Kom precis hem från Viktväktarna där vi i dag pratade om vikten att må bra och att göra saker för MIN skull.
Att vara egoist är bra, inte dåligt.
Om man inte mår bra så kan man ha svårt att gå ner i vikt.
Om man stoppar magen full med mat som inte är nyttig är men inte snäll med sig själv och med sin kropp.
Det låter ju ganska självklart, eller hur?
Men det är inte alltid så enkelt.
Den där pizzan som jag stoppade i mig i torsdags smakade fantastiskt gott. Godiset på jobbet i går var svårt att låta bli. Luddes blåbärs prinsesstårta förra veckan var jättegod osv osv.
Hela tiden måste man ta ställning till olika frestelser.
Man kan äta allt men inte hela tiden. Men när man utsetts för godsaker nästan varje dag då? Jag vet att min kropp blir glad av bra mat och grönsaker men min hjärna jublar av fett och socker.
Natten efter jag tryckt i mig pizzan låg jag och vred mig i magplågor.
Så mycket fett och bröd hade jag inte ätit på flera månader. min "lilla" mage fick en chock.
Jag är avundsjuk på människor som rynkar på näsan åt sötsaker och som blir äcklade av fett. Varför tycker jag att det är så gott då?
Jag har kommit en bra bit på väg med mitt sötsug. Det är nästan helt borta. Den där cravingen som man kunde få nästan varje kväll förut, är borta.
Står det en skål godis bredvid mig så kan jag inte låta bli, men finns det inget så blir jag inte sugen heller.
Förut måste jag ha sött nästan varje kväll.
Nu gör jag detta för min egen skull. Detta med viktväktarna alltså. Att gå ner i vikt är underbart härligt och skönt. Roligt att inte se ut som en heffaklump längre och skönt för mitt knä och hela kroppen. Nu är det "bara" motionerandet kvar då.
Att hitta tid till promenader på vardagen är inte helt lätt. Tiden, lusten och orken fattas mig. Jag avundas er som jobbar hela dagen och sedan orkar åka och motionera.
I Hållen orkar jag, för där finns tiden och där mår jag bra.
Ja, det är små korta steg till ett hälsosammare liv som jag tar.
Det går sakta men säkert.
Göra saker som jag mår bra av var det ja.
Jag försöker.
