Lillan

När jag var barn så kallade alla mig för "Lillan".
Jag trodde att det var mitt riktiga namn.
Pappa sa jämt att de hade döpt mig efter mormor, men jag förstod aldrig det eftersom hon hette Anna och inte Lillan.
Jag vet nu att hon hette Anna Margaretha precis som jag, men att Anna blev hennes tilltalsnamn.
Han sa också att jag var döpt efter den där snygga svenska skådespelerskan som var med i Amerikanska filmer, Ann Margret :)

Lillan var alltså mitt tilltalsnamn ända till jag började mellanstadiet, tror jag.
Jag var liten å späd.
Minsta barnet i familjen, ja i nästan hela släkten så det var ju inte så konstigt att jag hette Lillan.

Min mamma brukade läsa en dikt för mig och jag var helt säker på att hon hade hittat på den till mig, att den handlade om mig.

Lillans aviga dag  Britt G. Hallqvist

Alla Lillans kläder är aviga i dag! Båda Lillans strumpor har snurrat runt, ack ja! Båda Lillans ögon vill droppa skvätt på skvätt och en så droppig näsa som Lillans ingen sett. Alla Lillans dockor är stygga mot sin mor, och se på dumma Nalle så hans knappnålsögon glor! Alla Lillans kakor dom har dom ätit opp och nu har Lillan bara tre russin i en kopp. Hela Lillans huvud är fullt av små, små mygg. I Lillans mage gör det ont och ont i Lillans rygg. Så lägger mamma Lillan, då gråter hon en skvätt men mamma klappar Lillans kind så sakta och så lätt. Nu sitter hon vid sängen och sjunger om en katt som sprang och sprang men inte fick den lilla svansen fatt.  När mamma läste den fjärde versen om att någon ätit upp Lillans kakor och att hon bara har tre russin i en kopp, då tittade jag argt på mamma och sa: - De e Lasse!! Jag var säker på att det var Lasse som ätit upp alla mina kakor :) När jag var ledsen så kröp jag upp i mammas knä och hon läste den där dikten för mig, Ibland så grät jag en skvätt eftersom det var så synd om mig och eftersom alla var så dumma. Allra helst Lasse :) I bland skällde jag på honom när han kom hem från skolan, och sa att han skulle låta bli mina kakor och russin. Han bara skakade på huvudet och fattade ingenting. Men jag och mamma visste att det var han som var kaktjyven. Bilden har jag lånat av Millis Sarri. sarri.se