Jag blir lite paralyserad när jag kommer hem och har hela långa dagen för mig själv.
Jag är ju faktiskt sjukskriven för mitt onda knä så jag vill inte hålla på och balansera på en köksstol och tvätta fönster eller springa upp och ner till källaren och bära lådor.
Jag är faktiskt sjukskriven av en anledning och den anledningen vill jag respektera.
Jag fick den här frågan i går: - Blir du någe bättre i knät nu när du är sjukskriven 50% då??
SVAR: Nej!
Jag blir inte bättre i mitt knä för att jag är sjukskriven 50% i tre veckor.
Jag vet inte vad som skall hända till måndagen den 5 maj när jag skall börja arbeta 100% igen.
För att vara ärlig så är jag skitnervös över att börja arbeta heltid igen.
Hur skall mitt knä palla?
Därför vill jag ta det lugnt och vila när jag inte jobbar men jag får ju så dåligt samvete när jag bara sitter här.
Jag cyklade 20 minuter på motionscykeln! Det kändes bra.
Men jag har inte putsat fönstren eller städat balkongen, burit lådor ner till bilen eller vikt tvätten.
Jag har kollat på Youtube, cyklat, plockat ur diskmaskinen, bäddat och nu bloggar jag.
Jag är inte bra på att vara sjuk.
Jag borde gå ut i solen men jag orkar inte.
Tänk om vi kunde få flytta ner på nedre botten så att man fick en uteplats.
Snart kommer Jonny hem med mat för jag vill inte laga middag. Lat?
JA!
I dag känner jag mig hemsk.
Fet och lat och oinspirerad.
Kanske jag mår bättre i morgon när vi skall åka ut till Hållen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar