jag ville inte att han skulle känna att julen tog fokus från hans födelsedag. 

Därför tog jag bort julen innan hans födelsedag och hans kalas.

När julpyntar du?

Gran i Hållen

Gran i stan

Tänker på er…

Var till minneslunden och tände ljus för Ludwig.

Egentligen för alla som inte längre finns här med oss. Men det blir alltid i första hand Ludwig som finns i våra tankar när vi står där och tänder ljusen. 

I går tänkte jag lite extra på min mamma, då det var 35 sedan hon gick bort.

Juldagen 1987 kl 17.15 förklarade läkaren henne död.

Jag var 21 år och hade knappt blivit vuxen.

Den sorgen har funnits med mig hela mitt vuxna liv.

Fem år senare den 19 november 1992, förlorade jag min pappa och min bror gick bort den 28 november 2006. Jonnys mamma gick bort 2016, men ändå är det alltid för Ludwig som vi tänder ljusen i första hand. De andra är ”bara” vanlig sorg. Ludwigs bortgång är så mycket mer än det. Den sorgen och saknaden är så mycket större än alla de andra tillsammans. Det måste få vara så för oss. 

Jul i Hållen

Vi har firat jul tillsammans i många dagar nu.

Ända sedan i torsdags har vi stött och blött.

På Uppesittarkvällen skippade vi Bingolotto. Vi bastade och pysslade ihop varsitt litet pepparkakshus och drack glögg istället. Mycket mysigare än färgfemman.

I går gick tiden snabbt, trots att jag och Alfred steg upp  redan före kl 06.00 och började med julgröten.

Sedan var det mat och mat och mat hela dagen.

Först frukost med kakor, gröt och skinka.

Sedan sill och fisklunch.

Kalle på tv kl 15 samtidigt som vi delade ut klapparna.

Tomten kom i år också, efter han varit hos grannarna.

Sedan var det dags för julmiddagen.

Den som gick och lade sig hungrig i går fick skylla sig själv.

I dag åkte jag, Jonny och Knut på julotta i Hållnäs kyrka.

Vi har verkligen haft en stämningsfull jul. Vädret har hjälp till att göra denna jul vacker och idyllisk.

 

Nu börjar julen

I dag har jag häcken full.

I dag åker vi ut till Hållen och börjar julfirandet…

… men först har jag en gedigen att-göra-lista framför mig.

Jag skall: 

• Packa kläder för en vecka
• Packa mat, kakor & godis, som vi gjort.
• Handla julmaten
• Packa hundgrejer
• Hämta julklappar hos Knut
• Tanka och städa bilen
• Fixa den allra sista julklappen

Förhoppningsvis kommer vi iväg straxt efter lunch så att vi kommer fram till stugan innan det blir beckmörkt där ute.

Vi har ingen utebelysning, så vi ser knappt handen framför oss när mörkret lagt sig.

När vi kommer fram skall allt bäras in, samtidigt som vi skall försöka få varmt i huset.

Med elpriserna som är nu så stänger vi ner värmen när vi inte är där, såklart. Sist vi kom ut så var det bara 5° varmt inne. 

Det tar nästan ett dygn innan möbler, väggar och golv är varma.

I morgon kommer barn och barnbarn och jag skall få njuta av deras sällskap i flera dagar.

Jag är förunnad att få ha min familj så nära. 

Att de vill komma och vara tillsammans en hel jul, det är inte en självklar sak och jag känner bara glädje och tacksamhet över detta faktum.

Nu en kopp kaffe till innan jag tar tag i den här dagen. Hur hann jag med allt när barnen bodde hemma och jag arbetade hundra procent?!?

Helg i Östersund

I fredags åkte jag och Eva-Lena upp till Östersund för att bo på hotell och gå på julmarknad.

Hon hade aldrig varit i Jämtland så det kändes roligt att visa henne ”min” fina stad.

På fredagen/kväll träffade vi syrran och åt middag på Dalwinnies.

God mat, jättegod mat.

På lördagen tog jag med min kompis på en biltur runt stan och Frösön innan vi gästade Jamtlis julmarknad.

Efter marknaden åt vi sen lunch på Wedemarks konditori.

Sedan tog vi en tur runt i city.

Hittade ett roligt kort på Gaupa.

På kvällen hade vi bord på hotellets restaurang. God mat, men inte lika gott som kvällen innan.

Jag försökte ta kort på de vackra och snötyngda träden, men som vanligt är det svårt att fånga på bild.

Förlåt alla som jag inte hörde av mig till, men helgen räckte inte till.

Kram!

Julmarknad

I dag var jag och Eva-Lena på julmarknad i Östersund. 

Jamtli levererade som vanligt.

Kom hem med tunnbröd, rullrån, rökt älgkött och en ny mössa med unicorns på. 

Man blir aldrig för gammal för enhörningar.

Eva-Lena smakade kolbulle för första gången.

Den fick godkänt.

Dödstrött

I dag har jag jobbat hela dagen.

Avdelningen med förskolans yngsta kompisar behövde min hjälp i dag.

Så roligt, men nu är jag helt slut.

Hur orkade jag jobba heltid för bara några år sedan?

Arbeta heltid på förskola är så sjukt tungt.

Ont i armar, ont i benen, för att inte tala om hur ont jag får i mina krokiga artrosfingrar.

Klä på, klä av, byta blöjor, på med vantar, på med strumpor, torka bord, ner på golvet, upp från golvet.

Det märks att jag inte är trettio längre, inte ens femtio längre.

Att arbeta på förskola borde alla prova på någon gång, då skulle jobbet få en helt annan status.

Om politiker förstod vilken jävla insats det krävs varje dag för att göra ett bra jobb på landets förskolor så skulle alla förskollärare och barnskötare tjäna minst dubbelt så mycket än vad de gör i dag.

Jag sade upp mig i juni 2022 och då tjänade jag inte ens 30 000 före skatt. Jag har nästan 40 år i yrket och tjänar 29650kr per månad och då är jag en av de barnskötare som tjänade mest!!! 

Det är ett hån mot mig och min kunskap. Förskollärare tjänar lite mer, men inte jättemycket mer. Då har de 3 1/2 år högskolestudier i ryggen,

Hurra för all personal på våra förskolor. 

Vi är fantastiska!

Mitt (s)kafferi…

Så här blev det. 

Efter långt sökande efter ett högt skåp som endast fick vara 70 cm brett.

Vi hittade det på IKEA, Hauga heter serien som jag aldrig hört talas om förut.

Nu står det på plats och det sväljer allt som har med kaffe, te och lite annan dryck att göra. 

Det blev bra tycker jag och vi fick mer plats på vår köksbänk, när vi kunde flytta bort kaffemaskinen och sodastreamern plus lite burkar.

Ett skåp kunde vi också tömma när vi flyttade alla te och kaffekoppar till vårt nya ”kafferi”.

Jag gillar verkligen den lilla hyllan i hyllan, som vi också hittade på IKEA.

Den svalde de lite mindre kopparna.

Sjuk

För första gången sedan jag ” slutade” jobba, alltså på 1 1/2 år så har jag nu blivit redigt förkyld.

Jag vaknade i lördags, i Hållen, och hade ont i halsen.

Sov bort det mesta av den dagen och i söndags skulle vi bege oss hem till stan.

Jag lyckades duscha och få på mig lite anständiga kläder (ville inte glida in i stan med pyjamasen på).

I går mådde jag lite bättre men ringde till jobbet och sa att jag nog inte kunde jobba i dag, tisdag som jag hade lovat förra veckan.

I gårkväll mådde jag helt ok och drabbades av dåligt samvete att jag sagt nej till dagens arbete.

I natt dök jag igen så i dag är jag väldigt glad att jag inte skall till jobbet.

Det är så typiskt mig när jag blir sjuk. Jag går uppochner hela tiden. Ena sekunden mår jag ok för att i andra sekunden dyka. Eftersom jag sällan får feber så är jag ju nästan aldrig helt sänkt i frossa och värk i kroppen, men är för den skull verkligen inte frisk.

Det är därför som jag blir så trött på de föräldrar på jobbet som skickar sina barn till förskolan för att de inte har feber. Du kan ju känna dig dunderförkyld utan att ha feber. Det gör jag.

I dag blir det alltså ännu en dag i sängen med en ny bok och varmt te.

Krya på mig.

Pappa Bosse❤️

I dag för 31 år sedan gick min far bort, endast 57 år gammal. Lika gammal som jag är just nu.

Det är en konstig tanke. Det blir så konkret hur ung han faktiskt var när han lämnade oss alla.

Han har varit saknad under alla dessa år. Otaliga är de uttryck som han lämnade efter sig. 

Jag och Anita citerar honom ofta, och det dyker hela tiden upp nya citat som han sa, fortfarande efter över 30 år.

Han var en rolig gubbe min far. Pappacitatens mästare. Han klappade sig på magen och sa: Det blir valpar i mars. 

Eller när jag som tonåring klagade på att han hade fula glasögon och sa: Fan vad du ser ut i de där glasögonen och han svarade genast : Ja, men jag ser ut.

Eller om man klagade på honom så svarade han: Får jag ha julgran? Får jag leva till på lördag?

Haha….han var en rolig man, med många bottnar. Intelligent och snabbtänkt.

1992 gick han bort alldeles för ung, precis som sin fru och sin son. 

På tok för unga, men minnena har vi kvar som tur är.