onsdag 30 januari 2013

Längtar till vår och sommar nu.

Förra sommaren var ju inte den allra bästa direkt. Inte vädermässigt i alla fall.
När man inte har fått sin beskärda del av sol och bad så känns det i kroppen.
Jag äter extra D-vitamin varje dag nu för att känna mig piggare. Det var inte bara solen som fattades förra sommaren utan den riktiga sommarkänslan infann sig inte heller, det var för kallt och det regnade varje dag. Jag menar inte att solen behöver skina varje dag men det behöver ju inte vara kallt och regnigt bara för det.
Vi hade tur med vädret när vi var på Getaway rock i Gävle och på midsommarafton men sedan blev det inte så mycket mer sol på hela semestern.
Inga ljumma sommarkvällar vid stranden med ett glas rosé, knappt ens några bad på hela sommaren.
Nu längtar jag efter en riktigt varm och skön sommar. Vi har inte bestämt vad vi skall göra på vår semester ännu. Blir det Sweden Rock eller Getaway? Kanske båda?
Tältsemester på Gotland och Öland kanske?
Jag drömmer om en sommarstuga men det lär nog inte bli verklighet den här sommaren. Vi bor på camping ännu ett år.
Det är mysigt att campa bara det är sjysst väder. Några regndagar står man väl ut med men det blir jobbigt om det skall regna varje dag som det gjorde i fjol.
I dag töar det som tusan här i Uppsala och det gör inte mig ett jota för ju fortare snön försvinner desto närmare våren och sommaren kommer vi.
Jag längtar verkligen efter lite värme nu.
Här kommer lite sommarbilder( Det var ju några sommardagar trots allt).
Titta och längta!






Magsjuka?

Vaknade för en halvtimme sedan. Fyrtiofem minuter innan mitt alarm.
Vaknade av magknipet från helvetet satt in.
Vände och vred mig några gånger innan jag tände lyset och klev upp.
Jag skall inte beskriva i detalj vad som skedde på toa sedan, jag lovar.
Nu sitter jag här och vet varken ut eller in? Är jag sjuk?
Så går det onda bort i några sekunder och sedan kommer det tillbaks med förnyad kraft.
Det går magsjuka på jobbet så jag måste nog ringa in mig sjuk i dag.
Försöker peta i mig en kopp kaffe för att se hur kroppen reagerar på det men just nu gör det varken till eller i från.
Det kanske är bara början på något värre, eller så är det ingenting.
Jag blir tokig att jag aldrig kan bli riktigt sjuk. Jag menar så att det bara är en självklar grej att ringa in till jobbet och sjukskriva mig. Nä, jag ska liksom bara vara lite smygsjuk så att jag inte riktigt vet. Kan jag jobba i dag eller inte? Smittar jag? Tänk om det inte blir något mer på hela dagen då? Då har jag förlorat tusen spänn på en karensdag. Men tänk om jag går och det blir värre, då har jag kanske smittat en hel avdelning med min magsjuka.
Jag får prova att äta en tallrik gröt och se vad som händer då?
Jag mår inte illa, känner mig bara lite tjyvtjock, om du förstår vad jag menar?
Jag får återkomma med uppdatering efter frukost. Jag börjar jobba om 1½ timme så jag har fortfarande en liten stund på mig att "kolla läget".

Uppdatering 08.05
Jag stannar hemma i dag. Gröten stannade inte hemma, om du förstår vad jag menar.


tisdag 29 januari 2013

Det går bra nu!

Kompis, det går bra nu.
Jag är taggad när det gäller mat och motion. Jag märker det mer och mer att jag mår så mycket bättre när jag äter rätt. Det är fortfarande trögt att sätta sig på motionscykel eller ta sig ut genom dörren på den där promenaden men när jag gör det så mår jag så sjukt mycket bättre.
I dag t ex när jag kom hem från jobbet så mådde jag nästan illa av all makaronigratäng som jag åt till lunch och ändå åt jag säkert bara en bråkdel av vad jag gjorde för sex månader sedan.
Jag kom hem och tog en kopp kaffe, satte mig vid datorn och började skriva.
När jag suttit en timme så kom Ludde hem och då tappade jag koncentrationen. Jag började fundera över dagens middag och insåg snabbt att jag bara hade 250 kalorier kvar i dag och att jag därför skulle bli tvungen att äta soppa och inget mer till middag. Den vetskapen gjorde att jag fick energi till att sätta mig på motionscykeln i 30 minuter.
Efter att ha cyklat elva kilometer på en halvtimme så klev jag av cykeln av gammal vana men insåg snabbt att jag knappt var varken svettig eller flåsig.
I höstas orkade jag inte ens cykla en halvtimme utan fick kliva av efter en kvart. Kan min kondis ha blivit så mycket bättre på så kort tid? Det är ju inte så att jag cyklar ihjäl mig direkt. Jag är lat av naturen och jag rör endast på mig om jag måste.
Hur som haver så är det skönt att ha det gjort. Cyklingen alltså. Jag är fortfarande förvånad över att jag knappt blev trött den här gången. Tänk om det är så att till och med ett sådant hopplöst fall som jag har lyckats med bedriften att öka min kondition. Det låter ju helt otroligt!
I alla fulla fall så mår jag bra av min nuvarande kosthållning och av mitt ganska måttliga motionerande.
Det går, som sagt, bra nu.
Joooråsaatteee!



En vanlig tisdag.

En vanlig vardag mitt i mitt vanliga liv.
Inget som händer, inget som sker.
Slutar tidigt i dag och jag skall INTE stanna kvar och jobba vid datorn som jag brukar.
Jag skall åka hem och ta en promenad medan solen fortfarande är uppe, ta en kopp kaffe, kanske skriva lite på min "bok" som det var längesedan jag gjorde.
Jag skall leta reda på min vita jacka i källaren och se om jag har krympt i den nu.
En eftermiddag för mig.
Vad skönt!
Vad ska du göra i dag då?

måndag 28 januari 2013

Men det är väl själva faan!

Hur svårt kan det vara att sluta bita på naglarna då?
Nu är jag fyrtiosex år och nu har jag fått nog (igen).
Kan jag gå ner nästan tjugo kilo så borde jag väl kunna få till lite naglar.
I dag var jag på Åhléns och köpte Second nail, som Nina rekomenderade.
En slags nagelförstärkning som gör att naglarna inte blir så jäkla sköra.
Hoppas nu att jag kan hålla mig från att stoppa dem i munnen!
Det är ju pinsamt att ha så fula naglar som jag har.
Det är visserligen den femtioelfte gången i mitt liv som jag slutar bita på naglarna men någon gång skall väl vara den första som man lyckas också, eller hur?
När jag har fått ut naglarna en liten bit så skall jag belöna mig själv med att gå och göra fejknaglar men så länge de är nerbitna till knogarna så tänker jag inte lägga upp dem på något bord på en salong inte.
Jag testar med Isadoras Second nail först så får vi se hur det går.


"Försov" mig...

...typ.
Eller ja, inte försov mig så att jag kommer för sent till jobbet men försov mig så att jag inte hinner sitta min tid vid datorn.
Jag laddade ner en ny alarm-app till telefonen i går och den ringde inte inte i morse som planerat.
Det är väl jag som inte har fattat hur man ställer den, antar jag.
Så nu fick jag bara 20 minuter framför datorn istället för en timme som jag brukar.
Nu måste jag hiva i mig gröten och sticka på jobbet i ett flygande fläng.
Jobbigt!
Jag känner inte för att gå utanför dörren idag.
Jag skulle vilja sätta mig i soffan nu och bara glo på tv hela dagen.
Men hur skulle det se ut va?
Tur man har ett jobb att sköta så att man inte inte helt lägger av.
Trevlig måndag påre!

söndag 27 januari 2013

Super 8-film från Håkansta.

Jag har lånat den från kusin Jon:s facebooksida.
Jag har visat den förr men den tål att tittas på fler än en gång.
Småtjejerna i början är jag och min kusin.
Farbrorn i hatt som fiskar är farfar.
Stället heter Håkansta i Brunflo utaför Östersund och där tillbringade jag alla mina barndoms sommrar.
Det är fantastisk hög nostalgifaktor på den här filmen, så hög att det nästan är smärtsamt att se på
den.