…. å den gången e nu.
Du! det finns bara en som vet hur du ska leva, å de e du…”
Så sjöng NOICE 1980 och dessa ord har funnits med mig sedan dess.
Det låter så enkelt, men jag vet inte om jag har lyckats med att leva efter detta på snart 45 år?!
Jag försöker hela tiden, och har nog försökt i hela mitt liv att leva efter de där orden, men jag vet inte om jag lyckas så bra.
Att vara gift, att ha barn gör att man hela tiden ”måste” kompromissa. Inget fel i det iofs för annars kan man nog inte leva med en människa i 40 år.
Att kompromissa utan att kompromissa bort dig själv är nog det svåra.
Att ta vara på varje dag och varje stund är också svårt. Vad innebär det egentligen? Jag försöker leva ett gott liv och ta vara på varje stund att göra något roligt eller mysigt eller bra.
Vara en snäll kompis och mamma, fru, farmor och svärmor. Det är viktigt för mig, men vara det utan att vara självuppoffrande. Man skall göra snälla saker utan att det tar energi. Om det tar energi så gör man det av fel anledningar. Ge gör jag för att jag vill och inte för att jag känner att jag måste.
Men hur gör man för att leva sitt bästa liv? Vad är det ens? Det finns ju tusen faktorer som påverkar hur man kan leva sitt liv, pengar t ex.
Pengar är ju viktigt för att kunna leva ett rikt och bra liv. Jag säger inte att man blir lycklig av pengar, men den som påstår att inte pengar är viktigt har aldrig varit utan pengar.
Det är ju pengar som möjliggör att du kan resa, äta god mat, göra roliga saker med vännner mm mm.
Jag försöker iallafall leva MITT bästa liv. Jag tänker på Ludwig när jag inte vet var jag skall gå. Vad hade han gjort? Hur hade han velat att jag skall göra nu?
Ludwigs död har fått mig att vilja leva mitt bästa liv, det liv han inte fick leva.
”Det finns bara en som vet hur jag ska leva och det är jag”.
Lite filosofi så här på onsdagsmorgonen.
Varsågod! 😉