tisdag 26 februari 2019

Äntligen

Till helgen skall vi få iordning på vårt kök..... äntligen.
Det är ju bara fyra år sedan vi flyttade in och renoverade... haha.
Men det bidde aldrig riktigt färdigt, och med allt som varit de senaste åren så har inte riktigt orken och inspirationen infunnit sig till att gör det helt färdigt.
Men med familjens hjälp så kan det äntligen bli klart.
Man mår ju inte bra av att gå och ha måsten hängande över sig heller.
Så nu tar vi tag i det, även fast vi inte riktigt orkar.
Det blir också en helg när familjen är tillsammans och det gillar jag.





måndag 25 februari 2019

En ny vecka

Efter denna helg är det nu redan måndag. Inte blev det mycket vila i helgen inte.
Inte för att jag gjorde så mycket med kroppen, men den psykiska press som man just nu är utsatt för är svår att bära.
Att se den man älskar lida så som Ludwig gör är ohanterbart.
Jag vill bara svepa en filt om honom och springa bort, långt bort där ingen cancer finns, ingen smärta och oro.
Det är svårt att förklara hur det känns, att det faktiskt gör fysiskt ont på mig med när jag ser honom lida så.
Jag har gråtit så många tårar att man kan tro att jag inte skall ha några kvar, men en mors tårar verkar aldrig ta slut.
Mitt i allt detta har jag också ett arbete att sköta. Försäkringskassan kan inte se varför jag inte skall orka jobba 100%. 
De tycker att jag borde bli friskare och friskare medan min son bara blir sjukare och sjukare. En ekvation som inte jag får hop.
Men det är bara att bita ihop, äta antidepresiv medicin, ta en lugnade tablett och gå till arbetet.
HÄPP!
#fuckcancer




fredag 22 februari 2019

Unicorn


Always be yourself. Unless you can be a unicorn, then always be a sparkling, glittering, magical unicorn!



torsdag 21 februari 2019

Så sant

En mor mår inte bättre än sitt sjukaste barn, läste jag någonstans någon gång.
Det stämmer så bra.
#fuckcancer



måndag 11 februari 2019

Inga hundar och gubbe

I dag drog Jonny och Ludde till Hållen, å hundarna tog de med sig.
Nu får jag inte gosa med dem förrän på fredag kväll (hundarna alltså).
En dag av fem har snart gått.
Det känns så. Inte lika roligt att jobba nu. Men det ger sig väl.
Tråkiga meddelanden från Luddes läkare i fredags också.
Cytostatikabehandlingarna hjälper inte, utan tumörerna fortsätter att växa.
Nu skall han prova sig sjätte behandling och vi får hoppas att de snart hittar något som biter på skiten.
Det känns jobbigt nu.
Försökte shoppa mig gladare på Dollarstore efter jobbet. Men det gick inte så bra, men 400kr fattigare blev jag i alla fall.
Nu ligger jag här och har ätit mig äckelmätt på godis bara för att jag inte orkar laga någon mat.
Skulle ha köpt med mig mat men trodde jag skulle orka fixa käk när jag kom hem.
Saknar hundarna..... å, gubben lite.
Visst blev det bra i hallen med det nya skoskåpet?
Hoppas jag vinner budgivningen på Tradera på blå glasknoppar. Då blir den ännu finare. Ser kanske inte då Ikeaig ut.




söndag 10 februari 2019

Tack Agnes

Vilken trevlig kväll du bjöd på i går.
Grattis till dina 30 år.
Maten på Al Capriccio var jättegod och vinet flödade.
Sonen har hittat en riktig pärla och jag och Jonny är så stolta att få vara dina svärföräldrar.
Hoppas fortsättningen på kvällen blev awesome.





















torsdag 7 februari 2019

Det är mycket mat nu...

I går när Jonny invigde vår slowcooker så visade det sig att receptet på kycklinggrytan var till 8 portioner.
Han tänkte inte på det när han skulle laga mat på två kycklingar.
I dag när jag kom hem hade han gjort lasagne till oss två.

I morgon tror jag vi får äta rester.