Mammas väska

Hittade en låda med väskor som åker till Myrorna i morgon förutom ett par st.

Bla en väska som tillhörde min mor.

Hon fick den i julklapp av pappa någon gång i början på 80-talet.

Det är en gubbe i Jämtland som gjorde den åt henne på beställning av pappa. Någon som vet vem?

Tyvärr är det ett lite för kort axelband på väskan för att jag skall vilja ha den på mig. Den går inte att hänga i kors över axeln så som jag vill.

Den kanske inte är så himla inne eller glamorös men den betyder mycket för mig.

Längst upp på väskan är den märkt med A M som står för Astrid Munther.

Inuti väskan hittade jag en handskriven lapp som jag direkt ser är mammas handstil.

En julklappslista från 1985 eller 1986, tror jag. 

Kul sak att hitta när man börjar gräva djupare i alla packlådorna.

Jag saknar henne massor, det känner jag alldeles särskilt sådana här gånger.

Min mamma <3

Jag kanske kan lämna in väskan och försöka göra något åt axelbandet. Skulle vilja använda hennes väska någon gång.

Lädret är lite hårt, men det kanske också går att göra något åt.

Livet leker

Ironi!!

Först har jag ont överallt.

Ringde in mig sjuk i går eftersom jag knappt kan klä mig själv, än mindre barnen på jobbet.

Har läkartid i eftermiddag för att kolla upp varför mina händer och armar inte funkar som de ska.

Vaknade kl 6 i morse av att jag måste springs till toan.

Magsjuka!

Jippi!

Det räcker liksom inte med bara värken, jag skall få den här skiten också(bokstavligen).

Livet är inte sjysst mot mig just nu känns det som.

Jag är blek som ett lakan och ser ut som skit.

Precis som jag mår.

Det här året startade inte som jag hade tänkt mig precis.

Så! Nu har jag klagat färdigt.

Ha de! Som grannarna säger.

Vår i en burk

I dag skall jag inte skriva om min värk.

Jag skall inte koncentrera mig på att mina båda armar inte vill lyda mig, att jag har så ont att jag knappt kan klä på mig.

Jag måste uppbringa all min styrka för att kunna sätta upp håret i en tofs.

Jag skall inte heller berätta att mitt knä ser ut som en fotboll och att när jag klev ur sängen i morse var det lättare att beskriva var på kroppen jag INTE hade ont.

Min vänstra arm är endast värkfri om jag håller upp den mot mágen, ungefär som om jag har den i en mitella och min högra knoge är svullen och värker ända upp till armbågen.

Jag tänker heller inte skriva om att jag sitter i soffan och bara gråter över tanken att jag kommer bli en sån där gammal tjock tant som sitter på sin rullator utanför affären och väntar på färdtjänst.

Nä, i dag tänker jag skriva om att jag har våren i en burk på vardagsrumsbordet.

Pärlhyacinter är ett säkert vårtecken.

Trevlig måndag!

Längtar till Hållen nu

I dag åker vi upp till stugan.
Vi skall hämta hem vår gamla bil. Mitsubishin skall få flytta hem till oss igen nu är vi skall lämna tillbaks Audin.
Jag tänkte komma upp tidigt så att vi kunde ta vara på lite vårsol.
Inte bara jobba å jobba hela helgen.
Själv har jag börjat få ont i halsen men om jag inte känner efter så går det nog över av sig själv, eller vad tror du?
Gubben sover ännu men jag skall nog sparka honom ur sängen snart.
Hållen väntar så nu tänker jag sätta fart.
God Morgon.

P.S Å rätt låt vann för en gångs skull. Mums flibabba Zemmelröv. Jo, jag tackar ja.
Nu "måste" jag ha en schlagerfest också. Det blir skoj.

Jobba jobba jobba å sedan mello

Vi röjer på här hemma.

Tar en kartong i taget.

I dag skall vi till återvinningen....igen.

Vi börjar hitta där med förbundna ögon nu.

Mer grejer som skall till grabbarnas förråd och lakan till Myrorna.

Handla till kvällens mellomys och sedan lite sol på balkongen.

Köpa möbler till balkongen också.

I dag kom en tjej och hämtade det gamla köksbordet och stolarna som stod där.

Grejer grejer och lite mer saker.

Det tar aldrig slut.

Jippi!

Tänk så glad man kan bli av ett litet besök på en våg.
Minus 0.9 kg var det trots all skräpmat den senaste tiden.
Vad betyder då det?
Jo, att jag lärt mig något om mig själv. Mina rutiner sitter nu. Jag äter bra frukost, mycket grönsaker, mindre kolhydrater, nästan noll socker och mindre portioner.
Så även om jag tar en hamburgare eller en kebabtallrik eller pizza då och då så gör inte det så mycket på min vikt eftersom mina andra vardagsrutiner sitter som en smäck.
- Åh, vilken tur! sa jag igår när vågen visade minus.
-Är det tur då? frågade Anna konsulenten.
Detta fick mig att gå hem och fundera. Nä, det kanske inte är bara tur. Jag kanske har lärt mig något och gör något bra mellan slarvmåltiderna också.
Nu känns det i alla fall roligt och peppande att fortsätta min resa.
Minus 6,8 kg till Shortssäsongen. Det borde inte vara omöjligt. Ner under 80 kilo vore ju awesome innan man skall börja springa runt i shorts och sommarklänningar.
Tralla la la la la.....
Jag e bra!
Om jag har gått ner minst ett kilo till nästa vecka så skall jag unna mig ett aktivitetsarmband som kostar 800 kr. Ett armband som mäter hur jag rör mig på dagarna och som känner hur jag sover på nätterna.
Det känns energifyllt att vara på g igen.

Nu jädrar

I dag SKA jag gå till Viktväktarna.
Det blev inte i tisdags heller för då kom killarna hit och hjälpte oss att sätta upp belysningen i köket. Man får passa på att ta emot hjälpen när den kommer.
Men i dag skall jag bara åka till återvinningen efter jobbet och sedan blir det VV.
So det ser ut på min våg så har jag inte gått upp något under de här skitveckorna.
Kors i taket! i så fall.
Så mycket skit å dynga som jag har tryckt i mig så borde jag se ut som en Heffaklump igen men antagligen har jag väl rört på mg ovanligt mycket också så min kropp har stått stilla i vikt.
Då är det ju synd att jag inte ätit nyttigt de här veckorna för då kanske jag skulle ha gått ner en massa.
Ja ja, man får väl vara nöjd om jag har stått stilla i vikt när jag vet att jag ätit pizza, kebab och hamburgare till middag nästan varje dag i en månads tid.
Lite nervöst kommer det vara att ställa sig på vågen i kväll......huuuuga!
Men nu är det jag som skall köra järnet.
10 kg minus till sommaren så att jag kan få på mig mina fina shorts som jag köpte på vinst och förlust förra sommaren.

Fina va?

Ljuset

Sitter här vid datorn och skall snart cykla på jobbet.
Börjar 06.30 och i flera månader har jag gått ut till en kolsvart värld när jag skall till arbetet så här tidigt.
I dag sitter jag här och ser hur solen går upp utanför mitt fönster.
Jag kan konstatera att jag får cykla till arbetet i dagsljus och det känns helt underbart.
Detta mörker håller på att äta upp mig.
Min kropp behöver sol och värme nu efter denna låååånga och mörka höst och vinter.
Här i Uppsala har inte solen varit generös vill jag lova.
De få solglimtar som varit räcker inte till att fylla på D-vitamindepåerna.

Jordens dragningskraft

Efter jag tappat mina 25 kg så ser jag ganska tydligt i spegeln att jorden har en dragningskraft.

Allt hänger liksom.

Det är ganska mycket hud som förr varit fylld med fett men som nu mer bara är hud,

Ja, jag ser inte ut som de där tjockisarna som gått ner 75 kg och som har ICA kassar att stoppa ner i brallorna.

Men ändå liksom.

Det är mycket som är slappt och hängigt.

Jag borde börja träna, är vad jag vill säga.

Förr har jag alltid tänkt att träning är för viktminskning men nu vet jag att minska i vikt kan man nästan bara göra genom att äta rätt.

Därför är tanken lockande att börja träna för att få en smidigare och tajtare kropp,

Dra ihop mage och minska gäddhäng, låter ju lockande till beach 2015.

Hinner jag är väl frågan?

Förr gick jag på Curves men slutade för deras öppettider passade inte med mina arbetstider och det låg långt hemifrån,

Nu har jag ju flyttat typ 5 minuters gångväg från Curves så nu finns det ingen ursäkt liksom.

Nu skulle jag kunna träna där nästan varje dag om jag vill.

Jag gillar deras koncept med cirkelträning och att det går fort att träna.

In, byta om, köra tre varv, hem , duscha.

Allt är klart på mindre än en timme.

Jag skall nog gå dit i em och kolla vad de  har att erbjuda.

Hur skall det här gå?

Ont överallt fast jag har vilat hela helgen.

Ont i knät, ont i armen, ont i tummen och jätteont och svullen i en knoge.

Jag fattar ingenting.

Var kommer all värk ifrån?

Är det min artros som spökar och som vandrar ut till nästan alla leder nu?

Räckte det inte med bara knät?

Inte i morgon men nästa tisdag har jag läkartid för min arm och hand. Det känns som en evighet till dess.

Det är otroligt stressande att ha ont överallt hela tiden.

Jag känner mig som en gammal kärring. Jag vill vara pigg och fräsch, inte skruttig och färdig för nödslakt innan man fyllt 50.

Det är jobbigt när jag inte klarar av att göra mitt jobb. Jag kan inte hjälpa barnen av och på med kläder, lyfta de små, eller gå på promenader.

Hur sjutton skall jag klara av att arbeta med detta i 20 år till??

Som du hör så känner jag mig lite uppgiven i dag.

Att vakna och somna med värk gör något med psyket. Man har svårt att hålla humöret på topp liksom.

I dag är en sån där dag när jag bara vill stanna i sängen och vakna nästa tisdag när jag skall få träffa en läkare.

En positiv grej i allt elände är att Ludde och Jonny fick handtag och knoppar på köksskåpen i går. Dessutom kom elektrikern hit och kopplade in vår induktionshäll.

Allt tar små steg framåt hela tiden.

I kväll kommer belysningen i och under köksskåpen på plats.