Bättre och bättre dag för dag.

Har nog ingen feber i dag men orken finns inte.

Klev upp tidigt i morse för att pallra mig iväg till Fänrikstål och låsa upp för städfirman.

Kom hem efter en timme och somnade i soffan.

Har packat upp ett par lådor men nu sitter jag igen.

Vila.

Det är väl så att min kropp måste vila. Anspänningen före och efter flytten har nog varit lite för hög för både mig och Jonny.

Det är mycket som måste göras vid en flytt, många saker att tänka på.

I morgon sker slutbesiktiningen och sedan kan vi lämna Fänrikstål bakom oss.

Det var lite sorgligt att stå dör på balkongen i morse och för sista gången se ut över den välbekanta utsikten över Uppsala gamla högar.

Nu är det en ny vy som gäller.

Vyn över Johannesbäckskolan och långt där borta ser man vattentornet.

Det går framåt här hemma trots sjukdom. Jag måste ju packa upp så att vi kan börja leva här.

I dag hittade jag våra tallrikar så att vi kunde äta gröt till frukost.

Man blir tacksam för det lilla ibland.

Gardiner i vardagsrummet är också på plats. Helt plötsligt slutade det att eka när man pratar med varandra. Blommorna i fönstret gör det mer hemtrevligt också.

Åt det här hållet ser det ju nästan helt beboeligt ut.

Hoppas att elektrikern ringer snart och säger att de rätta kablarna har kommit så att han kan koppla in spishällen. Jonny skall åka på IKEA i morgon och köpa en måttmall så att köksskåpen kan få sina handtag och knoppar. Det är mäkta irriterande att krafsa efter sidorna på skåpen och lådorna så fort man vill komma in i dem. För att inte tala om kylskåpet som man måste böja sig ända ner till golvet för att kunna öppna.

I'm alive

Jag är inte död även om jag känner mig så.

Efter flytten i lördags så blev jag sjuk. Min energinivå sjönk fån hundra till noll under söndagen.

I går och i dag har jag försökt vara sjuk samtidigt som jag har massor av saker som jag ändå måste göra.

Ta bort de sista sakerna från Fänrik stål måste ske innan städpatrullen kommer i morgon.

Det spelar ingen roll att jag inte är frisk, vissa saker måste göras ändå. Idag stoppade jag mig full av medicin på eftermiddag och sedan var det bara att köra.

Som tur är har vi Calle och Ludde till bärhjälp.

Jag och Jonny pekar medan de jobbar.

I morgonbitti måste jag kliva upp och åka och låsa upp till städfirman innan jag kan åka hem och lägga mig igen.

Är jag glad att jag anlitade en städfirma för flyttstädet?

Ja! Det är jag!

Vårt nya soffbord kom i dag.

Vit skiva med ekben. Fint!

Nu längtar jag till jag får fint här hemma. Det skall bli skönt att slippa bo bland påsar och kartonger.

Bara jag blir frisk så kanske jag orkar ta tag i det också.

Dålig tajming att bli sjuk nu.

Men bättre nu än förra veckan. Man skall tänka positivt.

Nu skall jag kolla på Biggest Looser innan jag dör i sängen.

Jag skall bli bättre på att blogga nu när jag börjar få tillbaka mitt liv.

Kram!

Jag tror inte att det är sant.

Nu är vi här. Nu är flytten klar.

Alla gjorde ett fantastiskt jobb i går. Så mycket prylar har man sällan skådat.

Nu sitter vi här i en lägenhet som är belamrad med lådor, påsar och möbler och med ett kök som varken har el eller vatten, men allt kommer att ordna sig.

Nu tar vi en sak i taget. En låda i taget att packa upp. 

En sak i taget att ställa på sin plats. Berget av grejer verkar oövervinnerligt just nu men ge mig bara några dagar så har jag nog fått lite struktur på skiten.

Jag skall inte packa upp en pinal som jag inte tänker använda. Inte så mycket som en gammal handduk eller ett fult lakan kommer in i mitt nya hem.

Jag har en känsla av att Röda korset kommer få ta emot en hel del saker av oss den närmsta tiden.

Nu skall jag ta tag i den första lådan.

Detta kommer bli spännande.

Sista rycket

I dag vaknar jag upp med huvudvärk och en ond hals, men vem har tid att känna efter?
I dag skall fläkten upp på Murargatan samt alla lister och en massa annat.
Jag skall köra ett par vändor till återvinningen på Spikgatan, köpa fler flyttkartonger, laga lunch till morgondagens hungriga flyttkarlar samt packa det sista.
Packa det sista är alltid mer än vad man tror.
Bara våra kläder är nog minst ett tiotal sopsäckar. Handdukarna är inte packade, det finns fortfarande småprylar i varje vrå samt all mat.
Måste frosta av frysen under kontrollerade former också.
Det är alltid massor kvar att göra trots att man tror att man snart är klar.
Att jag måste starta dagen med en huvudvärkstablett känns inte helt optimalt med tanke på vilken lång arbetsdag jag har framför mig.
Men nu känns det att det är sista rycket. man måste uppbringa en styrka och energi som inte finns för att över huvud taget orka stiga ur sängen.
Så här trött i kropp och själ var det länge sedan jag var.
Bara för att flytten är klar så är vi inte färdiga. Då börjar arbetspass nr 2: att förbereda den gamla lägenheten för städ och besiktning. På torsdag nästa vecka kan vi pusta ut.
LÄNGTAR!

Ny incheckning

Vi "måste" ju döpa vår nya lägenhet och göra en incheckning där nu när vi flyttar, men vad skall stället heta då? 

Inget med cribb eller place, för det har ju alla andra.

New place, kanske?

Vi tänkte kanske Munther's New Cave. Det fattar ju i allafall alla Östersundare som var coola på 80-talet.

Kom gärna med egna förslag på namn, eller med åsikter om vårt förslag.

Detta är viktiga grejer förstår du. Inget man skojar om.

Incheckningar på fejjan är allvarliga saker.

Särrijöööst!

Tre dagar och tre nätter

Det är det som är kvar innan vi flyttar.
I tretton år och prick sex månader har vi bott här på lördag. Det är det längsta som jag någonsin bott på ett och samma ställe.
Det känns lite vemodigt när man tänker på det viset men nu har jag ställt in mig så länge på att flytta att det bara känns skönt nu.
I dag får jag hjälp med den sista packningen av min vän Eva-Lena.
På Murargatan skall köket upp i dag. Jonny skall börja hänga allt på plats. Han skall dit och måla det allra sista nu på morgonen så att det hinner torka till i em.
I morgon och på fredag har vi semester. Det verkar som om vi hinner trots allt.
Tack vare all hjälp vi får av Calle, Ludde, Erik och Eva-lena så verkar det tamejtusan som om vi hinner bli "färdiga" till på lördag.
Det trodde jag aldrig för en vecka sedan.
Nu börjar vi faktiskt se ljuset i den långa mörka tunneln.
Halleluja!

Har sjukt ont i knät nu när jag har arbetat dubbelskift i flera veckor.
Min vila som jag brukar få när min arbetsdag är slut har liksom
uteblivit de senaste tiden.
Jag haltar numera runt som en gammal tant.
Värre än vanligt alltså.

Hinner inte

Hinner inte med att blogga nu för tiden.

Allt bara handlar om flytt och om renovering.

Mitt liv är ganska inrutat för tillfället.

I dag skall jag ta tag i flytten där hemma, var nu det är?

Vet ej var jag bor längre.

Det är mycket nu.

Hinner knappt med mig själv.

En trött Maggan på väg till jobbet.